Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böhmen, fordom sjelfständigt konungarike - Böhmer, Johann Friedrich - Böhmert, Karl Victor - Böhmerwald, skogrik bergskedja - Böhmisch-Brod (Böhm. Ceský Brod), stad i Böhmen - Böhmisch-Leipa (Böhm. Ceská Lipa), stad i norra Böhmen - Böhmisch-Trübau (Böhm. Trebová Ceská) - Böhmiska (och Mähriska) bröder l. Kristi lags bröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringen, understödde de henne i striden mot
magyarerna. Men deras inflytande tog en ände
med riksdagens upplösning och utfärdandet
af den oktrojerade författningen. Endast på
det sociala området och i pressen kunde de
tsjechiska sträfvandena gifva sig luft. Men
sedan genom det olyckliga kriget 1859 den
österrikiska styrelsens absolutism blifvit knäckt och
B. genom Februari-författningen af 1861
återfått sin landtdag, lyckades tsjecherna vinna ett
öfvervägande inflytande på denna och
genomdrifva sina ledares val till riksrådet. I dettas
representantkammare slöto de sig till polackerna
och motarbetade som "autonomister" och
"federalister" ministèren Schmerlings helstatsplaner,
hvarjämte deras sträfvan gick i en allt mera
panslavistisk riktning. Deras ledande män, en
Palacky, en Rieger m. fl., yrkade rent af
anslutning till Ryssland, och då de icke kunde
skapa någon slavisk majoritet i riksrådet,
lemnade de detta under protest (1863). Den
federalistiskt sinnade Belcredi, som 1865 efterträdde
Schmerling, gaf tsjecherna godt hopp, men detta
afklipptes, när (1867) Beust fattade statsrodret.
Tsjechernas opposition gaf sig nu luft deruti
att de vägrade företaga val till riksrådet, men
de tyske böhmarna bragte valen till stånd trots
invändningar af tsjecherna; dessa demonstrerade
vid etnografiska utställningen i Moskva på
bullersamma folkmöten och lemnade tillika
landtdagen, sedan de i en "deklaration" framställt
sina fordringar. Minnesfesten öfver Hus (d. 5
och 6 Sept. 1869) gaf anledning till nya
utbrott af den tsjechiska nationalkänslan. Sedan
tsjecherna vid valen till landtdagen 1870 kommit
i majoriteten, vägrade de sända ombud till
riksrådet; deras hopp om en lika sjelfständig
ställning inom monarkien som den, hvilken
Ungern förskaffat sig, var nära att förverkligas af
Hohenwarths ministèr, i hvilken tvänne tsjecher
(Jireczek och Habietinek) hade säte; men ett
enstämmigt rop från tyskarna inom hela monarkien
förmådde kejsaren att i sista ögonblicket vägra
bekräftelse på deras fundamental-artiklar (1871).
Den författningstrogna ministèren Auersperg
kom nu till styret; den böhmiske ståthållaren
Kollers kraftfulla förvaltning och införande af
direkta riksrådsval (1873) förlamade yttringarna
af tsjechernas opposition. Dessutom har på
senare tiden en splittring uppstått mellan
tsjecherna sjelfva, i det en del af dem
(gammal-tsjecherna) ställt sig i nära förbindelse med
de feodale och klerikale samt undandragit sig
att skicka ombud vare sig till landtdagen eller
riksrådet, då deremot en annan del
(ung-tsjecherna) hyllar mera frisinnade åsigter och,
sedan 1874, låtit representera sig vid
landtdagen.
Böhmer, Johann Friedrich, tysk
häfdaforskare, f. 1795 i Frankfurt a. M., d. 1863 som
förste bibliotekarie derstädes, var ifrån 1823
sekreterare i "Die gesellschaft für ältere deutsche
Geschichtskunde". Det var företrädesvis kring
Tysklands medeltid, som hans forskningar vände
sig; för att samla urkunder rörande detta skede
af historien besökte han årligen bibliotek och
arkiv i Tyskland, Frankrike, Italien och
Nederländerna. Bland hans arbeten märkas: Die
urkunden der römischen könige und kaiser von
Konrad I bis Heinrich VII (1831), Die
reichsgesetze von 900–1400 (1832), Die urkunden
Ludwigs des baiern, könig Friedrichs des
schönen und könig Johanns von Böhmen (1839),
Die regesten des kaiserreichs 1198–1313 (1844
och 1847–49) samt Fontes rerum
germanicarum, en samling af tyska historiska
skriftställare från 1200- och 1300-talen.
Böhmert, Karl Victor, tysk nationalekonom,
f. 1829 i närheten af Leipzig, sedan 1865
professor i Zürich, har mycket bidragit såväl till
nationalekonomiska kunskapers utbredning bland
alla samhällsklasser som till främjandet af den
nyare ekonomiska lagstiftningen i Tyskland.
Hans förnämsta skrifter äro Briefe zweier
handwerker (1854), Beiträge zur geschichte des
zunftwesens (1861), Der socialismus und die
arbeiterfrage (1872) samt Arbeiterverhältnisse und
fabrikeinrichtunyen der Schweiz (1874).
Böhmerwald, skogrik bergskedja,
hufvudsakligen utgörande gräns mellan Böhmen och
Bajern samt tillika skiljemur mellan Elbes och
Donaus flodsystem. Riktningen är från n. v.
till s. ö. Ändpunkterna äro Fichtelgebirge och
trakten af staden Linz i Öfre Österrike. Genom
passet vid Neumark i Böhmen delas denna
bergssträcka i tvänne delar: den ena utmed
floden Naabs öfre lopp, den andra utmed
Donau. Den sydöstra delen är vild. De högsta
topparna äro: Stora Arber och Rachel.
Längst i s. ö. bildar bergskedjan, hvilken
hufvudsakligen består af gneis och granit, gräns mellan
Böhmen och ärkehertigdömet Österrike samt
utsänder en arm, Greinerwald, fram mot
Donau. Parallelt med B. löper i Bajern
Bajerwald, mellan Regen och Donau.
Böhmisch-Brod (Böhm. Ceský Brod), stad
i Böhmen, ej långt. ö. om Prag, vid floden
Sembera. Omkr. 1,600 innev. Der stod d. 30 Maj
1434 ett stort slag, hvari katolikerna
tillsammans med calixtinerna tillfogade taboriterna ett
afgörande nederlag. De senares båda anförare,
Procopius den store och Procopius den lille,
stupade. Dermed upphördev husitkriget.
Böhmisch-Leipa (Böhm. Ceská Lipa), stad
i norra Böhmen, i regeringsområdet af samma
namn, vid floden Pulsnitz. Omkr. 9,000 innev.,
till största delen katoliker. Staden är till sin
karakter rent tysk. Betydande spinnerier,
väfverier och färgerier.
Böhmisch-Trübau (Böhm. Trebová Ceská),
gammal stad i böhmiska regeringsområdet
Landskron, nära mähriska gränsen. Omkr. 5,000
innev., alla katoliker. Betydlig linodling.
Böhmiska (och Mähriska) bröder l. Kristi
lags bröder (Unitas fratrum) kallade sig en
luttrad qvarlefva af de förföljde taboriterna (det
ena partiet af Hus’ anhängare), hvilken jämte
några calixtiner (såsom det andra partiet af Hus’
anhängare benämndes) och valdenser år 1457
under Mikael von Bradacz slöto sig tillsammans
och bildade ett eget kyrkosamfund efter
apostoliskt mönster, med förenklad kult, väl ordnad
författning, sträng kyrkotukt och väsentligen
biblisk lära. De böhmiske bröderna blefvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
