1433-1434
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
| Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis 1433-1434 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >> | ||
| Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments? | |||
PDF (B/W) - On this page / på denna sida - Båtmanshåll - Båtsmansrote. Se Båtsmanshåll och Indelsningsverket - Båtsmans-rusthåll. Se Båtsmanshåll och Indelsningsverket - Båtstad, köping i Kristianstads låän. Se Båstad - Båtstad, färjeställe vid Dalelfven - Båttalja, sjöv. Se Båtdäfvertar - Bååt, Seved - Bäck, socken i Skaraborgs län - Bäck, Abraham - Bäck, Johan Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den
maskintolkade texten
från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread
at least once.
(diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs
minst en gång.
(skillnad) (historik)
Af Blekings- och Södra Möre-kompaniernas indelning (2,301 nummer) har dock sedan 1872, mot vakansafgifts erläggande, halfva styrkan fått sättas på tio års vakans. 1877 utgjorde tioårsvakansernas antal 962. Medelkostnaden för en "båtsman vexlar högst betydligt inom de olika kompanierna. Den utgör minst 95 kr. 12 öre (Södra Möre 1:a), högst 145 kr. 77 öre (Norrlands 4:e). Under tjenstgöring erhålla båtsmännen aflöning och kost af staten, som äfven helt och hållet öfvertagit deras beklädnad, en del s. k. småpersedlar undantagna. En uppfordrad (till tjenstgöring inkallad) båtsman kostar i natura-underhåll, aflöning och beklädnad 97 öre för hvarje dag. Båtsmanshållet är indeladt i fyra distrikt: Norra, Östra, Södra och Vestra, hvilka stå under hvar sin inspektör, en officer af regementsofficers grad. Kompanibefälet utgöres af en kompanichef, som kan hafva ända till tre kompanier under sig, samt korporaler och vicekorporaler. I allt som rör rust- och rotehållares förhållanden till båtsmännen är k. maj:ts befallningshafvande närmaste dömande myndighet. Under vistelsen på roten lyder båtsmanskompanichef i ekonomiskt hänseende under militärchefen vid den flottans station, som kompaniet tillhör, och i militäriskt under chefen för flottans militärpersonal. Kompanichef eger på roten straffmyndighet enligt disciplinstadgan. Det har aldrig lyckats att af båtsmanshållet bilda fullt yrkesskickliga besättningar till svenska örlogsflottan. Felet ligger i institutionen, ej i materialet. I flottans nuvarande sjömanskår är båtsmannen, enligt författningen, fullt likställd med den öfriga truppen; men icke så i verkligheten. Rekrytbildningen lemnar knappast någonting öfrigt att önska, uppflyttning till högre klass inom kåren beror endast på kompetens, utan inskränkning af visst antal, och dock räknade 1877 dess minör-, artilleri- och matros- afdelningar, eller de som fordra sjömannaegenskaper, af båtsmän endast 8 första klassens och 333 andra klassens sjömän -- 7 proc. af båtsmanshållets hela styrka. Den stora personal, som måste uppfordras i tur, och den långa vistelsen på roten (två år af tre) äro de förnämsta orsakerna till båtsmanshållets oförmåga att lemna fullt yrkesskickliga örlogsbesättningar. Se vidare Extra rotcring, Fördubblingsbåtsman och Sjömanskåren. (Jfr "Om båtsmans- hållet" af O. M. Th. Rabenius, 1851.) R. P. Båtsmansrote. Se Båtsmanshåll och Indelningsverket. Båtsmans-rusthåll. Se Båtsmanshåll och Indelningsverket. Båtstad. 1. Köping i Kristianstads län. Se Båstad. -- 2. Färjeställe vid Dalelfven, i Tuna socken i Dalarna. Der mötte Gustaf I:s krigsfolk 1527 de upproriske dalkarlarna, som af daljunkaren blifvit narrade till resning. Båttalja, sjöv. Se Båtdäfvertar. Bååt, Seved, riksskattmästare, friherre, tillhörde en gammal adlig slägt, hvars anor en och annan genealog leder upp till konung Radbart i Gårdarike. Han föddes 1615 på Fållnäs i Sorunda socken af Stockholms län samt var en tid assessor i Kammar-revisionen och (1641--45) kammarråd, innan han 1645 upphöjdes till riksråd. 1645--52 var han rikskammarråd, 1652 blef han president i Bergskollegium, och 1654 förordnades han till guvernör öfver drottning Kristinas underhållsland (Gotland, Öland m. fl.). 1657 var B. ledamot af den kommission, som dömde Bengt Skytte, och några år senare blef han medlem af lagkomitén. 1660 blef han president i Kommerskollegium, var 1661--68 president i Svea hofrätt och åtnjöt från 1663 lagmansinkomsterna af Karelen. 1668 var han medlem af den kommission, som nedsatts att undersöka statsverkets ställning och hvars betänkande är bekant under namnet "blå boken". S. å. utsågs han till Dorpts universitets kansler och blef, tack vare sin frände riksdrotsen Per Brahes och rikskansleren M. G. De la Gardies inflytande, af rådet 1668 vald till riksskattmästare. Såsom medlem af förmyndarestyrelsen fogade B. sig efter sina mäktige gynnare. När rikskansleren angrep "blå boken", som predikade indragningar och återtagande af län, teg B. stilla, och staten uppgjordes icke af honom; förslag till sådan framställdes först af rikskansleren, derefter af riksdrotsen. B. dog 1669. Han hade, jämte sin broder, guvernören i Eiga Nils B. (d. 1659), 1650 upphöjts i friherrligt stånd och fått som län Härlunda, Torsås och Skatelöfs socknar i Kronobergs län. Ätten utgick 1698 med B:s son, v. landshöfdingen Karl Gabriel B. Bäck,</b< socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad. Arealen 2,742 hekt. (5,554 tnld). 12 1/8 mtl, hvaraf hälften förmedlade. 575 innev. (1877). Annex till Fredsberg, Skara stift, Norra Vadsbo kontrakt. <b>Bäck, Abraham, läkare, f. 1713 i Söderhamn, blef 1730 student i Upsala, der han snart blef en af Roséns ifrigaste lärjungar. 1740 blef han promoverad till medicine doktor, vistades 1740--45 utomlands och blef efter sin hemkomst ledamot af Collegium medicum. 1749 kallades han till lifmedikus hos Fredrik I och hade längre fram enahanda befattning hos Adolf Fredrik och Gustaf III:s gemål, Sofia Magdalena. 1752 blef han arkiater och president i Collegium medicum samt läkare vid Serafimer-lasarettet, hvilken anstalt kommit till stånd hufvudsakligen genom B:s och Akrells nit. Med Linné var B. förenad genom ett fast vänskapsband. Den förre uppkallade efter denne sin vän ett slägte bland myrtacéerna, Bæckea. Död 1795. Bäck, Johan Jakob, finsk kirurg, f. i Nykarleby 1824, studerade på egen hand anatomi och praktiserade från 1839 som läkare, särskildt för alla slags benbrott ledvrickningar, snedhet o. d. 1864 fick han en penningegratifikation samt medalj för långvarig nyttig verksamhet, och 1867 anställdes han som stadskirurg i Vasa. Fältet för B:s verksamhet var först södra Österbotten. Numera gör han årligen på kallelse långa resor till olika orter i Finland, Sverige och Ryssland. Hans läkekonst grundar sig på noggrann kännedom om menniskokroppens byggnad och utomordentlig händighet i skadors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
