Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brågarp (ej Brågerup), socken i Malmöhus län - Bråk, matem. - Bråkenhjelm, Pehr Reinhold - Brålanda, socken i Elfsborgs län - Brå-spel, skeppsb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgör det ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Lunds stift, Bara kontrakt.
Bråk, matem., brutet tal (till skilnad från
helt tal), är ett tal, hvilket till gemensamt mått
med talet ett kan hafva tal mindre än ett, men
ej talet ett sjelf. Sålunda äro talen tre
sjundedelar och femton sjundedelar bråk, emedan de
till gemensamt mått med talet ett kunna hafva
talet en sjundedel samt åtskilliga andra tal
mindre än ett, men ej talet ett sjelf. Att talet
en sjundedel är ett gemensamt mått för talen
ett, tre sjundedelar och femton sjundedelar,
synes deraf, att detta tal innehålles ett helt
antal gånger i ett (7 gånger), ett helt antal
gånger i tre sjundedelar (3 gånger) och ett helt
antal gånger i femton sjundedelar (15 gånger).
Man finner deraf, att ett bråk är antingen en
del, som innehålles ett helt antal gånger i
enheten, eller ock summan af ett antal lika delar,
af hvilka hvar och en innehålles ett helt antal
gånger i enheten, i hvilket senare fall de
summor undantagas, hvilka bilda de hela talen 1,
2, 3, 4 o. s. v. Det tal, som täljer (räknar)
delarnas antal, kallas täljare, det tal, som
nämner delarnas namn, kallas nämnare. Då ett
bråk tecknas med siffror eller bokstäfver, skiljes
täljaren från nämnaren genom ett vågrätt streck,
hvarvid täljaren skrifves ofvanför och
nämnaren under strecket, t. ex. 3/7, 15/7, m/n. Tal kunna
till formen se ut som bråk utan att i
verkligheten vara det. t. ex. talen 7/7, 14/7, 21/7, hvilka i
sjelfva verket ej äro annat än de hela talen 1,
2, 3. Hela tal och bråk kallas med ett
gemensamt namn rationella tal och karakteriseras
deraf, att de alla hafva ett gemensamt mått med
talet ett. Tal, som icke hafva ett gemensamt
mått med talet ett, kallas irrationella tal. –
Ett bråktal, som är mindre än ett, kallas
egentligt eller äkta bråk; ett bråktal, större än ett,
kallas oegentligt eller oäkta bråk, emedan
det är summan af ett helt tal och ett äkta bråk.
– Hvar och en af de här ofvan anförda
bråkbeteckningarna är en tecknad divisionsoperation,
i hvilken täljaren är dividend och nämnaren
divisor. Talet 3/7 t. ex. utgör en sjundedel af
talet tre, emedan det är 3 gånger så stort som
1/7, eller som sjundedelen af ett. Det utvisar
således den qvot, som erhålles, då talet 3 divideras
med talet 7. Man har derför definierat
bråkbeteckningen i allmänhet såsom en tecknad
divisionsoperation och derigenom generaliserat
begreppet bråk, så att det innefattar ej blott
hvad man vanligen dermed förstår, utan äfven
allt, som har bråkform, oberoende af om
resultatet af den utförda divisionen blifver ett helt,
ett brutet eller ett irrationelt tal.
Bråkbeteckningen
1 1/2
–––––
1/2
| a | ||
| –––––––––––- | ||
| b + | c –––––––- | |
| d + | e –- f | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
