- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1463-1464

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böhmiska (och Mähriska) bröder l. Kristi lags bröder - Böhmiska qvinnokriget - Böhmiska (Tsjechiska) språket och literaturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emellertid snart utsatta för häftiga och blodiga
förföljelser och kunde ofta endast genom att hålla
sig dolda i hålor och på andra otillgängliga
ställen (hvarför de äfven kallades
grubenheimer) undgå en grym död. Det oaktadt
tillväxte deras antal i en ej ringa grad, så att de
i början af 16:de årh. hade omkr. 200
lokalförsamlingar i Böhmen och Mähren. Under
schmalkaldiska kriget (1546) ledo bröderna
mycket. Många af dem utvandrade då till
Preussen och Polen samt förenade sig (genom
förlikningen i Sendomir 1570) med dervarande
lutheraner och reformerta. Andra begåfvo sig
i början af 17:de årh. till Ungern, der de
antogo namnet habaner och under Maria
Teresia måste låta införlifva sig med den
romersk-katolska kyrkan. Det trettioåriga kriget
(1618–48) gaf anledning till att de i Böhmen
qvarvarande bröderna blefvo nära nog fullständigt
utrotade. Den sista återstoden af detta
religionssamfund utvandrade slutligen 1722 till Lausitz och
bildade der kärnan af den s. k. evangeliska
brödraförsamlingen
. – Den berömde Joh.
Amos Comenius (Komensky) tillhörde de
böhmiske och mähriske brödernas antal. J. H. B.

Böhmiska qvinnokriget, det krig, som,
enligt en gammal böhmisk saga, de böhmiska
qvinnorna omkr. 740, efter drottning Libusjas död,
förde med karlarna om makten i landet. Det
berättas, att qvinnorna, som anfördes af
Libusjas väninna Vlasta, i flere år från det midt
emot Vysehrad belägna fästet Devin
("jungfruborgen") herskade öfver den omgifvande nejden,
tills karlarna genom list lyckades få fästet i
sitt våld. Sagan har antagligen intet historiskt
underlag. Romanförfattaren Hajek är
hemulsman till alla senare bearbetningar (af K. E.
Ebert, van der Veide m. fl.) af denna saga.

Böhmiska (Tsjechiska) språket och
literaturen.
Det böhmiska språket, som tillhör
den vestslaviska språkgruppen (se Slaviska
språk
), är en af den slaviska språkfamiljens
mest utbildade tungomål samt talas f. n. (1878)
af omkr. 7 mill. menniskor i Böhmen,
Mähren, österrikiska Schlesien och Ungern (i
sistnämnda land af slovakerna). Böhmiskan, som
är ett synnerligen välljudande språk, har stor
rikedom på rotord, lätthet att bilda nya ord,
fin grammatisk byggnad och åskådlighet i
uttrycket. Redan på 1200-talet börjades reformer
i rättskrifningen (då infördes den s. k.
"zeugmatiska" rättskrifningen, enligt hvilken
sammansatta ljud uttryckas genom en kombination
af bokstäfver, t. ex. tsj-ljudet genom cz o. s. v.).
Sträfvandet efter lagbundenhet och konseqvens
fick en kraftig främjare i reformatorn J. Hus,
hvilken – på det att hvarje enkelt ljud skulle
motsvaras af en enkel beteckning – införde de
ännu i dag använda diakritiska tecknen. I slutet
af 1500-talet började en ny rättskrifning göra
sig gällande, nämligen den, som framträdde i
Kralic-bibeln (se nedan) och som utbreddes
genom de böhmiske bröderna. Den var
egentligen endast en försämring af Hus’
rättskrifning. Vid utgången af förra och början af
innevarande årh. blef rättskrifningsfrågan ännu
en gång föremål för de lärdes omsorger, och

följden af rörelsen blef den nuvarande
tillfredsställande tsjechiska rättskrifningen, som
hufvudsakligen är en förbättring af Hus’ och de
böhmiske brödernas system. Frågan bragtes till
sin slutliga lösning af Jungmann och Schafarik
(Safarik). Sydslaverna hafva efter böhmarnas
exempel omdanat sin rättskrifning, men
polackar och magyarer fasthålla ännu vid den
zeugmatiska. Det latinska alfabetet är numera
det enda, som begagnas, och skiftningar i ljudet
uttryckas genom s. k. diakritiska tecken, hvilka
anbringas på eller vid vissa bokstäfver (t. ex.
[c hacek], [s hacek], d’ och t’). De vanliga vokalerna
betecknas med akut (á, é o. s. v.), när de äro långa;
dessutom eger böhmiskan ett slags vokaliska r
och l. Konsonantsystemet i böhmiskan är
särdeles rikt, och i synnerhet hväsljuden äro
mycket känsliga för beröring med andra ljud.
Alla ord hafva tonvigten på första stafvelsen.

Den böhmiska literaturen öfverträffas
bland de slaviska språken, hvad åldern
vidkommer, endast af fornbulgariskan
(kyrkslaviskan). Ända till början af 17:de årh. var
hon äfven den rikaste bland dem alla. De
äldsta literära minnesmärkena utgöras af det
1817 (1818?) upptäckta s. k.
Zelenohora-(Grünberg-)manuskriptet, innehållande "Libusas(s sj)
dom", hvilken urkund härrör åtminstone från
9:de årh., samt de för Böhmens historia högst
vigtiga hjeltedikter och lyriska sånger, som
upptäcktes ungefär samtidigt med nämnda
manuskript och finnas i det s. k.
Králové-dvor-(Königinhof-)manuskriptet, från 13:de årh. (Jfr K. Collan,
"Königinhofer- och Grünberger-handskriften",
1865). Af jämförelsevis hög ålder äro äfven några
bibehållna stycken af "Johannes’ evangelium"
på böhmiska. Deremot har det i senare tider
visat sig, att större delen af de såsom mycket
gamla ansedda glossorna i Mater verborum äro
tillkomna genom en förfalskning i detta
århundrade. Till tiden före Johan Hus’ uppträdande
höra omkr. 20 poetiska och öfver 50 prosaiska
verk, bl. a. Dalimils böhmiska krönika på vers
(från 1314) och det ända till nyaste tid mycket
lästa fabelverket "Djurens råd" (från midten af
14:de årh.). Från denna tid eger man
dessutom flere öfversättningar af andra lands
literaturalster, såsom "Alexandreis", "Arturs
taffelrund", sagan om Tristan, Marco Polos resa m.
fl. Bland den rika legendsamlingen må nämnas
originalarbetet "Den heliga Katarinas lif" på
böhmiska. (Det återfans 1850 i Kongl.
biblioteket i Stockholm af Pecirka. Jämte öfriga
i trettioåriga kriget tagna böhmiska
handskrifter blef det dock 1878 återlemnadt till k.
biblioteket i Prag).

En ny period i Böhmens literaturhistoria
(1400–1526) inträdde med Hus, hvilken höjde
folkspråket till skrifspråk. Han författade
inemot tjugo större och mindre arbeten, de flesta
af religiöst innehåll. Närmast honom i
betydenhet under 15:de årh. stod Peter af
Chelczic
(1390–1458), den egentlige grundläggaren
af den böhmiska brödra-uniteten. Prosan stod
under ifrågavarande tid i rik blomstring (denna
periods historiska arbeten äro utgifna af
Palacky i "Scriptores rerum bohemicarum", 1829),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free