Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brytning, fys. - Brytning, språkv. - Brytningsexponent, fys. Se Brytning, fys. - Brytningsförhållande (se Brytning), fys. - Brytningsgräns l. Gränsvinkel, fys. - Brytningsindex, -koëfficient, -lagen och -vinkel, fys. Se Brytning, fys. - Brytsmide, bergsv. Se Tysksmide - Brzetislav I (Bretislaus), "den böhmiske Achilles" - Brzezan, stad i Galizien - Bråbo, härad i Östergötlands län - Bråbo, kontrakt i Linköpings stift - Bråborg, fordom kungsgård i Dagsbergs socken - Bråbänk. Se Brobänk - Bråck, Hernia, med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prismer och linser, så afviker den utgående strålens
riktning från den infallandes, och en s. k.
deviation (se d. o.) uppkommer. (Om den
atmosferiska strålbrytningen se Refraktion.)
Ljusets brytning, såsom den ofvan blifvit
beskrifven, och hvilken plägar kallas enkel
brytning, eger rum i alla genomskinliga kroppar,
som icke äro kristalliserade, samt i sådana
kristaller, som höra till det "reguliära"
kristallsystemet (se d. o.). Hos öfriga kristaller följer
brytningen andra lagar och benämnes
dubbelbrytning (hvartill såsom specielt fall räknas
den s. k. koniska brytningen), en företeelse,
som skall utförligare behandlas under detta ord.
– Förnämligast genom Mellonis intressanta
experiment med bergsalt och andra diatermana
(för värme genomträngliga) ämnen ådagalades,
att det strålande värmet brytes efter samma
lag som ljuset, hvarigenom ett vigtigt bidrag
vunnits till bekräftande af dessa
naturverkningars identiska ursprung. – Äfven ljudet
undergår brytning, ehuru denna är svårare att på
experimentel väg ådagalägga. (Se för öfrigt
Ljus och Färg.) R. R.
2) Språkv. En ljudföreteelse i de germanska
språken, som består deruti att efter en vokal
ett annat vokalljud inskjutes. I de nordiska
språken går e genom brytning öfver till eo eller
ea, hvaraf senare blir jo, ja, som ofta blir jö,
jä (je). I tyskan finner man äldre e (eller
deraf uppkommet i) bevaradt, då svenskan genom
brytning fått jo (jö) eller ja (jä). Jfr t. ex.
T. erde, birche, ich, ferne med Sv. jord, björk,
jag, fjärran. Brytningen inträder oftast
framför r eller l med följande konsonant, i flere
språk äfven framför h. Flere forskare anse,
att dessa konsonanter, andra att de i nästa
stafvelse stående vokalerna u (v) eller a framkallat
brytningen. – På det nordiska språkområdet
förekomma ej sällan både brutna och obrutna
former af samnia ord. Så har fornnorskan både
berg och bjerg, nysvenskan berg, men nydanskan
bjerg, fornnorskan ek, nysvenskan jag (nydanskan
jeg) men några svenska munarter ek, ik. –
Angelsachsiskan står i afseende på
brytningsförhållanden närmast de nordiska språken. I
mesogötiskan (gotiskan) har man förut antagit
en egen art af brytning; men den nyare
forskningen förklarar de dervid afsedda företeelserna
på helt annat sätt. – Enligt Grimm och flere
nyare tyska författare förekommer brytning i
en annan betydelse, än den som här blifvit
angifven, i fornhögtyskan och andra germanska
språk; men denna uppfattning är öfvergifven
af nutidens främste forskare. Fr. L-r.
Brytningsexponent, fys. Se Brytning, fys.
Brytningsförhållande (se Brytning, fys.
Brytningsförhållandet för ett genomskinligt ämne
bestämmes genom observation af "den minsta
deviation" ljusstrålen undergår, när han
passerar ett prismatiskt formadt stycke af ämnet.
Låt ABC (se fig.) föreställa ett tvärsnitt af det
tresidiga prismat, och den brutna linien abcd
ljusets väg genom detsamma, så är vinkeln ecd –
som bildas af den utgående strålen cd och en
med ab parallel linie, ce – den s. k.
deviationen. Denna förändras visserligen, om
strålen ab får infalla under en annan lutning mot
ytan AB, men det gifves för hvarje prisma en
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
