Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calatafimi, stad i italienska prov. Trapani (Sicilien) - Calatanisetta, prov. och stad på Sicilien. Se Caltanisetta - Calatayud, stad i spanska prov. Zaragoza (Aragonien) - Calatrava, köping i spanska prov. Ciudad Real - Calatrava, Don José Maria - Calatrava-orden l. Salvatierra-orden, spansk orden - Calceola sandalina, paleont. - Calceolaria L., Toffelblomma, bot. - Calcio, Ital., egentl. stöt med foten; ett slags italienskt klotspel, i hvilket klotet drifves framåt med foten - Calcit (Kalcit), miner. Se Kalkspat - Calcium, kem. Se Kalcium - Calculus, Lat., liten hvit (kalk-)sten - Caldani, Leopold Marc-Antonio - Caldara, Polidoro - Caldara, Anonio - Caldarium (Kaldarium), Lat., rum för varma bad; drifhus - Caldas, Sp. och Port.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Calatafimi, stad i italienska prov. Trapani
(Sicilien), s. v. om Palermo. Omkr. 9,500 innev.
Förträfflig ost. I närheten ruiner af det gamla
Segesta, som 828 förstördes af sarasenerna.
Vid C. vann Garibaldi d. 15 Maj 1860 en seger
öfver de neapolitanska trupperna under Landi.
Calatanisetta, prov. och stad på Sicilien.
Se Caltanisetta.
Calatayud, stad i spanska prov. Zaragoza
(Aragonien), vid floden Zalon. Omkr. 10,000
innev. Det byggdes af araberna, på ruinerna
af forntidens Bilbilis, Martialis’ födelseort,
Calatrava, köping i spanska prov. Ciudad
Real (Nya Kastilien), vid floden Guadiana. Omkr.
2,700 innev. Jfr Calatrava-orden.
Calatrava, Don José Maria, spansk
statsman, f. 1781, blef 1805 advokat i Badajoz,
valdes 1808 vid spaniorernas resning mot franska
tvångsväldet till medlem af juntan i
Estremadura och insattes 1810 i allmänna juntan. 1820
invaldes han i cortes, sedan han alltifrån 1814
lefvat i landsflykt. Enligt uppdrag författade
han en kriminallag, hvilken han gaf en verkligt
drakonisk prägel. 1823 blef han inrikesminister
och kort derefter justitieminister, men måste
s. å. fly till England, hvarest han stannade till
1830. Han begaf sig då till Bayonne och blef
medlem af den revolutionära juntan, som dock
ingenting kunde uträtta. Sedan vistades han i
Bordeaux till 1834, då han återkallades till
Spanien. 1836 blef han ministerpresident, men
visade sig icke ställningen vuxen. 1837
utgick han ur ministèren och dog 1846 som
senator.
Calatrava-orden l. Salvatierra-orden,
spansk orden, ursprungligen en andlig
riddareorden, stiftad 1158 af cistersiens-abboten
Raimund från Fitero och riddaren Don Diego
Velasquez samt 1164 stadfäst af påfven
Alexander III. Orden hade till en början den
uppgiften att försvara Calatrava mot morerna. 1197
förlorades nämnde stad, och derefter hade
Calatrava-riddarna sitt säte i Salvatierra (efter hvilket
orden en tid bar namn), tills de 1212 återvände
till Calatrava. Påfven Innocentius VIII förenade
1489 stormästarevärdigheten med Spaniens krona.
1808 förlorade orden sin förra betydelse.
Numera utdelas dess tecken endast som en vanlig
ordensdekoration.
Calceola sandalina, paleont., en för devoniska
formationen utmärkande "rugos" korall, liknande
en toffel och försedd med ett halfcirkelformigt
lock. Den ansågs länge som en brachiopod. På
södra Gotland fann den ryske geologen
Helmersen en förstening, som han hänförde till
denna art, och några författare drogo af detta
fynd den slutsatsen, att de gotländska lagren
till en del voro devoniska. Sedermera har det
emellertid bevisats, att den gotländska arten
är äfven till slägtet skild från den bekanta
devoniska arten. Den är nu känd under namnet
Rhizophyllum gotlandicum, och det är
obestridligt, att den tillhör den sibiriska tiden. –
Calceola-skiffer kallas en till den mellersta
devoniska formationen hörande afdelning, som är
typiskt utvecklad företrädesvis i vestra
Tyskland. G. L.
Calceolaria L., Toffelblomma, bot.,
växtslägte af nat. fam. Scrophularineae, kl. Diandria
L., ordn. Monogynia. Det innefattar en mängd
arter, hvilka äro örter eller mindre buskar, till
största delen inhemska i vestra delen af
Syd-Amerika, der de äro karakteristiska för
växtligheten. Blomkronan är tvåläppig, öfverläppen
liten, underläppen stor, uppblåst och toffellik,
– deraf slägtets namn (Lat. calceolus, liten sko).
En stor mängd af dessa växter odlas för
blommornas egendomliga form och vackra
färgteckning. De äro till stor del hybrider eller
genom odling uppkomna varieteter. Former af C.
crenatiflora Gav. och C. corymbosa R. et Pav.
äro de toffelblornmor, som allmännast odlas i
kruka. Ldt.
Calcio [ka’ltjå], Ital. (af Lat. calceus,l sko),
egentl. stöt med foten; ett slags italienskt
klotspel, i hvilket klotet drifves framåt med foten.
Calcit (Kalcit), miner. Se Kalkspat.
Calcium, kem. Se Kalcium.
Calculus, Lat., liten hvit (kalk-)sten, som af
romarna begagnades i brädspel, vid omröstningar
och uträkningar m. m. – Calculus Minervae,
Minervas sten, den sten (röstsedel), som vid lika
fördelning af rösterna gaf utslaget till någons
förmån. Uttrycket härrör från den hvita sten,
som Minerva, enligt sagan, inlade till förmån
för modermördaren Orestes, då antalet af de
afgifna svarta (fällande) och hvita (frikännande)
stenarna var lika. (Jfr Kalkyl.)
Caldani, Leopoldo Marc-Antonio,
italiensk anatom, f. 1725, blef 1755 medicine
professor i Bologna och 1771 anatomie professor i
Padua. Död 1813. Hans ryktbaraste arbeten
äro Sull’ insensitività ed irritabilià di aleune
parti degli animali (1757), Lettera sopra
l’irritabilita ed insensitività Halleriana (1759), Icones
anatomicae (1801–14; ny uppl. 1823) och
Explicatio iconum anatomicarum (1802–14). De
bägge sistnämnda utgaf han i förening med sin
brorson Florian C., hvilken föddes 1772 och
dog 1836 som rektor vid universitetet i Padua,
Caldara, Polidoro, äfven kallad P. da
Caravaggio, italiensk målare, f. omkr. 1495,
kom vid 18 års ålder till Rom, der han blef
Rafaels lärjunge och medhjelpare vid utförandet
af freskerna i Vatikanen. Han gjorde sig känd
företrädesvis genom sina målningar på en stor
mängd palatsfasader i Rom. Af dessa hans verk
har dock det mesta gått förloradt. 1543 blef
han mördad af en bland sina lärjungar.
Caldara, Antonio, italiensk kompositör, f.
1670, blef 1716 vice kapellmästare vid hofvet i
Wien och dog 1736. Han komponerade ett
stort antal operor, kyrkliga stycken, kantater
och sonater. Hans andliga kompositioner
(Crucifixus m. fl.) äro af högre värde än hans operor.
I allmänhet utmärker han sig mera för skön och
lättfattlig melodik än för uppfinningskraft, djup
och formrikedom. A. L.
Caldarium (Kaldarium), Lat. (af calere, vara
varm), rum för varma bad; drifhus.
Caldas, Sp. och Port. (af Lat. calidae aquae,
varma källor), namn på ett stort antal badorter
i Spanien och Portugal. De berömdaste bland
dem äro C. de Mombuy, n. om staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
