- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1573-1574

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Canning, George - Canning, Stratford, den förres kusin, engelsk diplomat. Se Stratford de Redcliff - Canning, Charles John - Cano, Sebastian del - Cano, Alonso - Canon, Lat., regel, rättesnöre - Canonge, Jules - Cáñons, Sp., "rör", är i spanska Amerika och vestra delen af Förenta staterna namn på djupt inskurna flodbäddar med nästan lodräta strandväggar - Canosa, stad i den italienska prov. Terra di Bari (Apulien) - Canossa, köping i den italienska prov. Emilien (Modena) - Canova, Antonio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Walcheren, afgick han kort derefter ur
regeringen. 1812 uppträdde C. varmt för katolikernas
emancipation, var 1814–16 engelskt sändebud
i Portugal och blef 1817 president i indiska
departementet. Med mycken kraft understödde han
kabinettet i dess godtyckliga och frihetsfientliga
åtgärder, tills han, af förbittring öfver åtalet
mot drottning Karolina, 1820 lemnade sin plats i
regeringen. 1822 utnämndes han till generalguvernör
öfver Ostindien och stod färdig att lemna England,
då markis Londonderrys död föranledde hans utnämning
till utrikesminister. Från denna tid var han målsman
för en liberal och hugstor politik. Med kraft värnade
han England mot den heliga alliansens försök att vinna
detta land för sina reaktionära syften. Den engelska
handeln gaf han nytt lif genom att förmå regeringen
och parlamentet att småningom öfvergifva det dittills
gällande prohibitivsystemet. 1824 erkände regeringen,
på hans tillstyrkan, de sydamerikanska republikernas
sjelfständighet, och 1826 protesterade C. med framgång
mot Spaniens tillämnade infall i Portugal. Den
hänförelse hans frisinnade politik framkallade nådde
sin höjd genom den traktat, som på hans initiativ 1827
till Greklands skydd afslöts mellan England, Frankrike
och Ryssland. Äfven under detta skede af sitt lif
uppträdde han varmt för katolikernas emancipation. I
Febr. sistnämnda år blef han premier-minister,
men dog några månader derefter, d. 8 Aug., af
öfveransträngning. Hans stoft insattes i Westminster
abbey. – C. hade alla de naturgåfvor, som fordras för
att vara en stor talare: hans yttre var behagligt,
hans stämma välljudande, hans herravälde öfver formen
obegränsadt, hans qvickhet outtömlig. C:s Speeches
(tal) utkommo 1828. – 2. Stratford C., den förres
kusin, engelsk diplomat. Se Stratford de Redcliffe. –
3. Charles John C., lord, den förstnämndes son,
engelsk statsman, f. 1812 i Brompton (vid London),
blef 1837 medlem af öfverhuset, der han slöt sig
till det konservativt liberala partiet. 1841–46
var han i ministèren Peel understatssekreterare
för utrikes ärendena. Vid verldsutställningen
i London 1851 var han ordförande i jury-rådet.
1852 blef han generalpostmästare i ministèren
Aberdeen, i hvilken egenskap han verkade ganska
mycket för postväsendets utveckling. 1856 blef
han generalguvernör och 1858 vice-konung öfver
Britiska Indien. Under hans styrelsetid
öfverlemnade Ostindiska kompaniet sina besittningar
i Ostindien till engelska kronan. Med moderation,
men bestämdhet, uppträdde C. 1857 mot
sipoj-upproret i Hindostan. Till belöning derför
gaf parlamentet honom ett tacksägelsevotum, och staden
Kalkutta beslöt af samma anledning att uppresa en
bildstod åt honom. Han dog 1862, kort efter det
han återkommit till England. –
4. Samuel C., engelsk ingeniör, f. 1823, skaffade
sig ett aktadt namn genom det lyckliga sätt, hvarpå
han 1866 nedlade den transatlantiska kabeln –
en uppgift, hvarför han ensam bar ansvaret.
1866 blef han knight. Han är f. n. (1878)
öfveringeniör vid "Telegraph construction and
maintenance company",

Cano, Sebastian del, verldsomseglare, åtföljde
Fernando de Magelhães på hans upptäcktsfärd till
Moluckerna (1519) och öfvertog efter Magelhães’
död (d. 17 April 1521) befälet öfver flottan. På
hemresan följde han den af portugiserna funna vägen
förbi Afrikas sydspets, och d. 6 Sept. 1522 landade
han i hamnen S:t Lucar (i Spanien). Dermed hade han
seglat jorden rundt, och denna verldsomsegling var,
så vidt man vet, den första. Blott ett enda fartyg
var öfrigt vid slutet af färden.

Cano, Alonso, spansk målare, bildhuggare och
arkitekt, f. 1601 i Granada. Till följd af en duell
måste han fly till Madrid, blef der hofarkitekt
och hofmålare, men flydde till Valencia, då en
undersökning om hans hustrus mord gaf anledning
till misstankar mot honom. Han ingick i det andliga
ståndet, men inställde sig emellertid snart inför
domstolen i Madrid. Vid den tortyr han måste undergå
skonade man, af aktning för hans talang, hans
högra arm, och då ingen bekännelse kunde aftvingas
honom, fick han af konungen nåd och begåfvades med
ett andligt ämbete i Granada. Der grundade han en
målareskola och lefde oförvitligt till sin död,
omkr. 1665. Fastän C. aldrig hade varit uti Italien,
bildade han sig efter antika och klassiska mönster och
bröt med sina föregångares och samtidas naturalism. De
flesta och bästa af hans verk finnas i Sevilla och
Granada. Stockholms nationalmuseum eger af honom en
målning: San Jago di Compostella (bröstbild).

Canon, Lat. (Grek. kanon), regel, rättesnöre. –
Canonicus, kanonisk, regelrätt; benämning på lärarna
vid domkyrkoskolorna under medeltiden. Jfr Kanon,
teol., och Kanik.

Canonge [-nå’ngsch], Jules, fransk skald, f. 1812,
har skrifvit många dikter, hvilka utmärka sig för
behag och lätt framställning, bl. a. Le Tasse à
Sorrente
(4:de uppl. 1859).

Cáñons [ka’njåns], Sp., "rör", är i spanska
Amerika och vestra delen af Förenta staterna namn
på djupt inskurna flodbäddar med nästan lodräta
strandväggar. Ordet motsvaras i denna bemärkelse af
det franska clauses och det tyska klausen.

Canosa, stad i den italienska prov. Terra di
Bari (Apulien), vid floden Ofanto. 14,905 innev,
(1871). Det motsvarar forntidens Canusium, hvilket
enligt sägnen anlades af Diomedes. I omnejden har
man gjort rika fynd af antiqviteter.

Canossa, köping i den italienska prov. Emilien
(Modena), ej långt från Reggio. Ruiner efter ett
under medeltiden berömdt slott. I detta var det,
som konung Lothars enka, Adelheid, 951 förgäfves
belägrades af Berengar II. På detta slotts borggård
underkastade sig kejsar Henrik IV (d. 25–28 Jan. 1077)
en förödmjukande botgöring inför påfven Gregorius VII.

Canova, Antonio, italiensk bildhuggare, föddes i
Possagno d. 1 Nov. 1757 och fick sina rika anlag för
skulpturen utbildade i det närbelägna Venezia. Hans
snabba framsteg föranledde senaten i denna stad att
åt honom bekosta en resa till Rom, dit han anlände
1779. Inom fyra år hade den unge bildhuggaren
vunnit ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0795.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free