- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1497-1498

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caccini, Giulio - Cáceres. 1. Spansk provins. - 2. Hufvudstad i nämnda provins - Cachaça, ett slags bränvin. Se Brasilien - Cachar l. Katsjar, distrikt i britisk-ostindiska prov. Assam - Cachat, badort i franska depart. Haute-Savoie (Savojen) - Cache-nez, Fr., stor ytterhalsduk - Cacheo l. Cacheu, befäst portugisisk koloni i Afrika - Cachoeira, stad i brasilianska prov. Bahia - Cachucha, spansk dans - Cactæ, bot., Kaktéer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flerstämmiga, kontrapunktiska sångerna satte enstämmiga,
s. k. monodier (Le nuove musiche, 1602), och
införde dermed i musiken en ny princip, hvars
förnämsta bärare blef operan. Redan C. sjelf
komponerade operor: Dafne och Euridice. A. L.

Cáceres. 1. Spansk provins i norra delen
af Estremadura. Det begränsas i norr af Sierras
Gredos och de Gata samt i söder af Sierras
de S. Benito, de S. Pedro och de Guadeloupe.
Arealen 20,755 qv.-kilom. (374 qv.-mil). 302,455
innev. (1870). Tajo genomflyter provinsen från
öster till vester. – 2. Hufvudstad i nämnda
provins. Omkr. 14,000 innev. Hospital,
fajansfabriker, ullhandel.

Cachaça [-tsjasa], ett slags bränvin. Se
Brasilien (sp. 1058).

Cachar [katsjar] l. Katsjar, distrikt i
britisk-ostindiska prov. Assam. Ytinnehållet omkr. 3,300
qv.-kilom. (59,5 qv.-mil). Innevånarnas antal
uppgifves mycket olika, från 60,000 till öfver 200,000.
Distriktet är ett högland, som på senare tid
vunnit betydelse genom en omfattande te-odling.
1872 sysselsattes dermed omkr. 30,000 arbetare,
och s. å. skördades vid pass 2 1/2 mill. kilogr.
(58,800 ctr) te. Andra produkter äro: ris,
bomull, socker, trävirke, bamburör, jernmalm, vax
och elfenben.

Cachat [-sja’], badort i franska depart.
Haute-Savoie (Savojen), invid Genèvesjön.

Cache-nez [kaschöne], Fr. (af cacher, dölja,
och nez, näsa), stor ytterhalsduk.

Cacheo [-tsjeå], l. Cacheu, befäst
portugisisk koloni i Afrika, Senegambien, vid Rio
S. Domingos utlopp i Atlantiska hafvet. Omkr.
15,000 innev. Liflig handel.

Cachoeira [-tsjå-], stad i brasilianska prov.
Bahia. Omkr. 25,000 innev. Stora socker- och
tobaksplantager.

Cachucha [katsju’tsja], spansk dans, liknande
boleron, i 3/4 takt och måttligt tempo. Den
dansas af ett enda par, med kastanjetter. I dess
hemort, Granada, går en sägen, att den är af
arabiskt ursprung. Genom Fanny Elssler och
Pepita di Oliva har den i moderniserad form
blifvit europeiskt ryktbar. A. L.

Cacteae, bot., Kaktéer, växtfamilj af
dikotyledonernas afdelning, med hvars öfriga familjer
– undantagandes Ficoideae (dit t. ex.
Mesembryanthemum hör) – hon är föga beslägtad.
Kaktéernas utseende är högst egendomligt. De
hafva en mångårig, saftig och bladlös stam, som
oftast är tjock och klumpig, men för öfrigt af
vexlande form: pelare- eller kandelaber-lik
(Cereus), klotformig (Echinocactus, Mamillaria),
bestående af flere hoptryckta leder (Opuntia) eller
platt och bladlik (Phyllocactus, Epiphyllum). I
stället för blad bär stammen vanligen knippen
af borst eller taggar. Stammen hos Pereskia är
olik de öfriga kaktéernas. Detta slägte har en
vanlig träd- eller buskstam med köttiga blad.
Blommorna sitta ensamma. De äro stora, till
färgen röda, gula eller hvita, ofta i hög grad
praktfulla. Foder- och kronblad äro många,
spiralsittande och öfvergå utan gräns i
hvarandra; äfven ståndarna äro många, af
obegränsadt antal. Pistill en enda, med undersittande
fruktämne. Frukt: bär.

Denna familj, som motsvaras af Linnés slägte
Cactus, innefattar omkr. 1,000 arter, numera
fördelade i 13 slägten. Deras hemland är (med
ett undantag) Amerika, i synnerhet de tropiska
och subtropiska delarna deraf. De förekomma
der ofta i mycket stor mängd, på klippor, öde
slätter och andra torra, ofruktbara ställen.
Genom sina underliga former och blå- eller
grågröna färg gifva de ofta en egen, nästan dyster
prägel åt landskapet. Hela deras byggnad är
lämpad för ett torrt och hett klimat samt en
torr, mager jordmån. Emedan de sakna blad,
är den yta, från hvilken det ur marken
upptagna vattnet kan afdunsta, jämförelsevis liten.
Afdunstningen från stammen är likaledes ganska
ringa, emedan denne är klädd af en öfverhud,
hvars celler hafva särdeles tjocka ytterväggar.

illustration placeholder


Det vatten, som i riklig mängd innehålles i de
saftiga stammarna (synnerligen i deras
barklager), qvarhålles sålunda och utgör ett
reservförråd, som kommer växten till godo, när
marken är torr och således föga vatten fås derur.
Af denna saftrikedom härröra stammens
klumpiga former. Enär blad saknas, måste stammen
utföra bladens förrättningar. Äfven detta bidrager
till hans starka utveckling. Genom sin
saftighet skulle kaktéerna vara synnerligen begärliga
för djur och utsatta att af dem förtäras, om
de icke, till skydd deremot vore beklädda med
borst och taggar. Dessa äro ofta mycket starka,
hvarför flere arter äro tjenliga till häckar och
stängsel. Mot större djur äro taggarna ej alltid
tillräckligt skydd. Det händer t. o. m. stundom,
i vattenfattiga trakter, att vissa arter utgöra ett
slags "öcknens källor", der sådana djur släcka
sin törst, sedan de med foten afskrapat taggarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free