Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brochera, häfta böcker. Se Brosch - Brochmand, Jesper - Brochmand, Jesper Rasmussen - Brochure, Fr., häftad bok. Se Broschyr - Brock l. Brok, Nord. mytol., en dvärg - Brock, Niels - Brock, Ludvig Frederik - Brock, Gustaf Edvard - Brocken l. Blocksberg, bergstopp på Harz - Brockenhuus, dansk adlig slägt - Brockenspöket, fys. - Brockes, Barthold Heinrich - Brockfogel, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brochera, häfta böcker. Se Brosch.
Brochmand. 1. Jesper B. den äldre, dansk
statsman, d. 1562, var kanslisekreterare hos
Kristian II, Fredrik I och Kristian III. 1530
var han med vid underhandlingarna i Varberg,
hvilka hade till följd, att Sverige återlemnade
Viken till Danmark, och 1532 åtföljde han Knut
Gyldenstjerne till Oslo. – 2. Jesper Rasmussen
B., dansk biskop, f. 1585, d. 1652, blef
professor vid Köpenhamns universitet, först i
grekiska (1613) och sedan i teologi (1615), och
derefter biskop i Själlands stift (1638). Han
rar nitisk i sitt kall och utöfvade stort
inflytande på danska kyrkan. Särskildt åtnjöt han
anseende som en utmärkt dogmatiker. Hans
förnämsta dogmatiska arbete är Universae
theologiae systema (1633), af hvilken bok han sjelf
gjorde ett utdrag: Epitome systematis theologiae
(1649), hvilket länge användes som dogmatisk
handbok vid universitetsstudierna. Det mest
kända bland hans arbeten är emellertid postillan
Sabbathens helliggjörelse o. s. v. (1636).
Dessutom författade B. åtskilliga polemiska och
dogmatiska småskrifter, likpredikningar och
psalmer.
Brochure [-sjyr], Fr., häftad bok. Se
Broschyr.
Brock l. Brok, Nord. mytol., en dvärg,
Sindres broder. Den yngre Éddan förtäljer, att,
när Ivaldes söner åt Loke förfärdigat spjutet
Gungne, Sifs guldhår och skeppet Skidbladne,
Loke slog vad med dvärgen Brock, att denne
och hans broder ej skulle kunna åstadkomma
något dylikt. De bägge bröderna smidde då
ringen Draupne (Dröpne), ur hvilken hvar nionde
natt skulle drypa åtta andra lika tunga ringar,
samt galten Gullenborst och hammaren Mjölne.
Priset, Lokes hufvud, tilldömdes af åsarna Brock
och Sindre. Loke påstod dock, att han
visserligen förverkat hufvudet, men icke halsen, och
Brock nöjde sig då med att sy igen hans mun.
Brock, Niels, dansk filantrop, f. 1731 i
Randers, d. 1802 som grosshandlare i Köpenhamn,
är bekant för sina stora legat, bl. a. till sin
födelsestad (172,935 rdr kurant) och till
Köpenhamn (374,853 rdr s. m.).
Brock, Ludvig Frederik, dansk officer
och politiker, f. 1774 i Gudbrandsdalen i Norge,
utarbetade 1799 en plan att göra Gudenån
segelbar från Randers till Silkeborg. Derefter
blef han adjutant först hos dåv. kronprinsen
(Fredrik VI) och sedermera hos prins Kristian
Fredrik (Kristian VIII). Denne sistnämnde
åtföljde han 1813 såsom stabschef till Norge. B.
utöfvade stort inflytande på honom, i synnerhet
genom att öfvertala honom till medgifvandet
af en fri författning. Den 14 Aug. 1814 afslöt
B. konventionen i Moss med den svenske
kronprinsen (Karl Johan) och tryggade derigenom
Norges sjelfständighet vid föreningen med
Sverige. 1815 blef han å nyo adjutant hos Fredrik
VI och 1824 tullinspektor i Randers, hvilket
ämbete han innehade till 1829, då han till följd
af blindhet måste lemna detsamma. 1836–44
var han, oaktadt sin ögonsjukdom,
ständerdeputerad för Randers och talade varmt för
införandet af allmän värnepligt, afskaffande af
nummerlotteri och konsumtionsafgift med flere
reformer samt varnade ifrigt konung och folk för
de augustenburgske prinsarnas upprorsplaner.
Död 1853. E. Ebg.
Brock, Gustaf Edvard, dansk jurist och
politiker, f. 1816 i Köpenhamn, blef 1847
overretsprokurator och 1849 höjesterets-advokat samt
gjorde sig känd som en vältalig och skarpsinnig
sakförare. 1856 var han den af folketinget valde
åklagaren i riksrätten mot ministèren Örsted
och försvarade 1867 inför Höjeste ret
"Dagbladets" redaktör, Bille, i den då mot honom väckta
högmålsprocessen. 1860 valdes B. i Köpenhamn
till ledamot af landstinget och blef sedermera
ständigt återvald. I öfverläggningarna om alla
juridiska frågor tog han en ledande del och
var bl. a. 1865 ordförande i utskottet för
behandling af den nya strafflagen, vid hvars
utarbetande han hade medverkat sedan 1859. Åren
1857 och 1868 var han medlem i tvänne komitéer
för ombildning af rättegångsväsendet. E. Ebg.
Brocken l. Blocksberg, bergstopp på Harz,
i preussiska området Magdeburg. Höjd 1,040 m.
(3,506 f.). B. är snöbetäckt från Nov. till Juni.
Vid foten af berget upprinna floderna Bode,
Ilse, Ocker och Holzemme. Jfr Blocksberg.
Brockenhuus, dansk adlig slägt. 1. Mikkel
B., d. 1555, företog en vallfärd till Rom och
hade på återvägen redan hunnit till Holstein,
då han på andra pilgrimers uppmaning gjorde
färden om igen. Deraf det danska ordstäfvet
"att gå till Rom för sällskaps skull, liksom
Mikkel B". – 2. Jakob B., den förres son,
amiral, d. 1577, blef 1563 vid Bornholm slagen af
Jakob Bagge och tillfångatagen samt måste på
ett nesligt sätt – betecknande för tidens råhet
– deltaga i segrarens högtidliga intåg i
Stockholm. – 3. Frans B., den förres broder,
riksmarsk, anförde 1565 fotfolket i slaget vid Svarterå
i Halland. 1567 deltog han i tåget till
Östergötland och 1569 i belägringen af Varberg,
under hvilken han blef dödligt sårad. Hans
sondotter var moder till Korfits Ulfeld.
Brockenspöket (T. Brockengespenst), fys.,
är en företeelse, som tämligen ofta visar sig på
berget Brocken i Harz. När vid solens upp-
eller nedgång på motsatta sidan af berget täta
dimmor uppstiga från dalarna, kastas på
dimman en kolossal skugga af berget med alla på
detsamma varande föremål. Denna skugga
antager de mest fantastiska former och förstoras
eller förminskas, allt efter som dimman närmar
eller aflägsnar sig. Vanligen ser iakttagaren
en skuggbild af sig sjelf i kolossala
dimensioner efterhärma alla hans rörelser. R. R.
Brockes, Barthold Heinrich, tysk skald,
f. 1680, d. 1747 som kejserlig pfalzgrefve och
befälhafvare för Hamburgs borgare-milis. Hans
dikter, som utgöras af religiösa naturbetraktelser,
utkommo under titeln Irdisches vergnügen in
Gott (1721–48). På svenska finnes öfversatt:
"Jesu Kristi lidande och död rimvis betrachtadt
och sångvis uppfördt" (1731).
Brockfogel (försvenskning af det tyska ordet
brachvogel, som likväl i tyskan betecknar ett
annat fogelslägte, näml. spofvarna, Numemus),
zool., begagnas af Sundevall såsom benämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
