- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1205-1206

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brunnby (ej Brundby), socken i Malmöhus län - Brunneby, socken i Östergötlands län - Brunnen, hamnplats i schweiziska kantonen Schwyz - Brunner, Karl Emanuel - Brunner, Sebastian - Brunnhem, socken i Skaraborgs län - Brunnius, Ericus Erici - Brunnow, Ernst Philip von - Brunnthal, by i öfre Bajern - Bruno, ärkebiskop af Köln - Bruno, "preussarnas apostel" - Bruno, kartusian-ordens stiftare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brunnby (ej Brundby), socken i Malmöhus
län, Luggude härad. Arealen (med Arilds
kapell) 3,829 hekt. (7,757 tnld). 58 23/24 ofm.,
34 23/24 fm. mtl. 4,015 innev. (1877). Regalt
pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Luggude
kontrakt. Inom denna socken ligger godset
Krapperup.

Brunneby, socken i Östergötlands län, Bobergs
härad. Arealen 4,261 hekt. (8,632 tnld).
28 7/16 ofm.. 20 11/16 fm. mtl. Tillsammans med
Klockrike utgör B. ett regalt pastorat af 2:dra
kl., Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs
kontrakt. Sedan 1820-talet hafva de båda socknarna
i vissa fall varit sammanslagna till en
enda församling med gemensam kyrka. 1877
funnos i hela pastoratet 2,319 innev.

Brunnen, hamnplats i schweiziska kantonen
Schwyz, vid Muottas mynning i Vierwaldstättersjön,
och stapelort för de handelsvaror, som gå
öfver S:t Gotthard. Kantonerna Schwyz, Uri och
Unterwalden förnyade der d. 9 Dec. 1315 (tre
dagar efter slaget vid Morgarten) det förbund,
som är grundvalen för det schweiziska edsförbundet.
I granskapet ligga flere kurorter.

Brunnen, Karl Emanuel, schweizisk kemist,
f. 1796, var först apotekare i Bern och sedan
professor i kemi och farmaci derstädes. Han är
förnämligast bekant genom sina eudiometriska
försök, d. v. s. undersökningar af beståndsdelarnas
mängd i en gasblandning. Hans metod att
genom vägning bestämma vattengasens mängd
i luften – hvarvid denne gas upptages af
pimpstensstycken, indränkta med svafvelsyra
– lemnar i afseende på noggranhet intet öfrigt
att önska och begagnas derför vid undersökning
och gradering af hygrometrar, konstruerade
efter andra grunder. R. R.

Brunner, Sebastian, katolsk teolog, f. 1814
i Wien och sedan 1843 universitetspredikant
derstädes, är en fanatisk ultramontan, hvilken
städse har uppträdt som en fiende till tidens
liberala strömningar. Hans dikt Die welt ein
epos
(1844) är en ursinnig förkättring af filosofien,
och Der nebeljungen lied (3:dje uppl.
1852) är riktad mot samtidens politiska, literära
och religiösa förhållanden. B. har äfven
skrifvit romaner, historiska arbeten, reseskildringar
m. m. Hans samlade dikter och berättelser
utkommo 1863–69. Genom sin burleska
humor och träffande qvickhet påminner
han om Abraham a Santa Clara.

Brunnhem, socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. Arealen 1,028 hekt. (2,083 tnld).
20 1/4 ofm., 12 3/4 fm. mtl. 422 innev. (1877). Annex
till Stenstorp, Skara stift, Billings kontrakt.

Brunnius, Ericus Erici, superintendent, f.
i Stigsjö socken i Ångermanland 1597, d. 1664,
blef 1625 filos. magister i Upsala, utnämndes
1636 till professor i historia derstädes och blef
1647 superintendent i Göteborg, sedan han i
två år innehaft en teologisk lärostol vid nämnda
universitet. Såsom stiftsstyresman utmärkte han
sig genom varmt intresse för skolväsendet. Han
förskaffade Göteborg ett nytt skolhus och dess
första tryckeri samt medverkade till att läroverket
derstädes kom i åtnjutande af den stora
Hvitfeltska donationen.

Brunnow, Ernst Philip von, grefve, rysk
statsman, f. 1797 i Dresden, d. 1875, inträdde
1818 i rysk tjenst och blef 1840 sändebud i
London. Han sökte der att göra Englands och
Rysslands intressen solidariskt förbundna, men
förmådde ej hindra den orientaliska krisen. 1855
blef han sändebud vid förbundsdagen i Frankfurt
a. M., och 1856 deltog han såsom Rysslands
andre befullmäktigade (jämte grefve
Orlov) i fredsslutet i Paris. Derefter var han
efter hvartannat sändebud i Berlin, London,
Paris och – för tredje gången – i London,
tills han 1874 tog afsked.

Brunnthal, by i öfre Bajern, 2 kilom. (ung.
1/4 mil) n. om München. Det är bekant genom
den der befintliga Steinbacherska "naturläkeanstalten".

Bruno, ärkebiskop af Köln, en af sin tids
ypperste och inflytelserikaste män, var konung
Henrik I:s yngste son och broder till kejsar Otto
I. Han föddes 925 och fick en i allo utmärkt
uppfostran. Genom sina ovanliga kunskaper och
sin fina belefvenhet intog han snart den förnämste
platsen uti den krets af utmärkta
lärde, som Otto samlat omkring sig. Han lade
derjämte i dagen ett outtröttligt nit för undervisningens
och bildningens främjande i hela det
tyska riket och utöfvade äfven ett ej ringa inflytande
i de politiska angelägenheterna. Kyrkor
och kloster egde i honom den varmaste vän och
beskyddare. För sin oskrymtade fromhet och
för sin blidhet och ödmjukhet i hela sin umgängelse
fick han tillnamnet "den fridsamme".
Han kallades äfven "den store". B. var sin
broders kaplan, kansler och slutligen ärkekansler
samt utnämndes 953 till ärkebiskop af
Köln och 954 till hertig af Lothringen. Han
dog i Reims 965. Jfr Pieler "Bruno I, erzbischof
von Köln" (1851). J. H. B.

Bruno, "preussarnas apostel", äfven kallad
Bonifacius, föddes 970 i Querfurt och tillhörde
en med det kejserliga huset beslägtad
familj, ur hvilken kejsar Lothar III sedermera
framgick. Af föräldrarna tidigt bestämd för
det andliga ståndet, blef han redan vid unga
år domherre i Magdeburg. Derefter vistades
han under någon tid vid Otto III:s hof, men
lemnade snart de lysande utsigter, som der
erbjödos honom, för att i stället egna sig åt
munklifvets försakelser och åt hednamissionen.
Det nit, som Adalbert af Prag utvecklade vid
omvändelseverkets bedrifvande bland preussarna,
eldade B. till efterföljd. Några år efter Adalberts
död (997) lät han viga sig till biskop
och begaf sig till Preussen för att upptaga
Adalberts verk. Hans verksamhet der blef dock
af kort varaktighet. Han led martyrdöden redan
1008 l. 1009 (troligast sistnämnda år). Sedermera
vardt han upptagen bland helgonens antal.
B:s åminnelsedag är d. 15 Okt. Jfr Voigt
"Geschichte Preussens" (bd I, s. 280 o. f.) och
Pertz "Monumenta Germaniae historica" (vol.
VI, s. 577 o. f.). J. H. B.

Bruno, kartusian-ordens stiftare, f. i Köln
omkr. 1040, blef först kanonikus i Köln och
derefter rektor vid domkyrkoskolan i Reims.
Sjelf ytterst sträng till sitt lefnadssätt, kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free