Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broca, Paul - Brocat, ett slags tyg. Se Brokad - Brocchi, Giovanni Battista - Broccoli, bot. Se Brassica - Broch, Teodor Kristian Anton - Broch, Ole Jakob - Broche, Fr., ett slags bröstnål. Se Brosch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från 1866 medlem af medicinska akademien, står
såsom lärare i högt anseende och hör till
koryféerna inom den moderna antropologiska skolan.
Bland hans många skrifter förtjena nämnas De
l’étranglement dans les hernies abdominales
(1853, 2:dra uppl. 1856) och Traité des tumeurs
(1865–69). Tillsammans med Bonamy och E.
Beau har han bearbetat den stora Atlas
d’anatomie déscriptive du corps humain. Bland
tidskriftsartiklar af B. må särskildt framhållas Les
études anthropologiques depuis dix ans en
Europe et en Amérique (i "Revue des cours
scientifiques", 1869). I Les basques de S:t Jean
de Luz (1868) m. fl. arbeten har han uppträdt
emot åsigten om de baskiska folkens
ouppblandade ras. Bretagnes innebyggare grupperas af
honom i tvänne från hvarandra ännu tämligen
skilda stammar: en keltisk (de gamle
armorikanerna) och en kymrisk (de invandrade
bretonerna). Sedan 1872 har B. utgifvit den af
honom grundade tidskriften "Revue
d’anthropologie".
Brocat, ett slags tyg. Se Brokad.
Brocchi [-ki], Giovanni Battista, italiensk
författare, f. 1772, blef 1801 professor i
mineralogi i Brescia och reste 1822 till Egypten,
der han blef inspektör öfver vice-konungens
bergverk. Död 1826. Till sin födelsestad,
Bassano, testamenterade han sina manuskript
och naturalie-samlingar. Det bästa bland hans
arbeten är Trattato di conchilogia fossile
subapennina (1814).
Broccoli, bot. Se Brassica.
1. Broch, Teodor Kristian Anton, norsk
general, f. i Bärum 1796, ingick 1811 i hären
och blef under 1814 års fälttåg svårt sårad vid
Matrand. Efter Norges förening med Sverige
ingick han i ingeniörbrigaden, der han
småningom avancerade till generalmajor (1861). Död
1863. Under en följd af år var B. lärare vid
militärhögskolan och deltog under lång tid
äfven i den geografiska uppmätningen.
1849–52 var han chef för det militära
expeditionskontoret i armé-departementet. I literaturen
uppträdde han med åtskilliga
militär-vetenskapliga och tekniska arbeten. Jämväl som
skald försökte han sig, förnämligast i det af
honom (1821–27) redigerade veckobladet
"Hermoder". Y. N.
2. Broch, Ole Jakob, den förres broder, norsk
universitetslärare, vetenskapsman och politiker, f.
i Fredriksstad d. 14 Jan. 1818, blef student 1835
och idkade sedermera företrädesvis matematiska
studier dels i Kristiania, dels (1840–42) i
Tyskland och Frankrike. Efter sin hemkomst
upprättade han, i förening med Hartvig Nissen, en
latin- och realskola, i hvars styrelse han
qvarstod till 1847. Sistnämnda år blef han filosofie
doktor samt 1848 lektor och 1858 professor i
matematik i Kristiania. 1849–50 måste han,
för vården af sin helsa, uppehålla sig på
Madeira. B:s omfattande kunskaper och betydliga
arbetsförmåga hafva varit starkt anlitade. Han
har varit medlem af hypoteksbankens och norska
statsbanans direktioner, administratör i allmänna
enkekassan, lärare vid krigsskolan och den
militära högskolan m. m. I det politiska lifvet har
han deltagit sedan 1862, då han såsom en af
Kristianias representanter tog säte i stortinget,
till hvars mest framstående medlemmar han
alltifrån början hörde. Under de första åren
af sin riksdagsverksamhet var han ofta utsatt
för anfall af oppositionspressen, som i honom
närmast såg "mannen med de många ämbetena"
och ogillade den utprägladt skandinaviska
hållning, som B. intog, särskildt efter stiftandet af
"det skandinaviske selskab" (1864). Man
beskyllde honom bl. a. för att anse den
skandinaviska halfön endast såsom ett geografiskt
begrepp. Emellertid skedde ett betydande
omslag i den offentliga meningen, redan innan B.
1869 blef chef för marin- och postdepartementet.
Hans administration af detta ämbete har blifvit
olika bedömd; alltför ofta har man förbisett,
att han lemnade detsamma redan efter tre års
verksamhet. När 1872 inom regeringen uppstod
meningsskiljaktighet angående stortingets beslut
att bereda statsråden tillfälle att deltaga i
tingets förhandlingar, utträdde B. ur konseljen,
emedan han icke vann majoritet för sin åsigt,
att beslutet borde erhålla sanktion.
Afskedstagandet gjorde honom mycket populär hos
oppositionen, men anledningen till detsamma
omintetgjorde möjligheten för honom att blifva
omvald till stortingsman för Kristiania.
Deremot fick han snart plats i hufvudstadens
kommunala representation. Efter B:s utträde ur
regeringen upprättades (1872) för honom en
särskild extra-ordinarie professur i matematik. Vid
flere tillfällen har han i utlandet representerat
Norge. Sedan 1872 har han varit medlem af
den internationella meterkommissionen. I frågan
om förändring i det norska myntväsendet
motsatte sig B. en anslutning till den svensk-danska
mynt-konventionen; men detta berodde
ingalunda på någon principiel ovilja mot en sådan
anslutning, utan derpå att han ville gå ännu
längre än sina motståndare. F. n. är han en
af Norges mest ansedde män. – Äfven som
författare har B. utvecklat en betydlig verksamhet.
Bland hans arbeten, af hvilka många utkommit
endast i öfvertryck, må nämnas Lovene for
lysets forplantelse i isophane og eenaxig
krystalliserede legemer (1847), Om den elektriske
telegraph (1852), Lehrbuch der mechanik (1854),
Foreläsninger över den höiere mathematik (1861),
vidare de i Norge allmänt begagnade
undervisningsböckerna Lärebog i trigonometrien (1851),
Lärebog i plangeometrien (1855), Lärebog i
arithmetik (1860) och Lärebog i landmåling
(1861) samt Statistisk ärbog for kongeriget Norge
(1867–71) och Kongeriget Norge og det norske
folk (1876). Sistnämnda arbete, hvilket
samtidigt utkom i fransk öfversättning, författades
med anledning af den internationella kongress
för sundhets- och räddningsväsende, hvilken
1876 hölls i Bruxelles och af hvilken B. var
ledamot. För verldsutställningen i Paris 1878
är en omarbetad och förökad upplaga under
utgifning. Äfven i tidningar har B. skrifvit många
uppsatser. 1852 blef han medlem af
Vetenskaps-akademien i Stockholm. Y. N.
Broche [bråsch], Fr., ett slags bröstnål. Se
Brosch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
