Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 1531-1532 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calixtus (Calixt), Georg (egentl. Jörgen Callisen) - Calla palustris, Missne, bot. - Callao - Callcott, Augustus Wall - Calle, La - Callet, François - Calliano, by i Tyrolen - Callichtys, zool. - Callionymus, zool. Se Sjökock - Callisen, Jörgen, tysk geolog. Se Calixtus (Georg) - Callisen, Henrik - Callistemon R. Br., bot. - Callithrix, zool. Se Saimiri - Callitrhichineæ, bot. - Callitris Vent., bot. - Callomys, zool. Se Chinchilla - Callot, Jacques

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

området. Genom sina exegetiska och historiska
forskningar spridde han nytt ljus öfver den
kristliga dogmatiken. Han var ock den förste
som vindicerade sjelfständighet åt den kristliga
moralen, hvilken förut räknats såsom en del af
dogmatiken. C. efterlemnade en mängd skrifter på
latin, bland hvilka i främsta rummet må nämnas
Orationes selectae (nyaste uppl. 1860), De
praecipuis religionis christianae capitibus (1613),
Epitome theologiae och Epitome theologiae moralis.
Jfr H. P. K. Henke, "G. Calixt und seine zeit"
(1853), och W. Gass. "G. Calixt und der
synkretismus" (1846). J. H. B.

Calla pallustris, Missne, bot., den enda
svenska representanten af fam. Aroideae (jfr d. o.).
är genom sina stora hvita hölster och vackra,
hjertlika blad våra skogskärrs förnämsta
prydnad. Allmän öfver hela Sverige. Den
stärkelserika rotstocken lär med fördel hafva blifvit
använd som nödbrödsämne och svinföda. S. A.

Callao [kaljaå], stad i sydamerikanska
republiken Perú, vid Stora oceanen, nära Lima, och
genom jernväg förbunden med denna stad. Omkr.
10,000 innev. Utmärkt hamn. Fästningen, som nu
ligger i ruiner, var under spanska väldet försedd
med 400 kanoner. C. förstördes 1746 af en
jordbäfning. Utanför staden vunno chilenerna
1820 en sjöseger öfver spaniorerna.

Callcott [kål-], Augustus Wall, engelsk
målare, f. 1779, d. 1844, utbildade sig efter
Poussin och Cuyp till en särdeles framstående
landskaps- och marinmålare. Han blef 1810
medlem af konstakademien i London och 1837
konservator vid den kongl. tafvelsamlingen.

Calle [kall]. La, stad i algeriska prov.
Constantine. Omkr. 1,000 innev. Korallfiske.
Blygrufvor. I närheten skog af kork-ek.

Callet [-le], François, fransk matematiker,
f. 1744, d. 1798 som privatlärare i Paris, utgaf
1783 goda och beqväma logmaritm-tabeller,
hvilka 1795 utkommo i en stereotyperad upplaga.
Ett loftal öfver C. är infördt i Jer. Lalandes
"Histoire de l’astronomie pour l’an VI" (1798).

Calliano, by i Tyrolen, vid floden Adige, i
det befästa bergspasset Castella della Pietra.
Bekant genom österrikarnas seger öfver
venezianerna d. 9 Aug. 1487 och Bonapartes öfver
österrikaren Wurmser d. 4 Sept. 1796.

Callichthys, zool., ett egendomligt, till fam.
Siluridae hörande malfisk-slägte, som lefver i
färskvattnen i de tropiska delarna af



Syd-Amerika. Kroppen beklädes af fyra plåtrader.
Taggstrålarna, i synnerhet bröstfenornas, äro
utbildade till starka vapen; munnens tänder
deremot äro små och svaga. Underläppen är
utbredd i en bred tillbakaslagen flik. För öfrigt

utmärka sig dessa fiskar såväl genom sia
förmåga att jämförelsevis länge lefva ofvan vatten
– något som kommer dem väl till pass, när
de vid torka tvingas att krypa öfver land för
att söka sig annan vistelseort – som ock genom
den omsorg de visa om sina ägg, hvilka de
lägga och befrukta i bon, som de bygga likt
våra spiggar och försvara liksom de. F. A. S.

Callionymus, zool. Se Sjökock.

Callisen, Jörgen, tysk teolog. Se Calixtus
(Georg).

Callisen, Henrik, dansk kirurg, f. 1740 i
Holstein, kom 1755 till Köpenhamn, der han till
en början tog anställning som barberarelärling.
Efter en fyraårig vistelse i Paris, Rouen och
London utnämndes han 1771 till öfverkirurg vid
flottan och 1773 till lönlös professor vid
universitetet i Köpenhamn. 1791 blef han professor
vid den 1785 stiftade kirurgiska akademien och
1794 generaldirektör för kirurgien. Död 1824.
Som lärare utöfvade han en väckande inflytelse,
och som läkare åtnjöt han stort anseende. Det
förnämsta af hans verk är Institiitiones
chirurgiae hodiernae in usum academicum adornatae
(1777), hvilket sedan under olika titlar utkom i
flere upplagor och lades till grund för den
kirurgiska undervisningen vid åtskilliga högskolor
äfven i utlandet.

Callistemon K. Br., bot., växtslägte af nat.
fam. Myrtaceae, kl. Icosandria L., ordn.
Monogynia, nyholländska stora buskar eller smärre
träd med strödda, läderartade, smala blad och
i täta ax sittande blommor. Ståndarna äro
vackert skarlakansröda eller gulaktiga samt
många och långt utskjutande, hvarför axen, då
kronbladen fallit af, hvilket merendels sker
mycket snart, komma att likna runda borstar och få
ett särdeles prydligt utseende. Flere arter odlas
derför som prydnadsväxter i drifhus och
boningsrum, t. ex. C. speciosum DC., C.
lanceolatum DC., med varieteten semperflorens Lodd.,
m. fl. Ldt.

Callithrix, zool. Se Saimiri.

Cailitrichineae, bot., en naturlig växtfamilj,
omfattande små vattenväxter med motsatta,
helbräddade blad och i bladvecken sittande
blommor af mycket enkel byggnad. De förekomma
i grundt vatten, hvars yta de ofta alldeles
betäcka med sina stjernlika toppbladrosetter. Det
enda dithörande slägtet är Callitriche, af hvars
fåtaliga, men – såsom händelsen ofta är med
vattenväxter – vidt utbredda arter fem
förekomma i Sverige. S. A.

Callitris Vent., bot., växtslägte af nat. fam.
Cupressineae, kl. Monoecia L., ordn.
Monadelphia. Dit hörer C. quadrivalvis Vent., ett i
norra Afrika växande cypresslikt träd, hvars
ved derstädes nyttjas som byggnadsvirke och
ur hvars bark fås ett harts, kalladt sandarak,
som brukas till beredning af fernissor m. m.
Ett liknande harts fås af en sydaustralisk art,
C. Preissii Miq. Ldt.

Callomys, zool. Se Chinchilla.

Callot [-lå], Jacques, fransk kopparstickare
och raderare, f. i Nancy 1592. Redan som barn
visade han en stark böjelse för konsten. Vid tolf
års ålder rymde han hemifrån och styrde kosan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>