Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böhmen, fordom sjelfständigt konungarike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monarkien, med titel af konungarike. Det är beläget
mellan 48° 33’ och 51° 4’ n. br. samt 30° och
34° ö. lgd och gränsar i n. v. till konungariket
Sachsen, i n. ö. till preussiska prov. Schlesien,
i s. ö. till Mähren, i s. till Österrike och i s. v.
till Bajern. Landets ytinnehåll är 51,955,78
qv.-kilom. (936,1 qv.-mil).
Naturbeskaffenhet. B. omgifves på nästan
alla sidor af berg, hvilkas sträckningar i det
närmaste sammanfalla med de politiska
gränserna. I s. v. omslutes det af Böhmerwald,
hvartill sluta sig utsprång af Fichtelgebirge;
i n. v. af Erzgebirge, hvilka sluta vid Elbe,
och Lausitz-bergen, som fylla norra hörnet
af landet; i n. ö. löpa, parallelt med
Böhmerwald och Fichtelgebirge, Sudeterna,
Riesengebirge och deras fortsättning, som under
namnet Isergebirge sträcker sig norrut ända
till Lausitz-bergen; i s. ö. sammanbindas de två
parallella bergsträckningarna af det
böhmisk-mähriska höglandet, som utan några skarpt
framträdande bergskammar småningom sluttar
inåt bägge landen och skiljer deras vattensystem.
Det sålunda på alla fyra sidorna af höjder
omgifna B. är dock ej någon kitteldal, utan består
af terrasser, som från Böhmerwald sänka sig i
nordostlig riktning mot Elbe, på längden åtskilda
af slingrande, skarpa flodfåror och på tvären
genomskurna af Moldaus djupa floddal. – Alla
inom landet upprinnande floder, med undantag
af Neisse, tillhöra Elbes vattensystem. Denna
flod upprinner på Riesengebirge, genomflyter
norra B. i en båge mot 50:de graden och
upptager från höger Iser samt från venster
Adler, Moldau och Eger. Af dessa är Moldau
den vigtigaste. Hon upprinner vid södra
gränsen, går i nordlig riktning samt mottager från
höger Luschnitz och Sazava, från venster
Votava och Beraun. – Endast få och
obetydliga sjöar finnas, nämligen på Böhmerwald.
Deremot eger landet så mycket flere dammar,
hvilkas sammanlagda ytinnehåll utgör omkr. 400
qv.-kilom. (7,2 qv.-mil). – Klimatet liknar
mellersta Tysklands; medeltemperaturen är
7 1/2–9° C.
Materiel kultur. Böhmen är ett af
Europas fruktbaraste land. Endast 3 proc. af
ytinnehållet anses improduktivt; omkr. 48 proc. är
åkerjord, 12 proc. ängar samt träd- och vingårdar,
8 proc. betesmark och 29 proc. skog. Vid
jordens skötsel är vexelbruk allmänt. De vigtigaste
produkterna äro: spanmål, hvaraf en betydlig
mängd utföres, vidare lin, hampa, raps
äfvensom skidfrukter, köksväxter, potates, humle, frukt
och något vin. De största skogstrakterna finnas
på Böhmerwald. Värdet af jordegendomen beräknades
1871 till 4,333 mill. kr. och af jordens
afkastning s. å. till 717 mill. kr. –
Boskapsskötseln har icke nått någon synnerligen
hög grad af utveckling. Antalet husdjur uppgick
1869 i runda tal till 190,000 hästar, 1,602,000
nötkreatur, 1,106,000 får (hälften af förädlad
ras), 228,000 svin, 194,000 getter och 15 mill.
höns. De bäste hästarna finnas i landets södra
och östra delar; i Kladrub ligger ett berömdt
stuteri. Hornboskapen är af sämre art.
Fårskötseln står synnerligen högt; årliga ull-afkastningen
är öfver 11 mill. kilogr. (282,000 ctr).
Biskötsel drifves starkt (140,000 kupor 1869),
silkesodling ej utan framgång. Till följd af de
många djurgårdarna (59 till antalet) och
fasanerierna (160) finnes god tillgång på villebråd.
Af rofdjur träffar man endast vildkatten, gräflingen,
hamstern och räfven. I dammarna drifves
betydligt fiske, i synnerhet af karpar; i bergströmmarna
fångas foreller, i Elbe och Moldau
lax och stör. I öfre Moldau och Votava fås
perlor. – Mineral-rikedomen är stor, hvadan
bergshandteringen är betydlig, större än i någon
annan del af Österrike. Produktionsvärdet steg
1873 till omkr. 54 mill. kr. Mest brytes silfver
(16,500 kilogr. årl.), jern (70 1/2 mill. kilogr.),
bly (31,000 kilogr.), blyglans (omkr. 2 mill. kilogr.),
tenn (öfver 1/2 million kilogr.), svafvel,
grafit och alun (1/2 mill. kilogr.). I mindre mängd
förekomma guld, nickel, vismut, arsenik, antimon m. m.
Stenkol (öfver 2,500 mill. kilogr. 1873)
brytes företrädesvis i trakten af det n. v. om
Prag belägna Kladno (med 180 koks-ugnar), och
brunkol (5,600 mill. kilogr. s. å.) mest i nordvestra
B. För öfrigt finnes tillgång på porslinslera,
förträfflig byggnadssten, qvarn- och slipstenar,
ädla stenar och halfädelstenar (mycket berömda
granater). – Antalet mineralkällor är mycket
stort, särdeles i nordvestra delen, der de mycket
besökta badorterna Karlsbad, Marienbad, Franzensbad
och Teplitz ligga. – I afseende på industrien
intager B. främsta rummet i hela monarkien.
Vigtigast är ylle- och bomulls-industrien
(öfver 1/2 mill. spindlar och omkr. 12,000
väfstolar). Hufvudorten för denna näringsgren
är Reichenberg. Linnetillverkningen (280,000
spindlar 1874), hvilken sysselsätter 50,000
menniskor, har sin medelpunkt i Trautenau.
Bergshandteringen (se ofvan), som 1871 gaf 37,500
menniskor arbete, intager andra rummet, hvad
industrien vidkommer; i det tredje står
glasindustrien, som i 120 hyttor och 200 sliperier
sysselsätter öfver 24,000 personer och årligen
producerar för ett värde af omkr. 18 mill. kr.
Glastillverkningen, som infördes från Venezia
på 1200-talet, drifves företrädesvis i Böhmerwald
och är den yppersta i verlden. Storartade
fabriker finnas vidare för tillverkningen af
kemikalier, färger, koraller, sten- och lervaror,
papper, tenn- och blecksaker, leksaker,
hvitbetssocker (159 fabriker 1874, med en produktion
af 100 mill. kilogr. råsocker och 31 mill. kilogr.
melass). I trakten af Erzgebirge idkas
spetsknyppling. – Handeln är omfattande. Värdet
af utförseln öfverstiger merendels värdet af
införseln. Transitohandeln är mycket liflig, enär
nästan alla för österrikiska monarkien bestämda
kolonialvaror från Hamburg och Bremen söka
sig väg öfver Prag. Elbe och Moldau erbjuda
handeln en segelbar sträcka af 353 kilom. (48
mil). Schwarzenberg-kanalen, som
förbinder Moldau och Donau, begagnas endast till
timmerflottning. Jernvägarna, för hvilka Prag
är medelpunkten, hade 1872 en längd af 2,468
kilom. (336,5 mil). Postanstalternas antal
uppgick 1874 till 1,111, och dessa befordrade 65
millioner bref. Telegraflinierna sträckte sig s.
å. öfver 7,544 kilom., telegrafstationerna voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
