Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buzzelmänchen, fys. Se Kinesiska dockan - Büchen, by i Lauenburg, var fordom en berömd vallfärdsort - Büchner, Gottfried - Büchner, Georg - Büchner, Louise - Büchner, Friedrich Karl Kristian Ludwig - Büchner, Alexander - Bückeburg, hufvudstad i tyska furstendömet Schaumburg-Lippe. 4,924 innev. (1875) - Büdinger, Max - Bühel, Hans von. Se Büheler - Büheler, Hans der (Hans von Bühel) - Bülau, Friedrich - Bülow, Friedrich Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Buzzelmänchen, fys. Se Kinesiska dockan.
Büchen, by i Lauenburg, var fordom en
berömd vallfärdsort.
Büchner, Gottfried, f. 1701, d. 1780 som
rektor i Qvedlinburg, utgaf bl. a. Biblische real-
und verbal-hand-concordanz oder
exegetisch-homiletisches lexikon o. s. v., hvaraf 15:de uppl.
böljade utkomma 1877 ("Biblisk real- och
vervalconcordans", 1754; ny uppl. 1842–46).
Büchner. 1. Georg B., tysk skald, f. 1813
i närheten af Darmstadt, deltog 1834 i de
hessiska oroligheterna och utsände en politisk
flygskrift, Der hesslsche landbote, med det från
1789 års revolution lånade mottot "Friede den
hütten, krieg den palästen". Anklagad derför,
flydde han 1835 till Strassburg. 1836 blef han
docent i Zürich, men hade knappast begynt
sina föreläsningar, förrän han dog, 1837. Före
sin resa till Strassburg hade han skrifvit
Dantons tod, dramatische bilder aus der
schreckenszeit (1835), en dikt af gripande sanning och
stor kraft. Hans Nachgelassene schriften ut-
kommo 1850, och f. n. (1878) är en kritisk
upplaga af hans skrifter under utgifning. – 2.
Louise B., den förres syster, tysk författarinna,
f. 1823, d. 1877, utgaf Die frauen und ihr beruf
(1855; 4:de uppl. 1872) samt flere dikter och
romaner: "Dichterstimmen" (4:de uppl. 1873,
en antologi af tyska, engelska och franska
lyriker), Frauenherz (2:dra uppl. 1866), Das schloss
zu Wimmis (1864) m. fl. 1870 skref hon, på
anmodan af preussiska undervisningsministeriet,
Praktische versuche zur lösung der frauenfrage.
Ifrån 1870 deltog hon i redaktionen af
månadsskriften "Der frauenanwalt".
Büchner. 1. Friedrich Karl Kristian
Ludwig B., tysk filosof, f. 1824 i Darmstadt,
besökte flere universitet, slog sig derefter ned
såsom praktiserande läkare i sin fädernestad
och flyttade 1852 till Tübingen, der han fick
anställning såsom privatdocent – en befattning
som han dock nödgades lemna 1855 under
en literär strid med anledning af hans
författareskap. Han återvände då till Darmstadt
och återtog sin praktik. Vintern 1872–73 höll
han i Amerika föreläsningar öfver sin
filosofiska riktning. De vigtigaste bland hans
arbeten äro Kraft und stoff (1855, 14:de uppl.
1876; "Kraft och materia", 1869), Natur und
geist (1857, 3:dje uppl. 1874), Aus natur und
wissenschaft (1862, 3:dje uppl. 1874), Der mensch
und seine stellung in der natur (2:dra uppl.
1872) och Der gottesbegriff und seine bedeutung
in der gegenwart (2:dra uppl. 1874). Genom
falskt användande af den moderna
naturvetenskapens resultat söker B. vindicera berättigande
åt en materialistisk verldsåsigt, enligt hvilken
allt verkligt är form af kraft och materia. Dessa
två principer söker han dock hvarken närmare
utreda eller förklara ur hvarandra. "Kraft und
stoff" har väckt stor uppmärksamhet och äfven
i vårt land kritiserats, förnämligast af P.
Wikner, uti "Undersökningar angående den
materialistiska verldsåskådningen" (1870). – 2.
Alexander B., den förres broder, tysk skriftställare,
f. 1827, lemnade, till följd af sitt deltagande i
1848–49 års politiska agitationer, Tyskland,
inträdde 1857 i fransk statstjenst och har sedan
1862 varit professor i främmande literatur i Caen.
Han har på tyska skrifvit Geschichte der
englischen poesie (1855), Französische
literaturbilder (1858), Novellen (1862) och Jean Paul in
Frankreich (1863) m. m. På franska har han
offentliggjort bl. a. La cathédrale de Lund et sa
legende (1875), L’école romantique et la jeune
Allemagne och Le roman réalist en Allemagne.
Bückeburg, hufvudstad i tyska furstendömet
Schaumburg-Lippe. 4,924 innev. (1875).
Büdinger, Max, tysk historieskrifvare, f. 1828
i Kassel, blef 1861 professor i historia i Zürich
och 1872 i Wien. Bland hans arbeten må
nämnas Die königinhofer handschrift und ihre
schwestern (i Sybels "Histor. zeitschr.
1859–60), Oesterreichische geschichte bis zum ausgang
des 13:ten jahrh. (1858), Aegyptische
einwirkungen auf hebräische kultur (1872–74), Ein
buch ungarischer geschichte, 1058–1100, och Die
normannen und ihre staatengründungen (i
Sybels "Histor. zeitschr.", 1864).
Bühel, Hans von. Se Büheler.
Büheler, Hans der (<sp>Hans von Bühel),
episk skald, som lefde omkring år 1400 och
var bördig från Elsass. Han bearbetade i
poetisk form två äldre folkromaner: Die
königstochter von Frankreich, en dikt på 15,000 vers
(fullb. 1400; finnes qvar i två gamla tryck,
från 1500 och 1508, ny uppl. 1867), och
Diocletians leben (fullb. 1412), som består af 9,494
verser. Ämnet för den förstnämnda
bearbetningen var den äfven i våra dagar som folkbok
utgifna sagan om den tåliga Helena, och den
senare dikten innehåller berättelsen om de sju
vise mästarna.
Bülau, Friedrich, tysk statsvetenskaplig
skriftställare, f. 1805, blef 1833 professor i
Leipzig och förestod 1837–44 censuren för den
periodiska pressen i Sachsen. 1838–49
redigerade han "Neue jahrbücher für geschichte und
politik", 1843–48 "Deutsche allgemeine zeitung"
och 1851–54 "Leipziger zeitung". Död 1859.
Bland hans större arbeten må nämnas:
Encyklopädie der staatswissenschaften (1832; ny uppl.
1S56, "Statsvetenskapens encyklopedi", 1843),
Handbuch der staatswissenschaften (1835),
Geschichte des europäischen staatensystems
(1837–39), Geschichte Deutschlands von 1806–1830
(1842; intagen i Heeren-Ukerts
"Geschichtswerk") och Geheime geschichten und
räthselhafte menschen (1850–60; "Hemliga historier
och hemlighetsfulla menniskor", 1864–65).
1. Bülow, Friedrich Wilhelm, friherre
von B., grefve af Dennewitz, preussisk general,
föddes d. 16 Febr. 1755 och inträdde vid unga
år i hären. 1793 utmärkte han sig såsom
stabskapten vid belägringen af Mainz och blef
derefter guvernör för prins Ludvig Ferdinand.
1808 blef han generalmajor och deltog
derefter – synnerligen efter 1812, då han blef
generalguvernör i Öst- och Vest-Preussen –
lifligt i den preussiska härens omorganisation.
1813 ställdes han under Yorks befäl, deltog i
striden vid Möckern d. 5 April och stormade
Halle d. 2 Maj. Derefter anförtroddes honom
Berlins skyddande, hvarför han tog en befäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
