- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1365-1366

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burton-on-Trent, gammal stad i engelska grefskapet Stafford - Burträsk, tingslag i Vesterbottens läns andra fögderi - Burträsk, socken, till omfånget sammanfallande med nämnda tingslag - Burtscheid, stad i preussiska Rhenprovinsen - Buruter, kalmuckernas benämning på de i Tiansjans bergstrakter boende kirgisstammarna. Se Kirgiser - Bury, stad i engelska grefskapet Lancashire - Bury S:t Edmonds, stad i engelska grefskapet Suffolk - Bury, Ange Henri Blare, baron de, fransk skriftställare. Se Blaze - Bury, Marie Pauline Rose de, fransk-engelsk skriftställare. Se Blaze - Busachino (Bisacquino), stad i den italienska prov. Palermo (Sicilien) - Busbecq, Augier Ghislain de - Busca, stad i den italienska prov. Cunco (Piemont) - Buschmann, Johann Karl Eduard - Buschmän (Holl. bosjemans), ett med hottentotterna beslägtadt, på södra Afrikas högslätter boende folk - Buscovius, Joakim, universitetslärare, ämbetsman. Se Ehrenbusch - Buscovius, Daniel, prest, Se Buskovius - Busembaum, Hermann - Busento, flod i italienska prov. Calabria citeriore (det forna Lukanien) - Bushel, engelskt spanmålsmått - Busiris (nu Abusir), fordom stad i nedre Egypten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Burton-on-Trent [bö’rtön-], gammal stad i
engelska grefskapet Stafford, vid den segelbara
Trent. Omkr. 20,000 innev. Der finnas de
betydligaste ölbryggerierna i England, med ett
årligt tillverkningsvärde (1875) af 7 mill. p. st.
(omkr. 128 mill. kr.).

Burträsk. 1. Tingslag i Västerbottens läns
andra fögderi. Arealen 245,786 hekt. (21,5
qv.-mil). – 2. Socken, till omfånget
sammanfallande med nämnda tingslag. 55 49/388
ofm., 54 1/2 fm. mtl. 6,427 innev. (1876).
Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Hernösands stift,
Vesterbottens andra kontrakt.

Burtscheid, stad i preussiska
Rhenprovinsen, regeringsområdet Aachen, vid floden Worm.
9,754 innev. (1875). Liksom det tätt invid
belägna Aachen är B. en berömd badort; der
finnes den varmaste källa i hela mellersta Europa
(77,5°C). Tygfabriker.

Buruter, kalmuckernas benämning på de i
Tiansjans bergstrakter boende kirgisstammarna.
Se Kirgiser.

Bury [bö’rri]. 1. Stad i engelska grefskapet
Lancashire, n. v. om Manchester. Omkr. 40,000
innev. Storartad bomulls- och yllemanufaktur,
jerngjuterier m. m. – 2. B. S: t Edmonds,
stad i engelska grefskapet Suffolk, vid floden
Lark, n. v. örn Ipswich. Omkr. 15,000 innev.
Ganska betydande säd,- ull- och
kreatursmarknad. I B. finnas elfva kyrkor (bl. a. den i
gotisk stil 1430 byggda Maria-kyrkan) och
ruiner efter ett af Englands berömdaste
abbotkloster. Staden var af stor betydelse redan på
sachsarnas tid. Henrik II och Edvard I höllo
der parlament, och baronerna ingingo der 1215
sitt bekanta förbund mot Johan utan land.

Bury [byri], Ange Henri Blare, baron
de, fransk skriftställare. Se Blaze.

Bury [byri], Marie Pauline Rose de,
fransk-engelsk författarinna. Se Blaze.

Busachino (Bisacquino), stad i den
italienska prov. Palermo (Sicilien). Omkr. 10,000
innev. Handel med säd, hampa och olja. I
närheten agatgrufvor.

Busbecq [bysbä’k], Augier Ghislain de,
österrikisk diplomat, f. i Comines (Frankrike)
1522, ingick i kejsar Ferdinand I:s tjenst och
utförde för honom flere vigtiga diplomatiska
uppdrag. Bl. a. åstadkom han 1562 en
åttaårig vapenhvila mellan Soliman II och kejsaren.
Efter sin hemkomst (s. å.) blef han uppfostrare
för Maximilian II:s söner. 1582 blef han
kejserligt sändebud i Frankrike. Död 1592. B:s
förnämsta skrifter äro Legationis turcicae
epistolae IV
(1589) och Epistolae ad Rudolphum
II imperatorem e Gallia scriptae
(1630). Hans
arbeten utkommo i fullständiga upplagor 1633 i
Leiden och 1740 i Basel. B. samlade öfver
100 grekiska manuskript (nu tillhöriga
kejserliga biblioteket i Wien), en mängd mynt,
medaljer och grekiska inskrifter samt upptäckte
äfven det berömda "Monumentum Ancyranum"
(jfr Angora).

Busca, stad i den italienska prov. Cuneo
(Piemont), i en härlig trakt, kallad "Piemonts
paradis". Omkr. 10,000 innev. Silke- och
vinhandel, alabaster- och marmorbrott.

Buschmann, Johann Karl Eduard, tysk
språkforskare, f. 1805 i Magdeburg, reste
1827–28 i Mejico och blef 1853 bibliotekarie vid
kongl. biblioteket i Berlin. Hans betydelse
såsom lingvist beror på hans jämförande
forskningar angående den stora malajisk-polynesiska
språkstaminen. Af stor vigt i detta afseende
är Ueber die kawi-sprache auf der insel Java
(1836–40), i hvilket B. var W. v. Humboldts
medarbetare. Dit hör ock Aperçu de la langue
des Iles Marquises et la langue taïtienne
(1843).
B. har äfven sysselsatt sig med språken i norra
och mellersta Amerika samt om dem utgifvit
afhandlingar: Ueber die aztekischen ortsnamen
(1853), Die spuren der aztekischen sprache im
nördlichen Mejiko und höhern amerikanischen
norden
(1859), Die verwandtschaftsverhältnisse
der athapaskischen sprachen
(1863) m. fl. Ett
lingvistiskt arbete af stor förtjenst är Ueber
den naturlaut
(1853). Efter W. v. Humboldts
död kom B. i mycket nära förhållande till hans
broder Alexander v. H., vid hvars arbeten han
kraftigt biträdde.

Buschmän (Holl. bosjemans), ett med
hottentotterna beslägtadt, på södra Afrikas högslätter
boende folk, som numera, genom sina grannars
samt holländarnas och engelsmännens
utrotningskrig, håller på att försvinna från jorden.
Buschmännen (hvilka sjelfva kalla sig saan l.
saag) bo tillsammans i horder i de ödsligaste
trakterna mellan Atlantiska oceanen och 23° ö.
lgd samt mellan 20° och 30° s. br. De äro små
till växten, frånstötande fula, tröga, grymma och
roflystna samt bo i hålor, klippremnor o. d. eller
i små hyddor af mattor. Deras vapen utgöras
af båge och förgiftade pilar. Buschmännen
hafva hittills trotsat alla civilisationsförsök, och
missionärerna hafva ej kunnat uträtta något
bland dem. Om det högsta väsendet hafva de
endast en obestämd föreställning. Deras språk
är det ljudfattigaste bland alla hottentottspråken.

Buscovius. 1. Joakim B., universitetslärare,
ämbetsman. Se Ehrenbusch. – 2. Daniel
B.,
prest. Se Buskovius.

Busembaum, Hermann, tysk jesuit, f. 1600,
blef 1640 lärare i Köln och sedermera rektor
vid jesuitkollegiet i Münster, der han dog 1688.
Han är bekant genom skriften Medulla
theologiae moralis facili ac perspicua methodo
resolvens casus conscientiae
(1650, sedan upplagd
öfver 50 gånger och försedd med en mängd
tillägg), i hvilken han upptager mord och
uppror bland jesuitismens tillåtliga medel. Efter
Damiens’ mordförsök på Ludvig XV (1757),
hvilket lades jesuiterna till last, lät parlamentet
i Toulouse offentligen uppbränna B:s bok, och
äfven parlamentet i Paris bröt stafven öfver
densamma.

Busento (Grek. Pyxoos, Rom. Buxentius),
flod i italienska prov. Calabria citeriore (det
forna Lukanien). Hon mynnar ut i
Taranto-viken.

Bushel [bö’sjel], engelskt spanmålsmått =
36,318 liter (7,99 kappar).

Busiris (nu Abusir), fordom stad i nedre
Egypten, vid Nilen. Der fans ett berömdt
Isistempel, som förstördes af Diocletianus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:24:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free