- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1343-1344

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bureau, Fr., bord, pulpet, ämbetsrum. Se Byrå - Bureaucratie, Fr., ämbetsmanna välde. Se Byråkrati - Bureaux d'esprit, Fr., literära salonger eller vittra sällskap - Bure gille - Bureja, bergskedja i ryska Amur-landet - Bureja, biflod till Amur - Buren, Martin van - Burensköld, Jakob - Bureter l. Burieter, mongoliskt nomadfolk - Buresås (Borgås) var i forna tider ett slott i Blomskogs socken och Nordmarks härad i Värmland - Burette, ett slags glasrör. Se Byrett - Bureus (Buræus), Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bureau [byrå], Fr., bord, pulpet, ämbetsrum.
Se Byrå.

Bureaucratie [byråkrati], Fr.,
ämbetsmannavälde. Se Byråkrati.

Bureaux d’esprit [byrå despri], Fr., literära
salonger eller vittra sällskap, hvilka på
1700-talet funnos i Paris. De förestodos vanligen af
högt bildade damer (t. ex. Tencin, Du Deffand,
Geoffrin, Lespinasse, d’Epinay) och utöfvade ett
vidsträckt inflytande på den allmänna smaken.

Bure gille. Några mil söder om Skellefteå,
vid Bure-åns mynning, hafva länge funnits
lemningår efter en byggnad, som enligt sägnen
varit ett kloster med namnet Bura. Under slutet
af 1600-talet visste man berätta, att en son till
Fale hin unge (se Bure, F.) anlagt detta
kloster, hvars abboter sedermera alltjämt tagits
ur Bure-slägten. Klostret sades hafva blifvit
indraget på Gustaf Vasas tid, vid den stora
kyrkoräfsten. Om något dylikt kloster har man
dock i medeltidens handlingar hittills ej funnit
några upplysningar, och sammanställningen med
de diktade Fale-ättlingarna är ej egnad att styrka
dess tillvaro. Deremot lär, enligt en uppgift af
O. G. Nordin, der hafva funnits ett s. k.
prestgille, af hvars inventarium en del år 1554, då det
upplöstes, kommit till Skellefteå kyrka. Ehd.

Bureja. 1) Bergskedja (äfven kallad Muli
chingan
) i ryska Amur-landet, fortsättning af
Stanovoj-bergen, med riktning från n. till s. –
2) Biflod till Amur.

Buren [bjuren], Martin van, den åttonde i
ordningen bland Förenta staternas presidenter,
föddes 1782 i staten New-York, blef 1803
advokat, invaldes 1812 af det demokratiska partiet i
nämnde stads legislatur och 1821 till medlem af
unionsrepresentationens senat. 1827 valdes han
åter till senator, 1828 blef han utnämnd till
guvernör i staten New-York, 1830 till
statssekreterare och 1831 sänd som minister till London. Han
måste likväl snart begifva sig hem igen, emedan
senaten vägrade att godkänna hans utnämning.
1833 utsågs B. till vice-president, och 1837
besteg han presidentstolen. Till följd af den
handelskris, hvilken sistnämnda år utbröt i
Förenta staterna, föreslog han, att unionens och de
särskilda staternas finanser skulle skiljas från
bankerna och en skattkammare upprättas i
Washington, men detta förslag föll vid
omröstningen i kongressen. 1844 uppställdes B. åter som
kandidat till presidentskapet, men föll igenom,
emedan slafstaterna fattat misstroende till
honom. Derigenom uppstod en splittring bland
demokraterna i norden, af hvilka en del
förenade sig med republikanerna och bildade ett
parti, som – med anledning deraf att det ville
från territorierna utesluta slafveriet – kallade
sig freesoilers (frijordsmän). Detta parti
uppställde 1848 enhälligt B. som presidentkandidat,
men lyckades ej att genomdrifva hans val.
Sedan den tiden deltog han icke mer i det
offentliga lifvet. Död 1862. B. författade Inquiry
into the origin and course of political parties
in the United states
(1868). – Hans son, John
van B. (d. 1866), som var en af demokraternas
utmärktaste talare 1844, slöt sig likaledes till
freesoilers.

Burensköld, Jakob (af Bure-ätten), krigare,
f. i Stockholm 1655, deltog som ryttmästare i
Karl XI:s krig mot danskarna 1676 och var från
1681 till 1687 i utländsk krigstjenst. Efter
återkomsten till fäderneslandet deltog han år
1700, såsom major, i öfvergången öfver Düna.
Sedan tjenstgjorde han med tapperhet i Karl
XII:s polska fälttåg, befordrades derunder till
öfverste och hade en betydande andel i segern
vid Varsjav 1705. År 1706 blef han
generalmajor i kavalleriet, landshöfding i Linköping
samt friherre, hvarjämte han fick interimistisk
fullmakt som generallöjtnant. I slaget vid
Helsingborg 1710 bidrog han såsom anförare för
kavalleriet och artilleriet i väsentlig mån till
segern. S. å. skötte han som befälhafvare
försvaret vid norska gränsen, erhöll fullmakt som
ordinarie generallöjtnant, utnämndes till
guvernör öfver Skåne samt förordnades till
öfverståthållare i Stockholm under den der härjande
pesten. 1716 tog han afsked från
guvernörsämbetet. Död 1738.

Bureter l. Burieter (Ryska bratzka),
mongoliskt nomadfolk, utgörande omkr. 260,000
menniskor och deladt i flere stammar, som bo
i södre delen af Sibirien (guvern. Irkutsk), vid
Jenisei, Lena, Angara och Baikalsjön. Bureterna
styras af en furste, taisch, som väljes af dem
sjelfva, ehuru valet måste bekräftas af den
ryske guvernören. De afklippa sitt hår, med
undantag af en fläta midt på hufvudet och
bo i hyddor, öfverdragna med läder eller
filt. De äro misstrogna, tjufaktiga, enfaldiga
och fega samt ytterst begifna på dryckenskap.
Deras religion är buddhaism under formen af
lamaism, och deras språk en rå, föga utbildad
dialekt af mongoliskan. Bureterna lära redan
före Dsjingis-kans tid (början af 1200-talet)
hafva invandrat till sina nuvarande
boningsplatser. 1627–48 gjordes de utan stort motstånd
till Rysslands undersåtar. De betala sin skatt
i penningar och pelsdjur.

Buresås (Borgås) var i forna tider ett slott
i Blomskogs socken och Nordmarks härad i
Värmland. En förfallen mur och några stenhopar
äro det enda, som nu återstår. Slottets historia
är höljd i dunkel.

Burette [byrä’tt], ett slags glasrör. Se
Byrett.

Bureus (Buraeus), Johan, lärd, född d. 15
Mars 1568 i Åkerby i Upland, anställdes 1590
i kongl. kansliet, kallades sedan till
akademisekreterare i Upsala, hvilken syssla han dock
ej tillträdde, och var notarie vid Upsala möte
1593. Jämte Johan Skytte blef han af Karl
IX kallad till lärare för den unge Gustaf Adolf.
1609 blef han riksarkivarie, sedermera derjämte
riksantiqvarie och kongl. bibliotekarie. I alla
den tiden öfliga vetenskaper var han väl
hemmastadd, men utmärkte sig i synnerhet för sina
insigter i fäderneslandets antiqviteter. Oaktadt
all sin lärdom hängaf B. sig åt kabbalistiska
grubblerier, och slutligen förutsade han, att
verlden på en bestämd, af honom uppgifven, dag
skulle gå under. Med anledning deraf kom han i
tvist med apotekaren Simon Wolimhaus i Upsala,
hvilken påstod, att B. räknat vilse och att yttersta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free