Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börup (rättare än Borup), Morten - Bösarp, socken i Malmöhus län - Bösarp, socken i Malmöhus län - Bösing (Pösing, Baziny) - Bössa. Se Skjutvapen - Böszörmény, stad i mellersta Ungern - Böta-sten, arkeol. Se Bauta-sten - Bötavård, krigsv. Se Byavård - Böter, jur. - Böteslängd l. Saköreslängd - Böttcher, J. F. Se Böttger - Böttcher, Kristian - Böttger (Böttcher, Böttiger), Johann Friedrich - Böttger, Adolf - Bötticher, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danmarsk skolor. B. var författare till en
bekant latinsk visa om de danska städerna,
Clericali et regali turba gaude, Hafnia, och en
latinsk majvisa, In vernalibus temporis ortu
laetabundo.
Bösarp. 1) Socken i Malmöhus län, Skytts
härad. Arealen 1,422 hekt. (2,881 tnld). 22 23/24
fm. mtl. 915 innev. (1877). Jämte Simlinge
utgör det ett regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds
stift, Skytts kontrakt. – 2) Socken i
Malmöhus län, Vemmenhögs härad. Se
Hasle-Bösarp.
Bösing (Pösing, Baziny), stad i ungerska
komitatet Pressburg. Omkr. 5,000 innev.
Vinodling och bergsbruk. Mineralkälla.
Bössa. Se Skjutvapen.
Böszörmény [bössörmenj], stad i mellersta
Ungern (hejduk-komitatet), n. om Debreczin.
Omkr. 20,000 innev. Sädes- och tobaksodling.
Soda- och salpetersjuderier. B. var till 1870
hufvudort i det s. k. hejdukdistriktet. Detta
förenades då med delar af andra områden till
ett nytt, det s. k. hejduk-komitatet, med
Debreczin till hufvudort.
Böta-sten, arkeol. Se Bauta-sten.
Bötavård, krigsv. Se Byavård.
Böter, jur., betyder dels ett straff, som
består i förlust af en viss summa penningar, och
dels den penningesumma. som någon blifvit
dömd att sålunda utgifva. Efter Sveriges
äldre rätt kunde enligt regeln alla brott
försonas med böter, åtminstone när den
förorättade dermed åtnöjdes. Af ålder funnos
dock brott, vid hvilka en godtgörelse medelst
böter icke var möjlig. Efter hand ökades de
urbota målens antal, men ännu i 1734 års lag
voro böter straffet för många grofva
förbrytelser. Senare lagar och författningar utbytte
allt mera bötesstraffet emot andra straffarter,
mestadels frihetsstraff, och denna utveckling
nådde sin fullbordan med vår nu gällande
strafflag. Böter förekomma der endast för
mindre betydande förseelser. Större användning
har bötesstraffet inom den del af straffrätten,
som faller utom strafflagens område. För s. k.
polisförseelser (öfverträdelser af stadganden, som
äro gifna till främjande af allmän ordning och
säkerhet, sundhet o. d.) äro böter det vanliga
straffet. – Enligt strafflagen är minsta bot 5
kr. och högsta bot i regeln 500 kr.
Undantagsvis kunna dock böterna uppgå till högre
belopp. I särskilda lagar och författningar
stadgas också flerstädes böter till mindre
belopp än 5 kr. Böter, som ådömas enligt
strafflagen, tillfalla kronan. Särskilda lagar och
författningar bestämma ej sällan annorlunda i fråga
om de böter, som i dem stadgas; ofta erhåller
enligt dem åklagaren (och angifvaren, om sådan
finnes) viss andel af böterna. Om den, som blifvit
dömd till böter, icke frivilligt erlägger dem, skall
utmätning ega rum. På det att den sakfällde
ej må blottas på det nödvändigaste eller honom
beröfvas nödiga medel för utöfningen af hans
yrke, är dock viss egendom undantagen från
utmätning. Saknas tillgång till böternas
gäldande, förvandlas de enligt regeln till fängelse
vid vatten och bröd, men i vissa fall (såsom då
den bötfällde är yngre än adorton år eller icke
utan fara för helsan kan undergå vatten- och
brödstraff) till enkelt fängelse. Enligt vissa
ekonomiska författningar skola böter alltid
förvandlas till sådant fängelse. J. H-r.
Böteslängd l. Saköreslängd, förteckning
på ålagda böter. Sådan förteckning skall
upprättas af alla domstolar och andra myndigheter,
som ega att ålägga böter, och tillställas den
myndighet, som det åligger att indrifva
böterna. J. H-r.
Böttcher, J. F. Se Böttger.
Böttcher, Kristian, tysk genremålare. f.
1818 i Ingenbroich vid Aachen, lärde sig först
litografi i Stuttgart, men ingick 1844 vid
Düsseldorfs akademi, der han till 1849 målade under
T. Hildebrandts och W. v. Schadows ledning.
1870 fick han professorstitel. Hans första
bilder voro idyller ur folklifvet; derefter
målade han humoristiska scener ur barnens verld,
och på senare tiden har han nästan uteslutande
skildrat lifvet vid Rhen, i taflor som gjort
honom till en af Tysklands mest omtyckte målare.
Böttger (Böttcher, Böttiger), Johann
Friedrich, uppfinnaren af Meissen-porslinet,
föddes 1682 i Reuss-Schleiz. Han var först i
apotekarelära i Berlin, men måste fly derifrån
för sina alkemistiska funderingars skull, kom
sedan till Dresden och anställdes hos
August II för att lära honom konsten att göra
guld (det fins af B. en handskriften
afhandling öfver detta ämne). Sedan han förstört
stora summor på sina experiment, rymde han,
men blef uppsnappad och användes sedan vid
bearbetningen af Sachsens mineralkällor.
Derunder lyckades det honom att göra porslin af
den bruna leran i Meissens granskap. 1709
började han tillverka hvitt porslin, något som
förut var ytterst sällsynt. 1710 blef han
direktör för en porslinsfabrik i Albrechtsburg.
Död 1719.
Böttger, Adolf, tysk skald och öfversättare,
f. 1816 i Leipzig, d. 1870, lemnade 1840 en
utmärkt öfversättning af Byrons samlade
arbeten (5:te uppl. 1863) och sedermera
öfversättningar af Pope (1842), Goldsmith (1843),
Milton (1846) Oisian (1847), Longfellows
"Hiawatha" (1856) och några af Shakspeares
dramer. Såsom sjelfständig skald uppträdde han
först 1846 med Gedichte (7:de uppl. 1850).
Diktsamlingarna Heilige tage (1865) och Neue
lieder und dichtungen (1868) äro bland den
nyare tyska poesiens bästa alster. Genom
Hyacinth und Lilialide (1849) och Die pilgerfahrt
der blumengeister (1851) gaf B. uppslaget till
den s. k. "blomsterlyriken". Man har dessutom
af honom goda poetiska berättelser, såsom
Habana (1853), Der fall von Babylon (1855) och
Die tochter des Kain (1865), idyllen Goethes
jugendliebe (1861) samt dramat Agnes Bernauer
(1845; 3:dje uppl. 1850). Gesammelte werke
utkommo 1864–66.
Bötticher, Karl, tysk arkeolog, f. 1806 i
Nordhausen (preussiska prov. Sachsen), blef
1846 professor vid konstakademien i Berlin
samt 1849 professor vid byggnadsakademien
och tillika direktor vid skulpturgalleriet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
