- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1565-1566

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Canada (Kanada) - Canada, Dominion of - Canada-balsam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Amerikanska frivilliga stegrade modet hos "frihetens
söner", och Englands välde öfver C. tycktes
vackla. Efter långa debatter inom engelska parlamentet
insattes en provisorisk förvaltning, och lord
Durham ditsändes som guvernör med diktatorisk
myndighet. Genom införandet af ett bättre
förvaltningssystem och genom lordens milda, men
kraftfulla förfarande mot de upproriske återställdes
lugnet. Durham tog afsked redan i Nov. 1838, men hans
förslag genomfördes i den nya författningen af d. 23
Juli 1840. De båda provinserna återförenades under en
generalguvernör, ett af denne på lifstid utnämndt råd
och en lagstiftande församling. Nya tvister uppstodo
dock inom kort, och i Montreal utbröt t. o. m. ett
pöbelupplopp, åtföljdt af mord och brand. Derför
förlades regeringens säte till Toronto och fyra år
derefter till Quebec. 1857 bestämdes den på gränsen
mellan Öfre och Nedre C. belägna staden Ottawa till
permanent hufvudstad. 1856 gjordes en förändring i
sammansättningen af den lagstiftande församlingen, i
det att den för framtiden skulle bestå af 48 valda,
ej af kronan utnämnda medlemmar. Genom de stora
inre motsatser, som olikhet i härkomst och religion
medförde, visade sig de båda provinsernas förening
med hvarje år allt mer ohållbar. För att utjämna
detta missförhållande och för att stärka landets
försvarskraft samt tillbakatränga den flere gånger
framkomna önskan om en anslutning till Förenta
staterna, hade man redan 1858 börjat tänka på att
till ett helt förena alla de britiska besittningarna
i Nord-Amerika. Denna tanke förverkligades d. 1
Juli 1867, i det C. förenade sig med Nova Scotia och
New Brunswick till ett förbund, Dominion of Canada,
hvilket sedan upptagit de öfriga kolonierna, med
undantag af New Foundland.

Canada, Dominion of (Kanadiska förbundet), är namnet
på den förbundsstat, som genom den s. k. "British
north american act" af år 1867 bildades af de fyra
britisk-nordainerikanska provinserna: Ontario l. Öfre
Canada, Quebec
l. Nedre Canada, New Brunswick
och Nova Scotia. 1869 tillkommo Hudsonsbay-landen
(Nordvestra gebitet), 1870 den nybildade provinsen
Manitoba (den forna Red-river-kolonien vid
Vinipegsjön), 1871 British Columbia, och 1873 Prins
Edwards-ön,
så att numera New Foundland (och det
dermed i politiskt afseende förenade östra Labrador)
är den enda britiska besittning i Nord-Amerika,
hvilken ej tillhör förbundet. Arealen och befolkningen
ses af följande schema:
provinser qv.-kilom. qv.-mil innevånare (1871)
Ontario 279,139 5,069,5 1,620,851
Quebec 500,769 9,094,5 1,191,516
New Brunswick 70,762 1,285,1 285,594
Nova Scotia 56,280 1,022,1 387,800
Prins Edwards ö 5,628 102,1 94,021
Manitoba 36,061 654,9 11,963
Nordvestterritor. 7,599,000 138,000 85,000
British Columbia 551,650 10,018 42,000
––––––––––––––––––––––––––––––––
9,099,289 165,250 3,718,745


Befolkningen har, sedan C. kom under England, växt
ovanligt snabbt, hvartill invandringen från Europa
i väsentlig mån har bidragit. 1871 års folkräkning
upptager: 1,082,940 fransmän, 846,412 irländare,
714,142 engelsmän, 549,946 skottar, 202,991 tyskar,
29,662 holländare, 21,496 negrer, omkr. 100,000
indianer och 1,623 skandinaver. Katolikerna utgöra
omkr. 42 proc.; protestanterna, omkr. 2 millioner,
äro splittrade i 18–20 olika sekter, ungefär de samma
som finnas i Förenta staterna.

Statsförfattningen är bildad dels efter moderlandets
och dels efter Förenta staternas. Den verkställande
makten utöfvas i den engelska monarkens namn af
en generalguvernör och ett af tretton ministrar
bestående råd (Queen’s privy council for Canada); den
lagstiftande makten utgöres af ett förbundsparlament
(bestående af en senat, hvars medlemmar utnämnas
på lifstid, till hälften af guvernören och till
hälften af folket) samt ett underhus (hvars medlemmar
väljas för fem år). 1875 funnos 81 senatorer och 207
underhusmedlemmar. Parlamentet inkallas en gång om
året af guvernören, som kan ajournera och upplösa
detsamma. Engelska kronan har absolut veto mot de
af parlamentet gillade och af guvernören stadfästa
lagförslagen; men detta veto skall tillkännagifvas
inom två år. Vissa beslut måste dessutom föreläggas
britiska parlamentet. Hvarje provins har ett
provinsialparlament för sina egna angelägenheter
och en af förbundsregeringen utnämnd viceguvernör
(lieutenant governor) i spetsen för den verkställande
makten.

Förbundets inkomster utgjorde för finansåret
1873–74: 24,208,093 doll., hvaraf 14,3
mill. inflöto genom tullar och 5,6 mill. genom
förbrukningsafgifter. Utgifterna för samma år
stego till 23,316,317 doll., hvaraf 6,5 mill.
utgjorde räntor på statsskulden, som i Juli 1874
uppgick till 108,324,964 doll. Den armé, som den
engelska regeringen håller i Canada, minskades
1869 till 5,000 man. Derjämte finnas en frivillig
kår och en 1868 organiserad milis, i hvilken alla
britiska undersåtar tjena från sitt adertonde
till sitt sextionde år och som består af en aktiv
afdelning (omkr. 30,000 man) och en reservafdelning
(omkr. 655,000 man). Krigsflottan utgjordes 1871 af
8 skrufångare. Förbundets hufvudstad är Ottawa.

Canada-balsam, Balsamnm canadense, farmak.,
fås af den i Canada samt i norra och vestra
delarna af Förenta staterna växande Pinus balsamea
L. (af nat. fam. Coniferae), balsamgranen, som
rätt mycket liknar den europeiska silfvergranen
(P. picea L.). Äfven P. Fraseri Pursh lemnar
Canada-balsam. Balsamen afsöndras i särskilda
gömmen i barken, hvilka bilda upphöjningar å dennas
yta. Dessa "bulor" öppnas, och den utflytande
balsamen uppsamlas. Canada-balsam är genomskinlig
och honingstjock samt har ljust halmgul färg med
något grönaktig skiftning. Under förvaring blir
den småningom tjockare och mörkare, men bibehåller
genomskinligheten. Lukten är aromatisk, smaken något
bitter, föga skarp, ej obehaglig. Balsamen är en
blandning af harts och flyktig olja. Efter den senares

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:27:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free