Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börne, Ludwig (egentl. Löb Baruch) - Börringe, gods i Gustafs socken - Börrum (Borrum) l. S:t Per, socken i Östergötlands län - Börs (af Lat. bursa, penningepung) - Börstig, socken i Elfsborgs och Skaraborgs län - Börstil, socken i Stockholms län - Börup (rättare än Borup), Morten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spirituella teatergranskningar, 1819 var han en kort
tid redaktör för "Zeitung der freien stadt
Frankfurt", och s. å. började han utgifva tidningen
"Zeitschwingen", som likväl till följd af sin
frisinnade hållning undertrycktes redan 1820.
Sistnämnda år anklagades B. för att hafva
utspridt demagogiska flygskrifter och hölls i
fängsligt förvar, tills han hunnit styrka sin oskuld.
Derefter trädde han i förbindelse med
förlagsbokhandlaren Cotta, hvilken 1822 sände honom
såsom tidningskorrespondent till Paris. Lifvet
derstädes tecknade han i åtskilliga skarpt och
fint utarbetade skildringar. 1824 återvände han
till Tyskland, men 1830 begaf han sig å nyo till
Paris för att på nära håll följa
Juli-revolutionen. Under intrycket af denna skref han sina
berömda Briefe aus Paris (1830), i hvilka han
lofprisade fransmännens politiska energi och
utgöt sig i bittert hån öfver tyskarnas
servilism och "lakejnatur". 1832 började han
utgifva Neue briefe aus Paris, i hvilka han,
gripen af missmod öfver revolutionens
utveckling, drog i härnad äfven mot fransmännen.
Derigenom kom han i ett spändt förhållande
till sin gamle vän skalden Heine och slöt sig
från denna tid till det radikala partiet. 1830
utgaf han tidskriften "La balance" (tre häften,
en fransk fortsättning af "Die wage"), i hvilken
han sökte göra rättvisa åt fransmännens och
tyskarnas olika förtjenster samt leda de förre
till en riktig uppfattning af det tyska
nationallynnet. Hans sista arbete var Menzel, der
franzosenfresser (1830), i hvilket han
bekämpade tyskarnas hat mot fransmännen. Död d.
12 Febr. 1837. – Ädelmod, oegennytta och
en glödande frihetskärlek voro grunddragen i
B:s karakter. Hans skrifter, som utmärka sig
genom klarhet och styrka i språket, utgöras
hufvudsakligen af satiriska och humoristiska
fragment. Såsom journalist bidrog han i
betydande mån till att gifva den tyska pressen
makt och anseende. – B:s Gesammelte
schriften utkommo 1829–31 (ny uppl. 1808),
Nachgelassene schriften 1847–50, och hans
Französiche schriften 1842 (i tysk öfvers. 1847).
Börringe, gods i Gustafs socken,
Vemmenhögs härad och Malmöhus län. 7 mtl berustadt
säteri, med dertill hörande skatterätt till 19 25/48
mtl i Börringe och Lemmeströ byar. Omkr.
1250 var B. ett åt Jungfru Maria in vigdt
munkkloster, och 1208 förvandlades det till ett
benediktinskt nunnekloster. Efter klostergodsens
indragning innehades det af ätterna Brahe, Bille
och Thott. När Skåne genom freden i
Roeskilde (1658) tillföll Sverige, skänkte Karl X B.
till sin oäkta son grefve Gustaf Carlsson, efter
hvars död det återgick i kronans ego. 1744
kom egendomen i Beck-Friiska slägtens hand,
och 1791 förklarades det, jämte Fiholm i
Södermanland, för grefskap, ärftligt inom familjen
Beck-Friis. – Egaren till B. har patronatsrätt
till Gustafs pastorat.
Börrum (Borrum) l. S:t Per, socken i
Östergötlands län, Hammarkinds härad. Arealen
3,448 hekt. (6,985 tnld). 29 1/2 ofm., 24 fm. mtl.
657 innev. (1877). Annex till Mogata,
Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt.
Börs (af Lat. bursa, penningepung), offentlig
byggnad, i hvilken köpmän, mäklare, redare,
fartygsbefälhafvare m. fl. sammanträda för att
rådpläga om sina affärer samt för att sälja eller
köpa varor och vexlar. I Europa började inan
icke förr än i 16:de årh. uppföra särskilda
byggnader för detta ändamål; förut hade man
samlats på centralt belägna broar, torg o. s. v.
I London, Paris, Amsterdam, Petersburg,
Antwerpen, Hamburg och Bremen m. fl. städer äro
börsbyggnaderna präktiga palats. I Stockholm
sammanträdde köpmännen, för affärers
uppgörande, länge på Stortorget och tyska
kyrkogården. 1661 beslöts på allmän rådstuga, att
en börs skulle uppföras. Först 1754 började
man dock med allvar tänka på att verkställa
detta beslut. Enär staden ej kunde för egna
medel uppföra byggnaden, medgåfvo kongl.
maj:t och riksens ständer 1757 att för nämnda
ändamål skulle läggas en börsafgift å alla
varor, som sjöledes infördes till Stockholm eller
utfördes derifrån. 1707 började
byggnadsarbetet, men bedrefs så långsamt, att börsen
icke blef färdig förrän 1770. Den s. k.
börsafgiften upptogs ända till 1837. Göteborg eger
ett ståtligt börshus, och åtskilliga bland Sveriges
mer betydande handelsstäder hafva
börslokaler. – I några af utlandets större affärsstäder
finnas börser för enskilda vigtiga affärsgrenar;
så har London en spanmålsbörs (corn
exchange), en kolbörs (coal exchange) samt en börs
för sjöfarts- och försäkringsaffärer ("Lloyds").
Leipzig har en bokhandelsbörs – i sitt slag
den enda i verlden. I somliga städer finnas i
närheten af börsen samlingsställen, der affärer
uppgöras vid de tider, då börsen är stängd.
På detta sätt har "boulevardbörsen" och
"aftonbörsen" i Paris uppkommit. – Fondbörs
kallas de börsaffärer, hvilka omfatta obligationer,
aktier och andra dylika värdepapper.
Börstig, socken i Elfsborgs och Skaraborgs
län, Frökinds härad. Arealen 3,336 hekt. (6,758
tnld). 17 1/4 ofm., 13 7/8 fm. mtl. 912 innev.
(1877). Jämte Kärråkra och Brismene utgör B.
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Skara stift,
Vilska kontrakt.
Börstil, socken i Stockholms län, Frösåkers
härad. Arealen 21,335 hekt. (43,219 tnld).
107 57/72 ofm., 100 11/24 fm. mtl. 3,729 innev.
(1877). Jämte Osthammars stadsförsamling
utgör B. ett regalt pastorat af 2:dra kl., Upsala
stift, Olands och Frösåkers kontrakt.
Börup (rättare än Borup), Morten, dansk
skolman, f. omkr. 1446 i trakten af
Skanderborg, började studera vid 24 års ålder, blef
filos. magister i Köpenhamn och juris doktor i
Köln samt 1491 rektor vid Århus skola. Det
är icke bekant huru länge han innehade detta
ämbete. Under hans styrelse vann skolan
stor ryktbarhet; många af reformationstidens
mest berömde män (Hans Tausen m. fl.) nämnas
såsom hans lärjungar. B. dog 1520 som prest
vid Århus domkyrka. Det säges, att han
uppfann ett slags teatralisk dans, "narredansen",
hvari skolungdomen öfvades. N. M. Petersen
tror sig i denna dans finna en af de första
begynnelserna till teatraliska öfningar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
