Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bueil, Honorat de, markis de Racan, fransk skald. Se Racan - Buenavista, den östligaste och största af de Portugal tillhörande Capoverdi-öarna i Atlantiska oceanen - Buen Ayre, nederländsk ö bland Antillerna. Se Bonaire - Buenos Ayres (Sp., "god luft"). 1) Stat i sydameriska förbundsrepubliken Argentina. 2) Hufvudstad i nämnde stat och i hela Argentinska republiken - Buen-Retiro, spanskt kungligt lustslott - Buet, Le buet, berg i Savojen, depart. Haute-Savoie - Bufalini, Maurizio - Bufarik (Boufarik), stad i Alger, prov. Alger - Buffa, Ital., musikt. Se Buffo - Buffalo, stad i nordamerikanske staten New-York - Buffalora, by i den italienska prov. Pavia (Lombardiet) - Buffel, Bubalus, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bueil [böj], Honorat de, markis de Racan,
fransk skald. Se Racan.
Buenavista, den östligaste och största af de
Portugal tillhörande Capoverdi-öarna i
Atlantiska oceanen. Omkr. 5,000 innev. Bomull,
indigo, getter, sköldpaddor.
Buen Ayre, nederländsk ö bland Antillerna.
Se Bonaire.
Buenos Ayres (Sp., "god luft"). 1) Stat i
sydamerikanska förbundsrepubliken Argentina.
211,320 qv.-kilom, (enl. officiella uppgifter; men
198,104 enl. en af Petermann 1873 gjord
planimetrisk beräkning). Det gränsar i n. till
argentinska staten Entre Rios, i n. ö. till republiken
Uruguay, i ö. till Atlantiska oceanen, i s. till
Patagonien, i v. till indian-territoriet. 81°–83°
v. l.; 33°–40° 30’ s. br. Landet består i n. mest
af Pampas’ vidsträckta grässlätter, på hvilka
talrika häst- och boskapshjordar lefva; i s. är det
bergigt och genomstrykes af kedjorna Sierra de
volcan, som slutar med Cap Corrientes, och
Sierra ventana. Kusterna äro, till följd af de
många grunden och sandbankarna, i allmänhet
farliga, och de sakna goda landningsplatser:
för större skepp finnes blott en enda redd (vid
staden Buénos Ayres) och en hamn, Porto
Belgrano, vid Blanca-bukten i s. Utom af floden
Parana, som tillika med La Plata-mynningen
utgör gräns i n., vattnas detta land af floderna
Salado, Colorado och Rio Negro, hvilken senare
bildar sydgräns. Klimatet är, oaktadt
fuktigheten och den hastiga temperaturvexlingen,
ganska sundt. Den heta nordanvinden, som
blåser i B. nästan hela året, afbrytes stundom
af en våldsam sydvestvind, kallad pampero,
hvilken räcker högst en half timme samt
åtföljes af en förfärlig åska eller en ofantligt
tät dimma. Befolkningen, som uppgår till omkr.
600,000 innev., utgöres ungefär till en fjerdedel
af invandrade européer. De hvite bestå för
öfrigt mest af gauchos (afkomlingar af spanior
och indian), hvilka på Pampas’ slätter lefva af
boskapsskötsel, som är landets hufvudnäring.
Staten styres af en på fem år vald guvernör,
ansvarig inför lagstiftande "Juntan" (44
medlemmar, som till hälften omväljas årligen).
Budgeten för 1877 visade: inkomster 86 mill. pesos
moneda corriente (omkr. 13 mill. kr.) och
utgifter 80 mill. pesos m. c. (omkr. 12 mill. kr.).
1 Jan. 1876 belöpte sig statsskulden till 444
mill. pesos m. c. (65 1/2 mill. kr.). I landet
finnas jernvägar till en utsträckning af 800 kilom.
(115,2 mil). Jfr Emile Daireaux, "Buenos-Ayres.
La Pampa et La Patagonie" (1878).
2) Hufvudstad i nämnde stat och i hela
Argentinska republiken, vid La Plata-flodens södra
strand. Omkr. 220,000 innev.
Ärkebiskopssäte. Praktfull katedralkyrka. Universitet
(grundadt 1821) med ett bibliotek af mer än 25,000
band. Flere akademier m. m. Stora slagterier
(saladeros), i hvilka årligen öfver 3 1/2 mill.
kreatur slagtas, samt anstalter för beredning af
köttextrakt. Utförselvaror äro företrädesvis ull,
hudar, kött och talg. Handeln är betydande,
fastän staden icke har någon egentlig hamn,
utan endast en öppen redd. 1874 inlöpte 2,010
fartyg (öfver 800 tusen tons) och utlöpte 1,818
(nära 800 tusen tons). 1876 anlände till B.
14,532 emigranter, hvaraf nära hälften italienare.
1875 gick af Argentinas hela import 75 proc.
genom B., af exporten 65 proc. Godt dricksvatten
saknas, och regnvattnet förvaras i cisterner.
Från B. går en underhafskabel till Montevideo.
I början af detta århundrade var staden
medelpunkt för Argentinas uppresning mot Spanien.
Buén-Retiro, spanskt kungligt lustslott, på
en höjd straxt ö. om Madrid, uppfördes i början
på 1600-talet af Filip IV:s gunstling hertigen
af Olivarez och kom efter dennes död (1645)
till kronan, hvarefter det af den kungliga
familjen begagnades till residens under
vårmånaderna. 1808 stormades slottet, som då var
nyckeln till Madrid, af fransmännen,
förvandlades af dem till ett fäste och omgafs med en
vall, hvarvid den vackra parken förstördes.
Parken har likväl sedan blifvit återställd och är
numera hufvudstadsboarnas mest omtyckte
promenadplats, men slottet begagnas dels till
kasern och dels som förvaringsrum för åtskilliga
samlingar.
Buet [bue], Le buet, berg i Savojen, depart.
Haute-Savoie, n. om Montblanc, 3,111 m. (10,477
f.) högt. Derifrån har man en härlig utsigt öfver
en del af kantonen Valais (Wallis) och många
af Savojens alpdalar, ända in i Dauphiné.
Bufalini, Maurizio, italiensk läkare, f. 1787,
var 1813–15 professor i medicin i Köln och
1832–60 direktor för kliniken i Florens samt
har sedan dess varit senator i konungariket
Italien. Hans förnämsta arbeten äro Saggio
nella dottrina della vita (1813), riktadt mot
"vitalisterna", och Fondamenti di patologia
analitica (1819, 3:je uppl. 1830).
Bufarik (Boufarik), stad i Alger, prov. Alger,
omkr. tre mil från staden Alger. 2,588 innev.
(1872). Det är en i militäriskt afseende vigtig
punkt och en af de mest blomstrande orterna i
landet. B. räknar sin uppkomst från 1835 och
har vuxit upp på en fransk lägerplats.
Buffa, Ital., musikt. Se Buffo.
Buffalo [bö’ffalå], stad i nordamerikanske staten
New-York, vid östre änden af Eriesjön. 117,714
innev. (1870). Omkr. 70 kyrkor och flere högre
bildningsanstalter. Ansenlig jernfabrikation. B.
är medelpunkt för ett vidsträckt kanal- och
jernvägsnät, betydlig handel och sjöfart samt
har stora skeppsdockor. Rymlig och säker hamn
med ett fyrtorn. 1801 anlades staden, under
namnet Nya Amsterdam, af ett holländskt
kompani.
Buffalora, by i den italienska prov. Pavia
(Lombardiet), nära Magenta. I närheten leder
öfver floden Ticino en bro, som 1848 och 1859
var föremål för häftiga strider. Sistnämnda år,
under slaget vid Magenta, stormades den af
Mac Mahon.
Buffel, Bubalus, zool., ett till nötkreaturen
hörande slägte, som genom sin kullriga panna
liknar bison, men genom sitt styfva och glesa
hår visar närmare frändskap med de egentlige
oxarna. Bufflarnas horn äro vid basen
nedtryckta, mer eller mindre tydligt trekantiga;
mot spetsen äro de rundade och likna
tamoxarnas horn. Det zoologiska förhållandet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
