Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 1259-1260 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bränvinslagstiftning - Bränvinsprofvare l. Spritprofvare. Se Alkoholometer och Areometer - Bränvinsskatt, förv. - Bräss l. Thymus, anat. - Bröchner, dansk universitetslärare och filosof - Bröd, ett af mjöl genom bakning tillverkadt näringsmedel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Af dessa belopp fingo

	Landsting	Hushållnings sällskap	Stadskommuner	Landtkommunder
1872/73	230,800	320,700	1,309,000	114,400
1873/74	246,800	355,900	1,416,000	134,700
1874/75	377,800	554,500	2,535,700	167,200
1875/76	538,200	713,000	3,004,900	1,757,000

Öfverskotten åtgingo till provisioner m. m.

Antalet medgifna försäljningsrättigheter hafva
på de senare åren ej obetydligt nedgått; under
försäljningsåret 1874–75 utgjorde det följande:

		Utskänkningsrättigheter		Minuthandelsrättigheter
		Ständiga	Tillfälliga
För	Stockholms stad	295	84	31
"	öfrige städer	519	206	211
"	landsbygden	292	206	120

(Den 24 Aug. 1877 tillsattes af K. M. en
komité – J. G. S. de Maré, A. H. Fock, C.
Hammarhjelm, S. Stenberg, M. Rubenson, P.
Nilsson i Efveröd, C. O. Berg, F. L. A.
Hederstjerna och L. Norin – för öfverseende af
gällande bränvinslagstiftning, och d. 22 Mars 1878
fick samma komité bemyndigande att jämväl
inkomma med förslag till ändringar i gällande
författningar angående försäljning af vin- och
maltdrycker och till de särskilda bestämmelser
i afseende på maltdrycker, som kunna anses
påkallade af en sådan förändring i
lagstiftningen.) A. H. F.         Kbg.

Bränvinsprofvare l. Spritprofvare. Se
Alkoholometer och Areometer.

Bränvinsskatt, förv., de afgifter, med hvilka
tillverkning och försäljning af bränvin äro
belagda (jfr Accis). Tillverkningsafgiften i
Sverige ingår till statsverket med 80 öre för hvarje
kanna uppmätt bränvin. Försäljningsafgiften,
som tills vidare är af staten anslagen till
fördelning mellan kommunen (3/5), landstinget (1/5)
och hushållningssällskapet (1/5), utgår med 40
öre kannan för utskänkning och 25 öre kannan
för minuthandel. Enligt rikshufvudboken
uppgick tillverkningsafgiften 1870 till 10,990,164
kr. och 1875 till 15,024,611 kr. samt
försäljningsafgiften 1870 till 1,472,475 kr. (utom
309,582 kr. för Stockholm) och 1875 till 2,691,698
kr. (utom 467,343 kr. för Stockholm). Kbg.

Bräss l. Thymus, anat., en i öfre delen
af brösthålans framsida befintlig körtel, som
dock förekommer endast hos foster och under
den första tiden efter individernas födelse.
Denne körtel saknar utförsgång och består af
lymfoida celler i en fin bindesubstans utan
bestämd anordning. Hos menniskan uppnår
brässet sin största utveckling med andra
lefnådsåret och förminskas derefter småningom, så att
det försvunnit, när individen nått sin fulla
utveckling. Dess betydelse är okänd. – Bräss
af vissa djur (t. ex. kalf) anses såsom en
läckerhet. G. v. D.

Bröchner, dansk universitetslärare och
filosof, föddes i Fredericia d. 30 Maj 1820, blef
student i Köpenhamn 1836 och studerade sedan
teologi, men fick, till följd af sina från
ortodoxien afvikande religiösa åsigter, ej tillåtelse
att undergå prestexamen. Han slog sig derför
i stället på filosofi och österländska språk samt

tog 1845 magisterkonferensen och
magistergraden. 1849 blef han privatdocent, 1857 e. o.
docent i filosofi och 1870 professor i samma
ämne vid Köpenhamns universitet. 1846–53
gjorde han åtskilliga resor i Frankrike,
Tyskland och Italien. 1854 var han ledamot af
folketinget. Död d. 16 Dec. 1875. – B:s första,
skrifter voro Nogle bemärkninger om dåben
(1843, i anledning af Martensens "Den
kristelige dåb"), Om det jödiske folks tilstand i den
persiske periode (1845) och Benedict Spinoza
(1856), en monografi, som i flere punkter ställde
den holländske filosofens åsigter i ett klarare
ljus. 1868 uppträdde B., i den bekanta
literära striden om förhållandet mellan tro och
vetande, med Problemet om tro og viden, i
hvilken afhandling han skarpt kritiserade både
Nielsens och Martensens ståndpunkt, och 1869
utgaf han skriften Om det religiöse i dets
eenhed med det humane, hvari han redogör för
sin egen lifsåskådning. Denna kan i det hela
karakteriseras såsom tysk idealistisk empirism.
I likhet med Hegel antager B., att det sant
verkliga alltid är enhet af motsatta och att det
rent andliga i och för sig är abstrakt. Med
Feuerbach drager han deraf den konseqvensen,
att all egentlig personlighet faller inom det
ändliga. För B. är menniskans individuella
odödlighet icke tänkbar. I sammanhang med
nämnda åsigter hyllar han läran om Guds
immanens i verlden. Från tyskarna skiljer han
sig deri att han gifver det absoluta en
"transscendens inom immanensen" och strängt
fasthåller naturens väsentlighet. Han anser sig
derigenom hafva hafdat en viss sjelfständighet
åt menniskan och möjliggjort en förklaring af
det onda. Menniskan har, enligt B., till
ändamål för sitt lif att inom sig åstadkomma en
försoning med det absoluta, och denna
försoning vinnes genom "humanitetens religion", som
fordrar en universel kärlek till det menskliga
som menskligt och derigenom upphäfver
ändlighetsmomentet i de s. k. positiva religionerna.
Hans filosofi har icke samma idealistiska
karakter som R. Nielsens och är icke häller så
nationelt dansk som den senares, men hon eger i
stäliet förtjensten af större vetenskaplighet och
konseqvens. Måhända har B. mest gagnat
genom sina Bidrag til opfattelsen af philosophiens
historiske udvikling (1869). Han söker der
påvisa huru det filosofiska tänkandets
utvecklingsgång bestämmes af såväl den universella
tankeprincipens som det individuella menskliga
tänkandets egen natur samt huru till följd deraf
hos tänkaren uppkommer en "brytning" mellan
det individuella och det universella, det medvetna
och det omedvetna. I synnerhet Aristoteles
karakteriseras af B. mycket skarpsinnigt. B. M.

Bröd, ett af mjöl genom bakning tillverkadt
näringsmedel, som utgör daglig föda för störste
delen af menniskoslägtet. Detta födoämnes
ändamålsenlighet för organismens underhåll
förklarar dess allmänna utbredning. Den kemiska
analysen visar nämligen, att de sädeskorn, af
hvilka mjölet males, bestå, i lämpliga
proportioner, såväl af qväfvehaltiga (blod- och
köttbildande) beståndsdelar, gluten och ägghvita,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>