Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Canada (Kanada) - Canada, Dominion of - Canada-balsam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amerikanska frivilliga stegrade modet hos "frihetens
söner", och Englands välde öfver C. tycktes
vackla. Efter långa debatter inom engelska parlamentet
insattes en provisorisk förvaltning, och lord
Durham ditsändes som guvernör med diktatorisk
myndighet. Genom införandet af ett bättre
förvaltningssystem och genom lordens milda, men
kraftfulla förfarande mot de upproriske återställdes
lugnet. Durham tog afsked redan i Nov. 1838, men hans
förslag genomfördes i den nya författningen af d. 23
Juli 1840. De båda provinserna återförenades under en
generalguvernör, ett af denne på lifstid utnämndt råd
och en lagstiftande församling. Nya tvister uppstodo
dock inom kort, och i Montreal utbröt t. o. m. ett
pöbelupplopp, åtföljdt af mord och brand. Derför
förlades regeringens säte till Toronto och fyra år
derefter till Quebec. 1857 bestämdes den på gränsen
mellan Öfre och Nedre C. belägna staden Ottawa till
permanent hufvudstad. 1856 gjordes en förändring i
sammansättningen af den lagstiftande församlingen, i
det att den för framtiden skulle bestå af 48 valda,
ej af kronan utnämnda medlemmar. Genom de stora
inre motsatser, som olikhet i härkomst och religion
medförde, visade sig de båda provinsernas förening
med hvarje år allt mer ohållbar. För att utjämna
detta missförhållande och för att stärka landets
försvarskraft samt tillbakatränga den flere gånger
framkomna önskan om en anslutning till Förenta
staterna, hade man redan 1858 börjat tänka på att
till ett helt förena alla de britiska besittningarna
i Nord-Amerika. Denna tanke förverkligades d. 1
Juli 1867, i det C. förenade sig med Nova Scotia och
New Brunswick till ett förbund, Dominion of Canada,
hvilket sedan upptagit de öfriga kolonierna, med
undantag af New Foundland.
Canada, Dominion of (Kanadiska förbundet), är namnet
på den förbundsstat, som genom den s. k. "British
north american act" af år 1867 bildades af de fyra
britisk-nordainerikanska provinserna: Ontario l. Öfre
Canada, Quebec l. Nedre Canada, New Brunswick
och Nova Scotia. 1869 tillkommo Hudsonsbay-landen
(Nordvestra gebitet), 1870 den nybildade provinsen
Manitoba (den forna Red-river-kolonien vid
Vinipegsjön), 1871 British Columbia, och 1873 Prins
Edwards-ön, så att numera New Foundland (och det
dermed i politiskt afseende förenade östra Labrador)
är den enda britiska besittning i Nord-Amerika,
hvilken ej tillhör förbundet. Arealen och befolkningen
ses af följande schema:
| provinser | qv.-kilom. | qv.-mil | innevånare (1871) |
| Ontario | 279,139 | 5,069,5 | 1,620,851 |
| Quebec | 500,769 | 9,094,5 | 1,191,516 |
| New Brunswick | 70,762 | 1,285,1 | 285,594 |
| Nova Scotia | 56,280 | 1,022,1 | 387,800 |
| Prins Edwards ö | 5,628 | 102,1 | 94,021 |
| Manitoba | 36,061 | 654,9 | 11,963 |
| Nordvestterritor. | 7,599,000 | 138,000 | 85,000 |
| British Columbia | 551,650 | 10,018 | 42,000 |
| –––––––––––––––––––––––––––––––– | |||
| 9,099,289 | 165,250 | 3,718,745 | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
