- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1193-1194

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brukshjelpen, kamer. Se Byggningshjelpen - Bruks-societeten, samtlige representanterna för de bruk - Bruks-år. Med hänsyn till arbetarnas flyttningstid lät man förr vid bruken i Sverige räkenskapsåret omfatta tiden från och med d. 1 Nov. till och med d. 31 Okt. - Brukterer, en germansk folkstam - Brulez, Gace - Bruljera och Bruljeri. Se Brouillera - Brulliot, Franz - Brumaire, Fr., "dim-månaden", den andre månaden i franska republikens kalender - Brumath l. Brumpt, stad i Nedre Elsass, landtkretsen Strassburg - Brumstämma, sångstämma - Brun, en af Harald Hildetands krigshöfdingar - Brun, Frederike Sophie Kristiane - Brun, Johan Nordal - Brun, Svend - Brun, Malte Konrad, dansk skald. Se Bruun - Brun, Charles de, fransk målare. Se Lebrun - Bruna färger. Såsom brun målarefärg nyttjas en mängd ämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brukshjelpen, kamer. Se
Byggningshjelpen.

Bruks-societeten, samtlige representanterna
för de bruk, som äro delaktiga i det 1747
stiftade Jernkontoret och hvilka hvart tredje år
samlas i Stockholm till allmän ordinarie
sammankomst, s. k. jernkontors-riksdag. Se
Jernkontoret.

Bruks-år. Med hänsyn till arbetarnas
flyttningstid lät man förr vid bruken i Sverige
räkenskapsåret omfatta tiden från och med d. 1 Nov.
till och med d. 31 Okt. Denna tid kallades
ett bruks-år (smidesår). Nu mera föras
räkenskaperna äfven vid bruken nästan öfverallt efter
kalenderår.

Brukterer (Lat. bructeri), en germansk
folkstam i norre delen af nuv. Westfalen och
tillgränsande delar af Holland, intill Yssel.
Bruktererna togo en liflig del i Tysklands
befrielsekrig under Arminius, men blefvo snart åter
kufvade. Vida berömd var deras sierska
Welleda. Namnet brukterer uppdyker sista
gången på kejsar Konstantins tid.

Brulez [bryle], Gace, fransk skald, som täflar
med Richard Wace om äran att hafva
författat Le roman du chevalier au lion. Jfr Ivan
Lejonriddaren
.

Bruljera och Bruljeri. Se Brouillera.

Brulliot [bryliå], Franz, tysk
konstskriftställare, f. 1780 i Düsseldorf, egnade sig först
åt kopparstickarekonsten och flyttade 1805 till
München, der han 1822 blef konservator för
den kongl. kopparstickssamlingen, som han
betydligt ökade samt ordnade efter skolor. Död
1836. Hans Dictionnaire des monogrammes
(1817–18) utkom, jämte Table générale des
monogrammes
(1820), i en ny, omarbetad
upplaga 1832–34.

Brumaire [brymär], Fr. (af Lat. bruma,
vintersolståndet), "dim-månaden", den andre
månaden i franska republikens kalender. Den
omfattade tiden från d. 23 Okt. till d. 21 Nov.
Historiskt ryktbar är i synnerhet d. 18 Brumaire
år VIII (d. 9 Nov. 1799), då Napoleon störtade
direktorium och blef förste konsul.

Brumath l. Brumpt, stad i Nedre Elsass,
landtkretsen Strassburg. Omkr. 5,600 innev. I
granskapet finnas romerska fornlemningar.

Brumstämma, sångstämma, som genom ett
brummande med sluten mun (con bocca chiusa)
ackompanjerar en melodi. A. L.

Brun, en af Harald Hildetands
krigshöfdingar. Han framställes i sagan såsom en högst
tvetydig person, hvilken underblåste ovänskapen
mellan sin konung och Sigurd Ring och i
hemlighet understödde den senare. I Bråvalla slag
framträdde hans förräderi ohöljdt, då han med
klubbslag dödade den blinde Harald, som på
sin stridsvagn rusade in bland fienderna.
Folket trodde, att det var Oden sjelf, som i B:s
gestalt tog den gamle konungen af daga för att
hemta honom upp till sig.

Brun, Friederike Sophie Kristiane, född
Münter, tysk författarinna, f. 1765 i
Sachsen-Gotha, kom som barn jämte sin fader,
psalmförfattaren B. Münter, till Köpenhamn, der hon 1783
blef gift med en rik tysk köpman. Hennes hus

var en samlingsplats för den danske
hufvudstadens snillen. Under resor hade hon dessutom gjort
personlig bekantskap med sin tids ryktbaraste
literära personligheter i främmande land.
Hennes flesta arbeten äro resebeskrifningar:
Prosaische schriften (1799–1801), Episoden
(1807–09), Römisches leben (1833) och Briefe aus
Rom
(1816; till hennes broder, biskop Münter).
Död i Köpenhamn 1835.

1. Brun, Johan Nordal, norsk prest och
författare, f. 1745 i Bynässet vid Trondhjem, blef
1772 kapellan i sin födelseort, men förflyttades
redan 1774 till Bergen, der han tillbragte
återstoden af sitt lif – från 1804 såsom biskop i
Bergens stift. Död 1816. B. intog på sin tid
såsom författare till tragedierna Zarine (1772)
och Einer Tambeskjälver (s. å.) samt de i Norge
mycket omtyckte sångerna For Norge, kampers
födeland
och Boer jeg på det höje fjäld m. fl.
ett ganska betydande rum inom den
dansk-norska literaturen. "Zarine" är hållen
fullkomligt i den franska tragedistilen och var det
första sorgespel, som gick öfver den danska
scenen, samt gaf den närmaste anledningen till
Wessels berömda parodi "Kjärlighed uden
strömper". B. åtnjöt stort anseende som andlig
talare och som psalmdiktare. Som en trons
väldige kämpe mot den inbrytande rationalismen
gjorde han sig i hög grad förtjent om statskyrkan
i Norge. I Bergen blef han den medelpunkt, kring
hvilken allt rörde sig. 1807–14 var det
framför allt B., som upprätthöll den fosterländska
stämning, hvilken då utmärkte staden, och 1814
var han en af Kristian Fredriks ifrigaste
anhängare. Bergensernas anti-svenska tänkesätt
vid denna tid berodde till stor del på B., som
i sina politisk-religiösa predikningar gaf luft åt
sin glödande hänförelse. Efter föreningen fann
han sig emellertid i det skedda och närmade
sig Karl Johan, som visade sig värdera detta
tillmötesgående. Efter B:s död lät
kronprinsen uppresa en minnesvård öfver honom i
Bergens domkyrka. (Jfr "Gammelt nyt om & af
biskop Johan Nordal Brun", utg. af J. N. Brun,
1877.) Y. N.

2. Brun, Svend, den förres sonson, norsk
prest, f. i Bergen 1812, har sedan 1851 varit
anställd i Kristiania, der han 1858 blef
kyrkoherde i Trefoldigheds församling. Han är en
af Norges mest ansedde prester och har
särskildt som talare ett stort namn. Han har
varit ordförande vid flere skandinaviska
kyrkomöten. Y. N.

Brun, Malte Konrad, dansk skald. Se
Bruun.

Brun [bröng], Charles le, fransk målare.
Se Lebrun.

Bruna färger. Såsom brun målarefärg nyttjas
en mängd ämnen. t. ex. umbra, kölnisk umbra,
sepia, ockra, vad och kopparbrunt. Umbra
kallas äfven turkisk, siciliansk eller cyprisk
umbra. Den består af lera med jernoxid och
manganoxidhydrat. Kölnisk umbra, som
äfven benämnes kassel-, van Dyks- eller
eisenach-brunt eller spanskt brunt, utgöres af jordartadt
brunkol. Sepia är den torra substansen i en
brun vätska, som bläckfisken utsprutar, när han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free