Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 1369-1370 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buss, Franz Joseph - Buss, Bussa l. Sillbyss, ett slags fartyg - Bussa (Boussa), hufvudstad i ett rike af samma namn, i det afrikanska landskapet Borgu - Bussa, tilltäppa med proppar ("bussar") - Bussahir, ostindiskt furstendöme. Se Bisser - Bussarong, en kort sjömansskjorta - Busser, Johan Benedikt - Bussning, den i blockskifvor, rullar o. d. befintliga inre metallklädsel - Bussol, fys. Se Kompass - Bussy, Roger de Rabutin - Buss l. Bussæus, Andreas - Bustamente, Anastasio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitet. Hans förnämsta skrifter äro Geschichte
und system der staatswissenschaft (1839) och
Die aufgabe des katholischen theils deutscher
nation (1851).

Buss, Bussa l. Sillbyss (Holl. buys, Eng.
buss, Fr. buche), ett slags fartyg, som fordom
begagnades vid större sillfiske. Sådana fartyg
lära hafva funnits i Skandinavien redan under
medeltiden; de förekommo äfven i England,
men mest i Holland. I början af 1700-talet
hade bussen en längd af omkr. 17,8 m. (60 f.),



en drägtignet af 50–80 tons och tre (stundom
två) master, med ett fyrkantigt segel på
hvardera. Medan fisket – som bedrefs med nät –
pågick, låg fartyget till ankars, med de främsta
masterna nedfällda och på den aktersta ett
mindre segel hissadt, för att kunna både
motverka strömmen och, i fall det behöfdes, ändra
plats. R. N.

Bussa (Boussa), hufvudstad i ett rike af
samma namn, i det afrikanska landskapet Borgu,
vid floden Niger. 10–12 tusen innev.

Bussa, tilltäppa med proppar ("bussar"). –
Bussa klysen, sjöv., medelst klysproppar,
d. v. s. konformiga trästycken, omlindade med
dref, tilltäppa klysen, så att vattnet under
segling ej kan intränga på däcket. R. N.

Bussahir, ostindiskt furstendöme. Se Bisser.

Bussarong, en kort sjömansskjorta eller ett
slags blus, som vanligtvis är af hvitt eller blått
bomullstyg. Stundom nyttjas detta ord för att
beteckna ett slags vida sjömansbyxor. R. N.

Busser, Johan Benedikt, skriftställare, f.
1729 i Rumskulla socken i Östergötland, blef
1758 filos. magister i Upsala, 1770 lektor i
historia och moral i Linköping och 1792
kyrkoherde i Skeda. Död 1799. Han utgaf bl. a.
Utkast till föreläsningar öfver sedoläran (1768)
och Historisk berättelse om alla kungliga
kröningar uti Sverige (1771). Vid 1772 års
riksdag gaf presteståndet honom i uppdrag att för
skolorna utarbeta en lärobok i moralfilosofi.
Denna bok utkom 1774, men visades vara en
afskrift och förskaffade B. till följd deraf en
obehaglig namnkunnighet. Det bästa af hans
arbeten är Utkast till beskrifning om Upsala
(1769–73), hvilket dock, af brist på
uppmuntran, ej kunde fullständigt utgifvas.

Bussning, den i blockskifvor, rullar o. d.
befintliga inre metallklädsel, som kommer i

omedelbar beröring med den jernaxel, kring
hvilken skifvan eller rullen rör sig. Bussningen
har till ändamål att så mycket som möjligt
minska friktionen och slitningen mellan skifvan
och nageln. Då skifvan har en stor hastighet

och friktionen således är betydlig,
använder man en s. k.
patent bussning, hvilken består af en
metallhylsa, som fastskrufvas i
blockskifvan. Den cirkelrunda öppningen
midt i denna hylsa är betydligt
större än blocknageln, hvarigenom
ett öppet, koncentriskt rum bildas emellan
hylsans innersida och nageln. I detta
mellanrum ligga flere små metallrullar, hvilkas längd
i det närmaste är lika med blockskifvans
tjocklek och hvilkas antal och diameter äro så
afpassade, att rullarna både fullkomligt fylla
mellanrummet mellan hylsan och nageln samt
äfven ligga tätt intill hvarandra. För att
rullarna ej skola förskjuta sig i axelns riktning,
är en metallplåt fastskrufvad på hvardera
sidan af hylsan, och denne plåt sluter så tätt
intill rullarnas ändar, att rullarna jämnt och
nätt kunna obehindradt vrida sig. Genom denna
anordning vinnes, att endast rullningsfriktion
uppstår emellan metallhylsan och nageln, och
ej, såsom förhållandet är i vanliga block,
släpningsfriktion emellan bussning och nagel. R. N.

Bussol (Fr. boussole), fys. Se Kompass.

Bussy [byssi], Roger de Rabutin, grefve
de B., fransk general, f. 1618, d. 1693,
utmärkte sig under fälttåget 1658, men blef s. å.,
med anledning af en opassande sång om de
högst uppsatte, förvisad från hofvet och skref
då L’histoire amoureuse des gaules (tryckt hos
Elzevier 1658, ny uppl. 1868), hvilken under
diktade namn beskrifver de förnämsta
Paris-damernas galanta äfventyr. 1666 invaldes B.
i Franska akademien, men inspärrades kort
derefter i Bastiljen. Före sin död fick han dock
amnesti och en pension på 4,000 livres (2,800
kr.). B:s memoarer utgåfvos 1857 och hans
korrespondens 1857–59 af Lalanne.

Buss l. Bussaeus, Andreas, dansk
skriftställare, f. 1679 i Norge, d. 1735 som
polismästare i Helsingör, författade åtskilliga
filologiska och historiska arbeten, bland hvilka
senare må nämnas Kong Frederik IV:s dagregister
(1770; på tyska 1773), som utgör en ganska
vigtig källskrift till Fredrik IV:s historia. 1733
utgaf han en upplaga af Are Frodes
"Íslendingabok".

Bustamente, Anastasio, mejicansk
president, f. omkr. 1790 i närheten af Queretaro i
Mejico, valdes 1829 till vice president och 1830
till president i denna republik. Det lyckades
honom likväl icke vinna någon popularitet,
och 1833 måste han, efter att hafva nödgats
kämpa mot åtskilliga uppror, lemna
presidentsämbetet. S. å. landsförvisades han och begaf
sig till Europa. Han återvände till Mejico 1836,
efter presidenten Santa Annas störtande, och
valdes 1837 åter till republikens chef. Han
förmådde likväl ej hålla sig vid makten längre
än till 1841, då han åter måste gå i landsflykt.
Derefter vistades han i London, Rom och Paris.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>