Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burrask, meteor., egentligen häftig hvirfvelvind af kort varaktighet - Burrit, Elihu - Burs, socken i Gotlands läns södra härad - Bursa, stad i asiatiska Turkiet. Se Brussa - Bursa, Med. Lat., urspr. läderbörs - Burscheid, stad i preussiska Rhenprovinsen - Burschenschaft, T., namn på några med anledning af krigen 1813-15 stiftade tyska studentföreningar - Burser (Burserus), Joachim - Bursera L., bot. - Burseraceæ Kunth (Amyrideæ Br.), en naturlig växtfamilj - Burseryd, socken i Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Burrask (Fr. bourrasque), meteor., egentligen
häftig hvirfvelvind af kort varaktighet; i nyare
meteorologiska skrifter användes ordet ofta i
betydelsen barometer-minimum. R. R.
Burritt [bö’r-], Elihu, amerikansk filantrop,
f. 1811 i New-Britain (Connecticut), var länge
grofsmed, men använde då alla sina fritimmar till
studier, hvarunder han lärde sig matematik och
flere språk. Man har af hans hand
öfversättningar både från arabiskan och isländskan. 1839
utgaf han en månadsskrift, och 1840 höll han
föreläsningar. Sedan företog han en rundresa
kring Amerika för att predika "allmän fred".
1846 reste han för samma ändamål öfver till
England, deltog 1848–50 i fredskongresserna
och utsände 1853 sina vältaliga Olive leaves,
hvilka öfversattes på många språk och spriddes
i millioner exemplar öfver hela verlden.
Dessutom har han skrifvit Sparks from the anvil
(1848), Thoughts and notes at home and
abroad (1854) och sin sjelfbiografi, Ten
minutes’ talks on all sorts of topics (1874).
Burs, socken i Gotlands läns södra härad.
Arealen 4,324 hekt. (8,760 tnld), 23 ofm., 15 3/4
fm. mtl. 929 innev. (1877). Kyrkan, som är
mycket märklig, har en 53,4 m. (180 f.) hög
spira, fyra på bildverk rika portaler och fönster
med glasmålningar. Hon byggdes omkr. 1240,
med undantag af koret, som lär hafva
tillkommit omkr. 1400. Flere jordfynd hafva gjorts
i socknen, hvilken ännu eger många
fornlemningar. Herta fiskläge är beläget i densamma.
Jämte Stånge utgör B. ett konsistorielt pastorat
af 1:sta kl., Visby stifts södra kontrakt. C. J. B.
Bursa, stad i asiatiska Turkiet. Se Brussa.
Bursa, Med. Lat., urspr. läderbörs; i
öfverförd bemärkelse: gemensam kassa, sammankomst
för gemensamt ätande och drickande,
sammanskottsgille; studentqvarter. Deltagarna i dessa
"bursae" kallades under medeltiden bursarii
(sing. bursarius) eller bursales, hvaraf det tyska
ordet bursche uppstått. Af "bursa", i
betydelsen dryckeslag, bildades verbet bürsen
l. bürsten (dricka på gemensam räkning), och deraf
uppkom uttrycket "er trinkt wie ein bürstner",
hvilket sedan af folkhumorn förvandlades till
"er trinkt wie ein bürstenbinder" (han dricker
som en borstbindare).
Burscheid, stad i preussiska Rhenprovinsen,
regeringsområdet Düsseldorf, vid Wupper, n. ö.
om Köln. 5,911 innev. (1875). Spinnerier och
väfverier, maskinfabriker.
Burschenschaft, T., namn på några med
anledning af krigen 1813–15 stiftade tyska
studentföreningar, som gjorde till sin uppgift
att "nära och utveckla tanken om det tyska
folkets enhet och frihet, att verka för alla
studenters sammanslutning och inbördes
likställighet samt för en kristlig tysk utveckling
af andens och kroppens krafter till
fosterlandets tjenst". Den första föreningen af detta slag
grundades i Jena d. 18 Juni 1816 (årsdagen
af slaget vid Waterloo). Under Wartburg-festen
(d. 18 Okt. 1817), i hvilken 600 tyska studenter
deltogo, stiftades en allmän tysk
burschenschaft. Enhetsmärket utgjordes af de tre gamla
riksfärgerna (svart, rödt och guld). Efter
Kotzebues mord (Mars 1819) upphäfdes alla
burschenschaften (Aug. s. å.). De återupprättades
likväl inom kort såsom hemliga samfund med
afgjordt politisk anstrykning. Så bildades 1820
ett "jünglingsbund", som förenade nio
universitet, höll folkmöten och gaf anledning till en
mängd häktningar. Från 1827 finner man två
särskilda förbund, "Arminia", som närmast
kämpade för ideel och vetenskaplig enhet mellan
de tyske studenterna, och "Germania", som
uppställde Tysklands politiska enhet och frihet som
sitt mål. Efter fyra års strid dukade det mera
moderata Arminia under. På de s. k.
"burschentage" i Frankfurt 1831 och 1832 yrkades
rent af på revolution, och vid de oroligheter,
som egde rum derstädes 1833, sökte man att
komma i besittning af förbundsdagens säte
och börja en allmän resning. Detta hade till
följd nya undersökningar och nya
häktningar, och snart till och med utfärdade man
förbud mot tillvaron af dylika föreningar. Att
de likväl haft ett varaktigt inflytande, visar sig
i synnerhet af den rol, som de tyske
studenterna spelade i 1848–49 års revolutioner.
Många män, som i senare tid utöfvat ett stort
inflytande på Tysklands politiska lif, voro i sin
ungdom verksamma deltagare i dessa föreningar.
Burser (Burserus), Joachim, tysk (dansk)
botaniker, f. i Lausitz, d. 1639 som professor
i medicin och botanik i Sorö, hvilken
beställning han innehade från 1625. Han stod i nära
förbindelse med K. Bauhin, till hvars arbeten
han lemnade vigtiga bidrag från sina resor i
södra Europa. B:s efterlemnade rika herbarium,
bestående af 30 band, utom en särskild
samling af danska växter, blef 1666 af kanslirådet
P. J. Coijet skänkt till Upsala universitet.
Bursera L., bot., växtslägte af nat. fam.
Burseraceae, kl. Decandria L., ordn.
Monogynia. Af B. gummifera L., från
Syd-Amerika och Vestindien, fås chibon-hartset
(gomart-hartset), som i växtens hemland nyttjas
som läkemedel. Af B. acuminata Willd., från
Vestindien, fås caranna-hartset. Ldt.
Burseraceae Kunth (Amyrideae Br.), en
naturlig växtfamilj, som i allmänhet utmärker sig
genom stor rikedom på aromatiska balsamer,
bland hvilka somliga äro mycket rika på
flyktig olja; några innehålla derjämte gummi. Till
familjen höra omkr. 150 arter, som alla
förekomma i de varma jordbältena. Omkr. 50 arter
lemna produkter, som användas för medicinskt
ändamål, t. ex. gummihartserna myrrha och
olibanum, den sedan äldsta tider berömda
Mekka-balsamen, hartserna elemi, tacamahaca
och caranna m. fl. Fröna äro ofta rika på fet
olja; flere arter af slägtet Canarium (i Kina
och på de ostindiska öarna) hafva frön, som i
likhet med mandel eller oliver användas till
föda. O. T. S.
Burseryd, socken i Jönköpings län, Vestbo
härad. Arealen 8,813 hekt (17,852 tnld). 52 7/8
ofm., 32 3/8 fm. mtl. 1,344 innev. (1877). Jämte
Bosebo och Sandvik utgör B. ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Vexiö stift, Vestbo kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
