Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cæcina, Aulus Gajus Severus - Cæcubum (Ager cæcubus), sank slätt i Latium - Caedmon l. Cedmon, angelsachsisk andlig skriftställare - Cælius, namn på fornromersk slägt - Cælius mons, "det cæliska berget", en af de sju kullar, på hvilka Rom byggdes - Caen, stad i franska depart. Calvados (Normandie) - Cænina, stad i det forna Latium - Caerdiff, stad i Wales. Se Cardiff - Cære, Grek. Agylla, en af det forna Etruriens tolf förbundsstäder - Caerleon, urgammal köping i engelska grefskapet Monmouth - Caermarthen l. Carmarthen. 1. Grefskap i södra Wales. - 2. Hufvudort i nämnda grefskap - Caernarvon l. Carnarvon. 1. Grefskap i nordvestra delen af Wales. - 2. Hufvudort i nämnda grefskap vid Menai-sundet - Cærularius, Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt farliga återtåg från Teutoburg-skogen till
Rhen år 15 e. Kr. Under detta tåg, som
verkställdes öfver en sank mark, angreps han af en
öfverlägsen germansk här, men beredde det
oaktadt fienden ett svårt nederlag. – 2. Aulus
Gajus Alienus C., romersk fältherre, var
underbefälhafvare hos ståthållaren öfver nedre
Germanien, Vitellius, när denne tågade öfver
Alperna för att störta kejsar Otho. Jämte Valens,
Vitellii andre underbefälhafvare, vann C. 69 e.
Kr. vid Bedriacum (i norra Italien) en seger,
hvilken bröt kejsarens makt. Sedermera
skickades han i fält mot Vespasianus, Vitellii
motkejsare, men blef slagen i bojor af sina egne
soldater, när han uppmanade dem att öfvergå
till fienden. Han befriades af Vespasianus, men
då han år 75 var delaktig i en sammansvärjning
mot denne, blef han dödad af Titus.
Cæcubum (Ager cæcubus), sank slätt i
Latium, vid Fundanska sjön och Cajetanska
hafsviken. Den är berömd för sitt vin (vinum
cæcubum), som prisas af bl. a. Horatius.
Caedmon l. Cedmon [kädmön],
angelsachsisk andlig skriftställare, d. omkr. 680, var,
såsom Beda upplyser i sin "Ecclesiastical history"
(skrifven 721–735), ursprungligen koherde
under Whitby kloster, i Northuinberland. En natt
tyckte han sig i drömmen se en
vördnadsvärd man, som uppmanade honom att sjunga
Herrens lof och skapelsens uppkomst, och han
diktade då i drömmen ett qväde, som han behöll
i minnet efter uppvaknandet och till hvilket han
sedan lade flere verser. Detta poem, som
författades omkr. 670, "är allt igenom religiöst och
tolkar kristendomen på ett enkelt, allvarligt,
eldigt sätt och inför oss sålunda i en ny verld af
andlig romantik och känsla. De ämnen, som
behandlas, äro hemtade från bibeln; i sjelfva
verket gjorde C. en omskrifning af Gamla och
Nya testamentets historia. Han besjöng verldens
skapelse, Israels historia, Daniel, hela Kristi
lefnadshistoria, den yttersta domen, skärselden,
helvetet och himmelen. Alla, som läste qvädet,
ansågo det för en gudomlig ingifvelse." Denna
sång meddelade C. åt abbedissan Hilda i Whitby,
hvilket hade till följd, att han fick en lärd
uppfostran och blef munk. Flere bland hans
andliga sånger äro bibehållna. Några af dem förete
en slående likhet med delar af Miltons
"Paradise lost". Särskildt anses den kraftiga
skildringen af satans uppträdande hafva påverkat
Miltons inbillningskraft. C:s verk äro de äldsta
dikter på engelska. De utgåfvos först af Junius
under titeln Caedmonis monachi paraphrasis
poetica geneseos (1655). Den bästa upplagan
utgafs af Grein i "Bibliothek der angelsächsischen
poesie (bd. I., 1858).
Cælius, namn på en fornromersk slägt. M.
Caelius Rufus, d. 48 f. Kr., var först Ciceros
lärjunge i vältalighet och statskonst samt deltog
derefter i det offentliga lifvet för att skapa sig
en politisk framtid. Kraftfull, skarp och bitande
såsom talare, gjorde han sig snart bemärkt, men
drefs af sin ärelystnad att icke räkna så noga
med medlen, hvarför han uppträdde såsom
ränkmakare och partigängare. Derjämte kastade han
sig i njutningarnas hvirfvel och blef genom sitt
snille, sin finhet i umgänge och sitt intagande
väsende tongifvande bland den förnäma
ungdomen i Rom. Han lefde en tid i
kärleksförbindelse med den sköna och snillrika Clodia,
hvilken dock till slut riktade en anklagelse mot
honom. I rättegången försvarades C. af Cicero och
frikändes. År 52 blef han folktribun och
gynnade redan då Caesar. Vid det borgerliga
krigets utbrott (Jan. 49) slöt han sig öppet till Cæsar
och fick af honom praeturen. Men då han ej
fann sina tjenster tillräckligt belönade, tillställde
han oroligheter i Rom. Uppviglingsförsöket
misslyckades, hvarpå G. i förening med den gamle
orostiftaren Milo höjde upprorsfanan i Italien.
Men han dödades vid Thurii 48. En tid stod
han i liflig brefvexling med Cicero, i hvars 8:de
bok af "Epistolæ ad familiares" hans bref finnas
intagna. R. Tdh.
Cælius mons, ”det cæliska berget”, en af de
sju kullar, på hvilka Rom byggdes. Det kallas
nu Monte celio.
Caen [kang], stad i franska depart. Calvados
(Normandie), vid floden Odons utlopp i Orne.
41,210 innev. (1872). Universitet, stiftadt 1486,
förnyadt 1803. Staden grundlades af Vilhelm
Eröfraren.
Cænina, stad i det forna Latium. Dess
innevånare voro de förste latier, som af romarna
tvungos att flytta till det nyanlagda Rom.
Caerdiff [kär-], stad i Wales. Se Cardiff.
Cære, Grek. Agylla, en af det forna
Etruriens tolf förbundsstäder. År 351 f. Kr. kom
det i beroende af Rom. Vid byn Cervetri ser
man grafvar, som äro minnesmärken af det gamla
Cære.
Caerleon [karliön], urgammal köping i
engelska grefskapet Monmouth, vid floden Usk.
Omkr. 1,300 innev. Kyrka från normannernas
tid. Många romerska fornlemningar, bl. a. en
amfiteater, som af allmogen kallas ”konung
Artus’ runda bord”. I närheten tenn- och
koppargrufvor. C., som af romarna kallades Isca
silurum, var fordom residens för de britiske
konungarna och ärkebiskopssäte.
Caermarthen [kar-] l. Carmarthen. 1.
Grefskap i södra Wales. Ytinnehållet 2,453
qv.-kilom. (44,6 qv.-mil). Omkr. 117,000 innev.
Landet är småbergigt och genomskuret af många
vattendrag. Rika kol- och jerngrufvor. – 2.
Hufvudort i nämnda grefskap, vid floden Towy.
Omkr. 12,000 innev. Liflig kusthandel. C. lär
vara den ryktbare siaren Merlins födelseort.
Caernarvon [kar-] l. Carnarvon. 1.
Grefskap i nordvestra delen af Wales. 1,495
qv.-kilom. (27 qv.-mil). 106,122 innev. (1871).
Landet är bergigt och genomskäres af en mängd
åar. Af mineral förekomma skiffer, koppar och
bly. – 2. Hufvudort i nämnda grefskap vid
Menai-sundet. Omkr. 10,000 innev. Utförsel af
kopparmalm. Den gamla borgen
Caernarvon-castle uppfördes af Edvard I.
Cærularius, Michael, patriark i
Konstantinopel 1043–59, var upphofsmannen till
splittringen emellan den romerska och den grekiska
kyrkan. Till straff för sitt djerfva uppträdande
mot Rom landsförvisades han 1059 af kejsar
Konstantin Monomachos. Död s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
