Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broocman, Reinerus Reineri - Broód, stad och fästning i Österrikiska regeringsområdet Brod. Se Brod - Brooke, James - Brooke, Henry - Brooke's apparat. Se Brooke (Henry) - Brooklyn, stad i nord-amerikanske staten New-York - Brooks, Maria, född Gowen - Brooks, Charles William Shirley - Broos, stad i siebenbürgiska området Broos - Brorson, Hans Adolf - Brosböll, Johan Karl Kristian (pseud. Carit Etlar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrköping och utnämndes 1713, efter enhällig
kallelse, till kyrkoherde i densamma. När
ryssarna 1719 uppbränt sistnämnde stad, samlade
B. under resor inom och utom riket så mycket
penningar för kyrkobyggnaden derstädes, att
efter densammas fullbordande ett öfverskott
fans af 15,000 dlr kpmt (6,666 kr. 67 öre).
B. anlade 1724 det första boktryckeriet i
Norrköping. 1723 blef han prost. Död 1738. En
fullständig svensk hushåldsbok (1736) är titeln
på en af B. författad, ännu läsvärd skrift; en
senare del, ett utdrag ur hans efterlemnade
manuskript, utkom 1739.
Broód, stad och fästning i Österrikiska
regeringsområdet Brod. Se Brod.
Brooke [brouk], James, rajah af Saravak, f.
1803 i Bath, utmärkte sig i kriget mot
birmanerna och gjorde derpå en resa till Kina och
Sunda-arkipelagen samt anlade 1839 en koloni
på Borneo. Sedan han undertryckt ett uppror
mot rajah Muda-Hassiin. fick han af sultanen
af Bruni ståthållareskapet öfver Saravak, som
han derefter organiserade efter europeiskt
mönster, likväl med klok hänsyn till de inhemska
bruken. Dajaker, malajer och kineser blefvo
fullkomligt likställda, kusterna öppnades för
handel, och ett ordnadt rättsväsende infördes. 1846
förmådde B. sultanen att till England afträda
ön Labuan, och 1848 utnämndes han till engelsk
generalkonsul och guvernör öfver nämnda ö.
1853 ställdes han i Singapore under åtal för
grymhet och vinningslystnad, men frikändes 1855.
Sedan han (1857) under ett uppror af kineser
med möda räddat sitt lif, gjorde han sig åter
till herre öfver Saravak och erkändes såsom
sådan af England, Italien och Förenta staterna.
1868 lemnade han för alltid ön, hvars styrelse
han öfverlemnade åt sin brorson, Charles B.,
och dog s. å. på sin egendom i Devonshire.
Hans intressanta dagböcker finnas i Private
letters of Sir James B. (1853) samt i Keppels
"The expedition to Borneo" (1847) och
Mundys "Borneo and Celebes" (1848).
Brooke [brouk], Henry, sjöofficer i Förenta
staternas flotta, uppfinnare af ett
lodningsinstrument, den s. k. Brookes apparat. Instrumentet
består af en kula, uppburen af två armar, hvilka
sluta och öppna sig som en sax. När kulan
träffar bottnen, öppna sig armarna, och kulan
faller. Fördelen af denna inrättning består
deruti, att man, då lodet ej följer med vid
upphalningen, kan begagna ett fint snöre, hvilket
ej är så mycket utsatt för hafsströmmarnas
påverkan som de gröfre.
Brooke’s apparat. Se Brooke (Henry).
Brooklyn [brouklin], stad i nord-amerikanske
staten New-York, på ön Long-island, midt emot
New-York, hvarifrån B. skiljes genom
East-river-sundet. 396,100 innev. (1870). Säte för en
katolsk biskop. I afseende på handel och
industri är denne stad att anse såsom en del af
New-York, af hvars affärsmän många hafva sin
bostad der. I B. har unionen skeppsvarf,
storartade verkstäder, arsenal och magasiner.
Staden anlades af holländarna och hette först
Breuckelen, sedan Brookland eller
New-York-ferry. I närheten blefvo 1776, under
frihetskriget, amerikanerna, under Sullivan och
Putnam, slagna af engelsmännen och hessarna,
under Clinton och Heister.
Brooks [brouks], Maria, född Gowen,
nord-amerikansk skaldinna med pseud. Maria del
Occidente, f. 1795 nära Boston, d. 1845 på
Cuba. Hennes förnämsta arbete är ett
romantiskt epos, Zophiël (1833), i hvilket hon skildrar
en fallen ängels kärlek till en judinna.
Brooks [brouks], Charles William
Shirley, engelsk skriftställare, f. 1815, d. 1874, ifrån
1870 hufvudredaktör för skämttidningen "Punch".
Han var en omtyckt dramatisk författare. Bl.
a. skref han lustspelen Our new gorerness.
Honour and tricks och Anything for a change,
B. författade äfven åtskilliga noveller och romaner.
Broos (Magyar. Szasz-Város), stad i
siebenbürgiska området Broos, vid Brösenbach, v. om
Hermannstadt. 5,661 innev. (1869), deraf hälften
sachsare.
Brorson, Hans Adolf, dansk psalmförfattare,
f. 1694 i Randrup i Ribe stift, blef 1722
kyrkoherde i Randrup och några år derefter i
Tönder. 1737 utnämndes han till stiftsprost i
Ribe och 1741 till biskop i Ribe stift. Död 1764.
Han led af svårmod och fann då sin tröst i att
skrifva psalmer, hvilka han afpassade efter kända
och tilltalande melodier. Det utmärkande
draget i B:s psalmdiktning är innerlighet och
mildhet samt en stark anstrykning af pietism.
En stor del af hans psalmer utgåfvos i Troens
rare klenodie (1739; under titeln "Psalmer og
åndelige sange" å nyo utgifna af L. R. Tuxen
1865) och i Svanesang (1765; tillsammans med
B:s andra psalmer senast utgifven af P. A.
Arlaud 1867), och många bland dem hafva
upptagits i nyare psalmböcker. B. gjorde äfven
åtskilliga ypperliga öfversättningar och
bearbetningar af tyska psalmer.
Brosböll, Johan Karl Kristian, dansk
skriftställare (pseud. Carit Etlar), f. 1820 i
Fredericia, försökte sig först i handeln, men
tröttnade dervid och begaf sig 1836 till
Köpenhamn, der han en tid gjorde studier vid
konstskolan. 1835 uppträdde han med sin första
novell. Sedan dess har han i rask följd utgifvit
en mängd berättelser, bland hvilka de bästa
anses vara Smuglerens sön (1839), Madsalune
(1841), Gjöngehövdingen (1853), Dronningens
vagtmester (1855; forts. af den föregående) och
Herremänd (1855). Hans arbeten, af hvilka
åtskilliga blifvit öfversatta till främmande språk
(några få till svenska), röra sig till en stor del
på jylländsk mark och grunda sig vanligen på
sägner eller historiska händelser. De vittna om
rik fantasi, men röja svaghet i den konstnärliga
behandlingen. Samma förtjenst och samma brist
återfinnas i hans dramatiska arbeten: Tönne går
i krigen, När solen går ned ("I solnedgången"),
Herr Lauge med den tunge hånd, Rörfuglen,
Trälleät, Tordenskjold, af hvilka flere,
synnerligast det sistnämnda, gjort lycka. 1853
anställdes B. vid kungliga biblioteket i
Köpenhamn, der han nu är inspektor. Tvänne resor,
nämligen till norra Afrika 1867 och till östra
Europa 1869, har han beskrifvit i Araber og
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
