Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cambrdige, Adolphus Frederick - Cambronne, Pierre Jacques Etienne - Camden, stad i nordamerikanska staten New-Jersey - Camden, stad i nordamerikanska staten Syd-Carolina - Camden, stad i nordamerikanska staten Arkansas - Camelina, Dodra, bot. - Camellia L., Kamelia, bot. - Camelopardalis, zool. Se Giraff - Camelot, Fr., ett slags tyg. Se Kamlott - Camelus, zool. Se Kamel - Camenæ, Rom. mytol., vissa fornlatinska gudomligheter - Camera apostolica ("den apostoliska kammaren"), Lat., det ämbetsverk, som har till uppgift att förvalta de påfliga finanserna - Camera clara, Lat., fys. Se Camera lucida och Camera obscura - Camera lucida ("ljus kammare"), Lat., äfven benämnd Camera clara, fys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
baron af Culloden, engelsk fältmarskalk, Georg
III:s yngste son, föddes 1774. Såsom
befälhafvare öfver de engelska förtrupperna deltog
han 1793 i fälttåget mot Holland. blef s. å.
tillfångatagen i slaget vid Hondschooten, men
utlemnades snart. 1794 gjorde han sitt inträde
i öfverhuset, men spelade der icke någon
betydande rol. 1803 ställdes han i spetsen för
Hannovers försvar, men afskedades ej långt
derefter. 1816 blef han generalståthållare och 1831
vice konung öfver Hannover. I detta land
införde han 1833 en ny författning och vann
genom sin mildhet och sin nitälskan för de
sköna konsterna (synnerligast för teatern)
folkets kärlek. 1837 återvände han till England
och dog der 1850. – 2. George Frederick
William Charles, hertig af C., den förres
son, stor-britannisk general, f. 1819 i Hannover,
deltog 1854 i Krimkriget såsom generallöjtnant
och utnämndes 1856 till general och
öfverbefälhafvare för engelska hären. Han har
genomdrifvit åtskilliga militära reformer, såsom
prygelstraffets afskaffande, truppernas utbildning för lätt
tjenst och införandet af examen för
officersaspiranter. 1871 förordade han äfven afskaffandet
af säljbara officersfullmakter, något som han
förut länge motsatt sig.
Cambronne [kangbrå’n], Pierre Jacques
Etienne, grefve de C., fransk general, f. 1770.
d. 1842, deltog såsom öfverste i Napoleons
fälttåg 1806–13 och följde kejsaren 1814 till Elba.
Vid Waterloo (1815) anförde han en division af
"gamla gardet" och yttrade der, efter hvad det
påstås, de ryktbara orden "Gardet dör, men
gifver sig icke" (La garde meurt et ne se rend pas).
I stridsvimlet fick han ett svårt sår och blef som
fånge förd till England. Efter återkomsten till
Frankrike blef han, såsom anhängare af
Napoleon, ställd inför krigsrätt, men då han icke
svurit bourbonerna trohetsed, blef han frigifven.
Ludvig XVIII utnämnde honom 1820 till
brigadgeneral och kommendant i Lille. Napoleon
hade gjort honom till generallöjtnant, grefve
och pär.
Camden [kämden]. 1. Stad i nordamerikanska
staten New-Jersey, vid floden Delaware, midt
emot Filadelfia. Omkr. 20,000 innev.
Skeppsbyggeri, jernverk och många fabriker. – 2. Stad
i nordamerikanska staten Syd-Carolina, vid
floden Wateree, n. v. om Charleston. Omkr. 1,000
innev. Vid C. ledo republikanerna under Gate
d. 16 Aug. 1780 ett stort nederlag i en strid
mot engelsmännen under Cornwallis. – 3. Stad
i nordamerikanska staten Arkansas, vid floden
Washita. Omkr. 1,600 innev. Under
nordamerikanska kriget 1861–65 blef C. för sin
strategiska vigt befäst af den rebelliska
sydstatsregeringen, men eröfrades 1864 af
unionsgeneralen F. Steele, hvilken sedermera verkställde
ett mästerligt återtåg derifrån till Little Rock.
Camelina, Dodra, bot., ett till nat. fam.
Cruciferae hörande växtslägte, lätt igenkänligt på de
päronformiga skidorna. Fröna äro rika på olja,
hvarför en dithörande art, C. sativa, odlas.
Utom denna, hvilken ej sällan träffas på
linåkrar i södra och mellersta Sverige, tillhöra två
arter vår flora. S. A.
Camellia L., Kamelia, bot., växtslägte af
nat. fam. Ternstroemiaceae, kl. Monadelplna L.,
ordn. Polyandria. Det innefattar träd eller buskar
med ständigt gröna, ofta läderartade blad och
ej sällan praktfulla blommor. Dessa växters
hemland är Asiens varmare delar. – C. japonica L.,
den vanliga kamelian, numera en af de mest
omtyckta prydnadsväxterna, utmärkt såväl genom
sina vackra glänsande, mörkgröna blad som
genom sina praktfulla blommor, är i sina hemland,
Kina och Japan, vanligen en omkr. 3 m.
(10–12 f.) hög buske. Bladen äro ovala eller
äggrunda, blommorna stora, ursprungligen högröda,
hos de odlade formerna af vexlande färg, dock
oftast röda eller hvita, samt vanligen dubbla.
Kamelian fördes 1739 från Japan till Europa,
och sedan dess hafva genom odling flere
hundra varieteter uppstått. Äfven några andra arter
förekomma som prydnadsväxter i varmhus. –
Till slägtet räknas äfven C. Thea Link,
te-busken (se d. o.), af hvars blad man får de
hos oss vanliga tesorterna. De tvänne former af
denna art, hvilka voro kända af Linné,
uppställdes af honom såsom skilda arter och kallades
Thea viridis och Thea Cohea. Ldt.
Camelopardalis, zool. Se Giraff.
Camelot [kamölå], Fr., ett slags tyg. Se
Kamlott.
Camelus, zool. Se Kamel.
Camenae, Rom. mytol., vissa fornlatinska
gudomligheter, källnymfer med spådomsförmåga.
De förnämsta bland dem voro Egeria och
Carmenta. Senare öfverförde ofta de romerske
skalderna detta namn på de grekiska
sånggudinnorna. Jfr Muserna.
Camera apostolica ("den apostoliska
kammaren"), Lat., det ämbetsverk, som har till uppgift
att förvalta de påfliga finanserna.
Camera clara, Lat., fys. Se Camera
lucida och Camera obscura.
Camera lucida ("ljus kammare"), Lat., äfven
benämnd Camera clara, fys., en af W.
Wollaston 1809 uppfunnen apparat, hvilken, liksom
camera obscura, tjenar till att projiciera
bilden af ett föremål – t. ex. ett landskap, ett
ansigte e. d. – på ett papper, så att det med
lätthet kan aftecknas. Apparaten består af ett
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
