Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cabarrus, François, grefve de - Cabarrus S:t Julien, ett slags rödt Bordeaux-vin - Cabat, Nicolas Louis - Cabeliau l. Cabeljau, Abraham - Cabeliau, Margareta - Cabeliau, Johan - Cabes l. Gabes, stad i Tunis vid Cabesbukten (lilla Syrten) - Cabestaing l. Cabestanh, Guillem de - Cabet, Etienne - Cabinet l. Cabinet council, Eng. statsr. - Cabinet noir, Fr., "svarta kabinettet" - Cabiro, pseudonym för P. Hansen, dansk författare - Cabochon, Fr. (af caboche, tjockt hufvud), efter sin naturliga form slipad ädelsten - Cabot, upptäcktsresande. Se Caboto - Cabotage, Fr., Kabotage, handelssjöfart vid kusterna. Se Kustfart - Caboto (Cabot), Giovanni och Sebastiano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äktenskap, gift med den franske konventsledamoten
Tallien.
Cabarrus S:t Julien [kabary’s säng sjyliä’ng],
ett slags rödt Bordeaux-vin.
Cabat [kaba’], Nicolas Louis, fransk
landskapsmålare, f. 1812, utbildade sig genom
studieresor i sitt fädernesland och uti Italien samt blef
en af det naturalistiska landskapets grundläggare.
Hans verk utmärka sig för natursanning och
stämning samt för ett sorgfälligt utförande af
detaljerna. Han är sedan 1867 medlem af Franska
institutet.
Cabeliau l. Cabeljau. – 1. Abraham C.,
köpman, en af Göteborgs anläggare, föddes i
Holland (obekant när) och var handlande i
Amsterdam, när Karl IX 1604–05 vände sig till
honom för att erhålla råd i fråga om Göteborgs
anläggning och om den s. k. persianska handeln.
Han flyttade 1609 till Göteborg samt utnämndes
till general-direktor öfver Myntet och till
borgmästare. I sistnämnde egenskap inlade han stora
förtjenster om den unga staden, hvars
regelbundna indelning är ett verk af C. och de
tillsammans med honom inflyttade holländarna.
Gustaf II Adolf, hos hvilken C. stod i hög ynnest,
utnämnde honom till generaldirektör öfver det s. k.
Persianska handelskompaniet och
Skeppskompaniet samt slutligen (1624) till generalbokhållare.
C:s död inträffade efter 1632. – 2.
Margareta C., den förres dotter (födelseåret okäudt),
åtföljde 1615 sin fader till svenska hären, der
hennes ovanliga fägring väckte allmän
uppmärksamhet. Under belägringen af Pskov (1615) kom
hon i kärleksförhållande till Gustaf II Adolf och
födde 1616 en son, den sedermera så bekante
Gustaf Gustafsson af Vasaborg. Hennes
följande öden äfvensom hennes dödsår äro okända,
– 3. Johan C., den förras broder, rättslärd,
född i Gent (okändt när), blef juris utriusque
doktor och skötte någon tid en juridisk professur
i Amsterdam, men flyttade sedan till Sverige,
der han efter fadern blef borgmästare i
Göteborg. Han är särskildt ryktbar för sina bref
till Gustaf Adolf, hvilka utkommo 1626 under
titel Epistolarum centuria prima ad
invictissimum Gustavum Adolphum, regem Sveciae. Han
blef 1652 adlad af drottning Kristina. Död s. å.
Cabes l. Gabes, stad i Tunis vid
Cabes-bukten (lilla Syrten). God hamn. Betydlig
karavanhandel. I 5:te och 6:te årh. säte för en
kristen biskop.
Cabestaing [-böstä’ng] l. Cabestanh,
Guillem de, provençalsk troubadour i 12:te årh.
Sagan berättar om honom, att han blef mördad
af en svartsjuk äkta man, en grefve af Provence,
hvilken lät steka hans hjerta och servera det för
sin hustru, samt att denna, när hon fick kunskap
om mannens illbragd, tog sig sjelf af daga. Af
C. finnas sju sånger i "Choix des poésies des
troubadours".
Cabet [-be], Etienne, fransk kommunist, f.
1788, var först skollärare, studerade sedan
medicin och blef slutligen advokat. Under
restaurationen kom han till Paris, der han snart blef
en af carbonarismens verksammaste och mest
framstående anhängare. 1831 invaldes han i
representationen, slöt sig der till yttersta
venstern och dömdes 1834 till två års fängelse för
en artikel i det af honom uppsatta söndagsbladet
"Populaire". Han flydde då till London, der
han skref pamfletter mot den franska regeringen.
Efter amnestien 1839 återvände han till sitt
fädernesland. I England hade C. blifvit
anhängare af kommunismen. Sin nya politiska och
sociala trosbekännelse framställde han särskildt
i den beryktade romanen Voyage en Icarie,
roman philosophique et social (1842; 5:te uppl.
1848), i hvilken han skildrar förhållandena i ett
uppdiktadt land, der alla äro lyckliga, emedan
ingen privategendom finnes och staten leder alla
arbeten samt underhaller innevånarna såsom en
enda stor familj. C. sökte praktiskt förverkliga
sina idéer och inköpte 1847 – för en af hans
anhängare sammanskjuten summa – ett jordområde
i Tejas, dit några franska "ikarier" 1848 flyttade
för att grundlägga en koloni. 1849 begaf han sig
sjelf till Amerika, der mönstersamhället befann sig
i det eländigaste tillstånd. Några ikarier, som
återvändt till Frankrike, väckte åtal mot honom
för bedrägeri; men C., hvilken sjelf 1851 ställde
sig till rättvisans förfogande, blef frikänd. Efter
statskuppen s. å. emigrerade han till det ikariska
nybygget Navoo i Illinois och blef 1856 dess
diktator. Han störtades dock snart från sin makt
och flydde då till S. Louis i Missouri, der han
dog s. å. Utom ofvannämnde roman skref C.
Histoire populaire de la révolution française
1789–1830 (1842; 5:te uppl. 1848) m. fl.
arbeten.
Cabinet l. Cabinet council [kaunsil], Eng.
statsr., samtliga den engelske regentens
rådgifvare och ministrar, motsvarande den svenske
konungens statsrådskonselj. Jfr England och
Kabinett.
Cabinet noir [-bine nåar]. Fr., "svarta
kabinettet", en under Ludvig XIV:s tid upprättad
afdelning af franska postverket, afsedd att skaffa
regeringen en inblick i privatkorrespondensen.
Tjenstemännen i denna afdelning öppnade och
tillslöto brefven på ett så skickligt sätt, att
mottagarna vanligen icke märkte bedrägeriet.
Under revolutionen upphäfdes "cabinct noir", men
upprättades åter af Napoleon och egde sedan
bestånd till slutet af 1820-talet. Äfven i andra
land än Frankrike hafva "svarta kabinett"
funnits.
Cabiro, pseudonym för P. Hansen, dansk
författare.
Cabochon [-sjä’ng], Fr. (af caboche, tjockt
hufvud), efter sin naturliga form slipad ädelsten.
Cabot [ka’bött], upptäcktsresande. Se Caboto.
Cabotage [-tasch], Fr., Kabotage,
handelssjöfart vid kusterna. Se Kustfart.
Caboto (Cabot), Giovanni och
Sebastiano, fader och son, tvänne upptäcktsresande, af
hvilka den förre föddes omkr. 1420 i Genua och
1475 flyttade till Bristol i England och den
senare föddes omkr. 1475 (sannolikast 1476) i
sistnämnde stad. Fadern, som kommit på den
tanken att det kunde finnas en sjöväg från
England till Kina, fick 1496 tillstånd och fullmakt
af den engelska regeringen att, tillsammans med
sina söner, uppsöka och intaga de möjligen
befintliga land, "som vore okända för hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
