Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Campanulaceæ, bot. - Campanularia, zool. Se Hydroider - Campanus, Johann - Campbell, australisk ö - Campbell, namn på en gammal högskotsk clan - Campbell, Thomas - Campbell, John - Campbell, Archibald - Campbell, Colin, britisk general. Se Clyde - Campbelliter, baptistisk sekt, uppkallad efter amerikanen Alexander Campbell. Se Baptist - Campbelltown, stad i skotska grefskapet Argyle - Campe, Joachim Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för sina ätliga rötters skull. För öfrigt har denna
familj ringa betydelse för menniskan. S. A.
Campanularia, zool. Se Hydroider.
Campanus, Johann, tysk teolog, en af
reformationstidehvarfvets förnämste protestantiske
antitrinitarier, uppträdde i slutet af 1520-talet
som lärare i Wittenberg, men förvisades snart
derifrån och uppehöll sig sedan på åtskilliga
andra orter inom Tyskland. Emedan hans läror
började framkalla oroligheter bland folket, sattes
han omkring 1553 i fängelse och qvarhölls der
till sin död, som inträffade efter 1574. Det
främsta rummet bland hans stridsskrifter intager
Wider die lutherischen und alle welt nach den
aposteln etc. (förf. omkr. 1531). Jfr
Antitrinitarier.
Campbell [käml l. kämbl], australisk ö,
belägen s. ö. om Nya Zeeland. 225 qv.-kilom. (4
qv.-mil). Denna ö, som upptäcktes 1810, är full
af vulkaniska berg och väl vattnad, men trädlös.
Hon är obebodd, men besökes tidtals af
hvalfiskfångare. C. har en god hamn, Port Perseverance.
Campbell [käml j. kämbl], namn på en
gammal högskotsk clan, som i 17:de årh. var den
mäktigaste i Skotland. Se Argyle.
Campbell [käml l. kämbl], Thomas, engelsk
skald, f. 1777 i Glasgow, studerade först
juridik, men egnade sig snart uteslutande åt
literaturen. Vid 22 års ålder utgaf han skaldestycket
The pleasures of hope (fyra upplagor 1799, flere
gånger omtryckt, senast 1874), den engelska
literaturens yppersta lärodikt, utmärkt genom
tankarnas adel, bildernas prakt och en versifikation,
som den engelska kritiken anser för oöfverträffad.
Hans episka dikt Gertrude of Wyoming (1809) är
rik på skönheter af första rangen men kan dock
ej mäta sig med förstnämnda qväde. Bland C:s
öfriga dikter anses The mariners of England
och O’Connor’s child tillhöra det yppersta, som
den engelska vitterheten frambragt. C.
uppsatte 1820 och ledde till 1830 tidskriften "New
monthly magazine". 1831 blef han redaktör för
"Metropolitan magazine". Såsom biograf och
samlare – Life of mrs Siddons (1837), Life of
Petrarcha (1841, 2:dra uppl. 1843) och
Specimens of the british poets (1819–21; 2:dra uppl.
1844) – anses han mindre tillfredsställande.
Hans Poetlcal works hafva flere gånger blifvit
utgifna. 1825 uppgjorde C. planen till
universitetet i London, och 1827–29 var han
lord-rektor vid universitetet i Glasgow. Död 1844.
Campbell [käml l. kämbl], John, lord,
britisk rättslärd, f. 1781, började sin bana som
reporter för Londontidningen "Morning chronicle",
egnade sig derefter åt advokatyrket och blef
invald i underhuset, der han tillhörde whig-partiet.
1832 blef han solicitor-general (justitie-kansler)
och 1834 attorney-general (generalprokurator).
1841 blef han lordkansler öfver Irland och
peer, men måste redan efter några månader
öfverlemna sitt ämbete åt en tory. När en
whig-ministèr 1846 åter kom till makten, blef han
kansler öfver hertigdömet Lancaster och fick
säte i kabinettet. 1850 blef han
lord-öfverdomare vid Queens bench och 1859 kansler
öfver England. Död 1861. Han skref Lives
of the lordchancellors of England (1845–47;
8:de uppl. 1873) och Lives of the chief-justices
of England (1849–57; 3:dje uppl. 1874).
Campbell [käml l. kämbl], Archibald,
britisk general (födelseåret okändt), fick 1824
öfverbefälet i kriget mot birmanerna, hvilka han
besegrade efter en tvåårig strid. Till lön för
denna bragd blef han baronet. Sin militära bana
slutade han som ståthållare och befälhafvare
öfver trupperna i New Brunswick. Död 1843.
Campbell [käml l. kämbl], Colin, britisk
general. Se Clyde.
Campbelliter, baptistisk sekt, uppkallad efter
amerikanen Alexander Campbell. Se Baptist.
Campbelltown [kä’mltaun], stad i skotska
grefskapet Argyle, vid Clyde-viken. Omkr. 10,000
innev. Utmärkt hamn. Handel med boskap,
får och sill. Stort antal whisky-brännerier.
Campe, Joachim Heinrich, tysk pedagog
och författare, föddes den 29 Juni 1746 i
Deensen i Braunschweig, studerade i Halle teologi
och filosofi, utnämndes 1773 till fältprost i
Potsdam och 1776 af furst Franz af Dessau till
edukationsråd och lärare vid den af Basedow
grundade "Filantropin", hvars föreståndare han
derefter blef, till mycken fromma för anstalten.
Tvister inom lärarekollegiet och C:s lust för en
sjelfständigare verksamhet föranledde honom
efter ett par år att sjelf grunda en
uppfostringsanstalt i närheten af Hamburg, men till följd af
svag helsa öfverlät han den redan 1783 åt sin
medhjelpare Trapp. 1787 kallades han till
Braunschweig för att i förening med några lika
tänkande män reformera skolväsendet efter
"filantropinska" grundsatser. Då regeringens
reformsträfvanden mötte kraftigt motstånd af skolmän
och ständer, drog han sig i förtrytelse och
missmod 1805 tillbaka till privatlifvet för att
uteslutande egna sig åt literär verksamhet. Redan
flere ar förut hade han öfvertagit en bokhandel
i Braunschweig. Genom denna och i synnerhet
genom de vinstgifvande förlagen af sina egna
skrifter kom han i besittning af en större
förmögenhet. De sista åren af sitt lif tillbragte
han i ett tillstånd af slöhet och apati, hvarur
döden befriade honom d. 22 Okt. 1818.
C:s pedagogiska grundsatser stämma
fullkomligt öfverens med Basedows. Han ifrade för
kroppens öfning och vård, för undervisningens
riktande på det materielt nyttiga och för lifvet
brukbara, för den "af naturen goda" menniskans
uppfostran till sedlighet, företrädesvis genom
förståndets upplysning. Poesien var honom nästan
en styggelse. "Deras förtjenst, som infört
potatisodlingen eller uppfunnit spinnrocken", ansåg
han vida större än Homeros’. Han saknade
Basedows originalitet och hänförelse, men hans
betänksamhet och alltid värdiga uppträdande, hans
pedagogiska takt och hans kloka hushållning
gjorde honom till en utmärkt skolföreståndare,
väl egnad att införa Basedows excentriska idéer
i det verkliga lifvet.
För utbredande af filantropismens idéer har
ingen utvecklat en så omfattande
skriftställareverksamhet som C. Han utgaf 1788–91
"Braunschweigisches journal" och 1785–91, i
förening med flere skolmän, "Allgemeine revision
des gesammten schul- und erziehungswesens" (16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
