Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröms, Nikolaus - Bröms, Sven - Bröms, J. V., ämbetsman och vitterlekare. Se Lilliestråle - Brömsebro, en öfver Brömsebäck ledande bro - Brömsebäck, ett en half mil långt vattendrag - Brömsehus l. Bryms var under medeltiden ett litet danskt gränsfäste - Bröndsted, Peter Oluf - Brönnestad, socken i Kristianstads län - Bröns l. Brönäs, kyrkby i nordvestra Slesvig - Brönshöi, kyrkby på Själland - Brönäs, kyrkby i Slesvig. Se Bröns - Brösarp, socken i Kristianstads län - Bröst, anat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bröms, Nikolaus, borgmästare i Lybeck,
bekant såsom Gustaf Vasas räddare vid dennes
flykt ifrån Danmark till Sverige 1520.
Bröms, Sven, läkare, f. 1612 i Ugglebo
socken (Gestrikland), anträdde 1644, efter slutade
studier i Upsala, en utländsk resa, under hvilken
han 1651 erhöll den medicinska doktorsgraden
i Padua. 1652 utnämndes han till lifmedikus
hos drottning Kristina och undfick fullmakt att
vara professor i praktisk medicin vid
universitetet i Upsala. Detta orsakade en rättegång
med den redan fyra år förut utnämnde
professor Stenius, som af domstolen förklarades
vara i sin fulla rätt. B. utnämndes då till
arkiater hos drottningen. Sedermera hade han
samma befattning hos Karl X Gustaf, hvilken
han åtföljde under flere fälttåg. Död 1693. På
de svenska apoteken lefde länge hans namn i
"Brömsens droppar", hvilka spelade en viss rol
i folkmedicinen. B. sysslade äfven med
teologien och utgaf En kort och enfaldig förklaring
öfver doktor Lutheri mindre cateches (1681).
Bröms, J. V., ämbetsman och vitterlekare.
Se Lilliestråle.
Brömsebro, en öfver Brömsebäck ledande
bro, som har historisk märkvärdighet derför att
sjelfva bron eller närmaste trakten omkring
henne flere gånger varit mötesplats vid
förhandlingar mellan Sverige och Danmark. Den 15
Sept. 1541 sammanträffade vid B. konungarna
Gustaf Vasa och Kristian III, uppgjorde sina
tvister och slöto ett förbund för 50 år. På B.
möttes d. 8 Febr. 1645 svenska och danska
fullmäktige för att underhandla om fred. Efter
gammal sed hade man vid detta tillfälle rifvit
en del af bron, men det rifna stycket var
likväl ej större, än att sändebuden kunde räcka
hvarandra handen. Fredsmäklare voro, å svenska
sidan: Axel Oxenstjerna, Johan Skytte (som dog
straxt efter underhandlingarnas början), Ture
Bielke och Mattias Soop, å danska sidan:
Corfitz Ulfeld och Kristian Sehested m. fl.
Underhandlingarna, som fortgingo i sex månader,
fördes slutligen genom notvexling mellan
Söderåkra prestgård i Kalmar län, der de svenska
sändebuden bodde, och Kristianopel, de danskes
vistelseort. Den 13 Aug. möttes legaterna åter
på B., då fredsinstrumentet undertecknades.
Genom denna fred, känd under namnet freden
vid B., vann Sverige Gotland, Jämtland,
Herjedalen, ön Ösel, Halland på 30 år (efter den
tiden kunde Danmark mot vederlag återfå
landskapet) samt tullfrihet i Öresund.
Brömsebäck, ett en half mil långt
vattendrag, som bildar gräns mellan Bleking och
Kalmar län samt utfaller i Kalmar sund. Med
undantag af tiden 1332–60 var B. ända till
1658 en del af riksgränsen mellan Sverige och
Danmark.
Brömsehus l. Bryms var under medeltiden
ett litet danskt gränsfäste, som låg inom Östra
härad i Bleking, alldeles invid Brömsebäcks
mynning. Det byggdes sannolikt i midten af
1300-talet. Under Engelbrektska frihetskriget
eröfrades det (1436) af svenskarna. I de tryckta
krönikorna benämnes platsen, antagligen genom
bokstafsförvexling, "Grimsehus".
Bröndsted, Peter Oluf, dansk arkeolog, f.
1780 i Fruering (Århus stift), d. 1842, åtnjöt i
sin ungdom Ole Worms undervisning och anträdde
1806, efter aflagd teologisk och filologisk examen,
i sällskap med Haller von Hallerstein, Linkh och
Stackelberg en resa till Italien och Grekland.
I sistnämnda land vistades han 1810–13 och
var derunder närvarande vid de stora
upptäckter, som hans reskamrater gjorde i Egina och
Phigalia, och gjorde sjelf intressanta fynd på
Keos. Vid hemkomsten utnämndes han till
professor i Köpenhamn. 1818 begaf han sig åter
till södern, vistades i Rom till 1823 samt
derefter i Paris och London. 1832 återvände han
till Danmark, der han såsom lärare ifrigt
främjade arkeologiens studium. Hans stora
praktverk Voyage et recherches dans la Grèce
(1826–30), på hvilket han offrade en betydlig del
af sin förmögenhet, intager en framstående plats
inom den arkeologiska literaturen. Bland hans
smärre skrifter äro de förnämsta: De cista aenea
Praeneste reperta, The bronzes of Siris (1836)
och Den Ficoromske cista (1834 med praktfulla
kopparstick). Dessutom öfversatte han trilogien
"Orestias" af Aeschylus. Det var äfven B..
som återupplifvade "Samfundet for den danske
literaturs fromme".
Brönnestad, socken i Kristianstads län, Vestra
Göinge härad. Arealen 5,219 hekt. (10,572 tnld).
45 5/12 ofm., 23 19/24 fm. mtl. 1,156 innev. (1877).
Regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Vestra
Göinge kontrakt.
Bröns l. Brönäs, kyrkby i nordvestra
Slesvig, s. om Ribe. Stället är bekant för den
skärmytsling, som der egde rum d. 22 Jan. 1849
mellan de slesvig-holsteinske soldaterna och de
nordslesvigske bönderna, hvarvid de senare ledo
nederlag.
Brönshöi, kyrkby på Själland, n. v. om
Köpenhamn. 1658–60 hade Karl X Gustaf der
sitt läger, hvilket han kallade Karlstad. Det
var förskansadt liksom en befäst stad, omgifvet
af vallar, grafvar och palissader. Byns
kyrktorn är ännu sjömärke.
Brönäs, kyrkby i Slesvig. Se Bröns.
Brösarp, socken i Kristianstads län, Albo
härad. Arealen 4,937 hekt. (10,000 tnld). 20 1/3
ofm., 16 5/32 fm. mtl. 1,487 innev. (1877). Annex
till Raflunda, Lunds stift, Albo och Jerrestad
kontrakt.
Bröst, anat., är egentligen framsidan af
menniskans och ryggradsdjurens kropp, mellan halsen
och buken; vanligen menar man dock med ordet
bröst ej allenast framsidan, utan hela den
motsvarande kroppsafdelningen: pectus l. thorax.
Denna har till fast grundlag 12 ryggkotor, 12
par mot dem ledande refben, med brosk vid
de främre ändarna, samt bröstbenet. Dessa ben
bilda tillsammans "bröstkorgen". I det
naturliga tillståndet fyllas rummen mellan refbenen
af bindväf och muskler; utanpå ligga andra
muskler, och ytterst huden. Den sålunda till
"bröstlåda" lämpade korgen slutes fullständigt,
upptill af halsens mjukdelar, nedtill af
mellangärdet, och öfverdrages på insidan af en
bindväfsmembran: brösthinnan. I den sålunda
bildade brösthålan inneslutas hjertat med till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
