Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruegel, Jan - Bruera l. Bryera, lägga kläde öfver kokande vatten - Brugæ, fordom namn på staden Brügge - Bruges, stad i belgiska prov. Antwerpen. Se Brügge - Brugg, stad i schweiziska kantonen Aargau - Brugger, Friedrich - Brugière, Aimable Guillaume Prosper, baron de Barante. Se Barante - Brugnatélli, Luigi - Brugsch, Heinrich Karl - Bruhn, Anders - Bruhns, Karl Kristian - Bruin, namn på flere målare och kopparstickare. Se Bruyn - Bruit, Fr., brus, sorl, larm, oväsen - Brukbarhetsvärde. Se Värde - Bruksegares hypotekskassa. Se Hypotekskassan för bruksegare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under sin italienska resa, 1590–94, till
landskapsmålare. 1590 upptogs han i Antwerpens
målaregille. Död i sistnämnde stad 1625. Han
var högt uppburen af sin samtids förnämste
män, förde sjelf ett rikt och aristokratiskt hus
och gick gerna klädd i sammet, hvarför han fick
tillnamnet Sammets-B. (Fluweelen-B.,
Sammet-B., B. de velours). Han är äfven känd
under namnet Blomster-B. (Blumen-B.).
Fastän han sjelf mycket väl kunde förse sina
landskap med staffage (af djur och menniskor),
tog han likväl dervid icke sällan hjelp af Rubens,
van Balen, Rottenhamer eller andra, till hvilkas
figurtaflor han i sin ordning ofta målade
landskapet. B. var realist och utförde tillika sina
arbeten med en miniaturmålares noggranhet;
särskildt gäller detta om hans blomsterstycken
samt om blommorna och gräset i förgrunden
af hans landskap. Hans färg är bländande och
perspektivet klanderfritt. Hälst framställde B.
naturen i hennes kyska, jungfruliga skönhet och
målade derför gerna paradisiska och
mytologiska landskap. T. o. m. hans byfester andas
en oskyldig glädje och äro således väsentligt
olika faderns och broderns. Arbeten af den
mycket produktive konstnären finnas i Haag
(Paradiset), München, Dresden, Wien m. fl.
städer. Stockholms nationalmuseum eger af honom
sex landskap (och två blomsterstycken?). Bland
hans lärjungar må nämnas blomstermålaren
Seghers. – B:s son i första giftet, Jan B. den
yngre, f. 1601, d. efter 1677, målade
landskap i faderns stil, och ett af barnen i andra
giftet, Ambrosius B., f. 1617, var
blomstermålare. R-n.
Bruera l. Bryera (af Fr. bruir, och detta
af T. brühen, doppa i hett vatten), lägga kläde
öfver kokande vatten för att göra det mjukt
och smidigt.
Brugae, fordom namn på staden Brügge.
Bruges [brysch], stad i belgiska prov.
Antwerpen. Se Brügge.
Brugg, stad i schweiziska kantonen Aargau,
vid floden Aar. Omkr. 1,500 innev. Betydliga
bomullsspinnerier. Staden är mest bekant genom
den s. k. "Mordnatten i B." (1444), under hvilken
friherrarna von Falkenstein öfverföllo densamma.
På en halfö mellan Aar och Reuss låg fordom
den af romarna grundade staden Vindonissa
och, i en senare tid, klostret Königsfelden,
der kejsar Albrekt I mördades (1308). Ej långt
från B. ligga svafvelbadet Schinznach och
slottet Habsburg.
Brugger, Friedrich, tysk bildhuggare, f.
1815 i München, d. 1870, var en af de mest
betydande konstnärer, som utgingo ur
Schwanthalers skola. Under sin vistelse i Rom
1841–44 öfvergaf han emellertid sin lärares
romantiska traditioner och anslöt sig till den ideala
riktningen i antiken. Bland hans förnämsta verk
må nämnas Chiron, som lär den unge Achilles
spela lyra, Bavaria på Siegesthor i München,
Penelope och Oedipus, ledd af Antigone.
Mindre lycklig var B. i porträttfigurer (Gluck i
München, Fugger i Augsburg, Wrede i
Heidelberg m. fl.).
Brugière [brysjiär], Aimable Guillaume
Prosper, baron de Barante. Se Barante.
Brugnatélli, Luigi, italiensk kemist, f. 1750,
d. 1818 som professor i Pavia, var upptäckare
af knallsilfver och korksyra samt utgaf
tidskrifterna "Annali di chimica" (1790–93),
"Annali di chimica e storia naturale" (från 1794),
"Bibliotheca fisica di Europa" (1788–91) och
"Giornale fisico-medico" (från 1794).
Tillsammans med Configliachi utgaf han från 1808
tidskriften "Giornale di fisica, chimica e storia
naturale", hvilken fortsattes efter hans död.
1795 utgaf han en Elementi di chimica. P. T. C.
Brugsch, Heinrich Karl, tysk egyptolog,
f. 1827 i Berlin, besökte 1853, på sin konungs
bekostnad, Egypten, der utgräfningen af
Apis-grafvarna gaf honom rikligt tillfälle till
hieroglyfiska och historiska studier. 1854 blef han
docent i Berlin och kort derefter konservator
vid Egyptiska museet. 1857–58 bereste han å
nyo Nil-landen och 1860–61 Persien. 1864
utnämndes han till konsul i Kairo och 1868 till
professor i Göttingen, hvilket ämbete han 1870
utbytte mot ledningen af "Ecole d’égyptiologie"
i Kairo. 1873 utnämndes han af vice-konungen
i Egypten till direktor för ett nybildadt arabiskt
museum i Kairo. B:s förnämsta arbeten äro
Monuments de l’Egypte (1857 o. f.), Recueil de
monuments égyptiens (1862) och Hieroglyphische
grammatik zum gebrauch für studierende (1872).
Bruhn, Anders, biskop, f. i Stockholm 1778,
blef 1805 filos. magister i Lund och 1807 rektor
i Uddevalla. 1814 utnämndes han till teologie
lektor i Göteborg, blef 1817 prestvigd, 1836
domprost i Vesterås och 1840 biskop i
Göteborgs stift. Död 1856. Han författade Kristna
kyrkans allmänna historia jämte tillägg om
kristna kyrkans historia i Sverige och lutherska
kyrkans symboliska skrifter i sammandrag (1822;
3:dje uppl. 1834), förr en allmänt begagnad
skolbok, samt Compendium theologiae dogmaticae
(1827; 3:dje uppl. 1837), hvilket arbete på sin
tid åtnjöt stort anseende.
Bruhns, Karl Kristian, tysk astronom, f.
1830 i Holstein, anställdes 1852 vid Berlins
observatorium samt blef 1860 professor i
astronomi och direktor vid det nya observatoriet i
Leipzig. Han har upptäckt sex nya kometer
och lemnat en mängd banberäkningar
äfvensom värdefulla arbeten öfver längd-, bredd- och
azimut-bcstämningar. Från honom förskrifva sig
ock förträffliga sju-ställiga logaritmtabeller (1869).
B. har dessutom framkallat 24 meteorologiska
stationer inom Tyskland och redigerat 8
årgångar af meteorologiska observationer. Hans
förnämsta arbete är Die astronomische
strahlenbrechung in ihrer historischen entwicklung (1861).
Bruin [bröjn], namn på flere målare och
kopparstickare. Se Bruyn.
Bruit [-i], Fr. (af bruire, brusa, larma), brus,
sorl, larm, oväsen; uppseende, rykte, prat. –
Tant de bruit pour une omelette [tang
dö brui pour yn åmölä’tt], "så mycket väsen för
en pannkaka".
Brukbarhetsvärde. Se Värde.
Bruksegares hypotekskassa. Se
Hypotekskassan för bruksegare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
