Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cappelen, Herman August - Capponi, Gino - Capra, zool. Se Get - Capraja (fordom Capraria, "get-ön") - Caprara, Æneas Sylvius - Caprara, Johan Baptist - Caprella, zool. - Caprera ("get-ön") - Caprese, stad i den italienska prov. Arezzo - Capri, forntidens Capreæ, ö vid inloppet till Neapolitanska bukten - Capriccio, Ital., musikt. - Caprice, Fr., nyck. Se Kapris - Capricornis l. Nemorhedus, zool. - Capricornus, Lat., "Stenbocken", astr., en af stjernbilderna i djurkretsen - Caprifoliaceæ, bot. - Caprimulgus, zool. Se Nattskärra - Capsicin (Kapsicin) och Capsicol (Kapsicol), farmak. Se Capsicum - Capsicum, bot. farmak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Düsseldorf och målade, vanligen i svårmodigt
elegisk stämning, urskog och ödefjäll, hälst med motiv
från Telemarken. Hans taflor äro spridda åt flere
håll. Kristiania galleri eger två målningar af honom,
och Stockholms nationalmuseum en: Landskap i dimma
(1850). Y. N.
Capponi, Gino, markis, italiensk lärd och statsman,
f. 1792 i Florens, trädde 1848 i spetsen för toscanska
regeringen, men drog sig redan 1849, efter slaget vid
Novara, tillbaka till privatlifvet. 1859 slöt han
sig till enhetspartiet och blef 1860 senator. Såsom
medlem af "Accademia della crusca" deltog han i
detta samfunds lexikaliska arbeten och egnade sig
äfven åt förbättrandet af texten i Dantes "Gudomliga
komedi". Bland hans historiska arbeten må nämnas
Documenti di storia italiana (1836–37). Såsom blind
gubbe dikterade C. sin fädernestads historia, hvilken
utkom kort före hans död, 1876.
Capra, zool. Se Get.
Capraja (fordom Capraria, "get-ön"), en till
italienska prov. Genua hörande liten ö i Medelhafvet,
n. ö. om Korsika. Omkr. 700 innev., hvilka lifnära
sig af fiske, get-skötsel och handel med vin och
honung.
Caprara. 1. AEneas Sylvius C., general-fältmarskalk,
f. 1631 i Bologna, d. 1701, trädde tidigt i
den tyske kejsarens tjenst samt åtföljde grefve
Montecuculi på hans fälttåg och på hans resa till
Sverige (1653). 1674 blef han af Turenne slagen vid
Rhen. Deremot stred han med framgång mot de upproriske
i Ungern och mot turkarna (1683–86). – 2. Johan
Baptist C., kardinal, f. 1733 i Bologna, d. 1810,
var befryndad med den föregående. 1801 blef han, efter
att hafva användts i åtskilliga diplomatiska uppdrag,
påflig legat hos franska republiken, med hvilken han
1802 afslöt ett konkordat. Såsom ärkebiskop af Milano
krönte han 1805 Napoleon I till konung af Italien.
Caprella, zool., ett kräftdjursslägte af
strupfotingarnas (laemodipodernas) grupp inom
märldjurens (amfipodernas) ordning. Det utgör typ
för familjen Caprellidae, som dessutom innefattar
hvalfisklusen (Cyamus). Från detta slägte skiljer
C. sig hufvudsakligen genom sin långsträckta, trådlika
kroppsform. Hon lefver ett föga rörligt lif i hafvet,
på klotång, och träffas ej sällan vid vestra kusten
af Skandinavien. F. A. S.
Caprera ("get-ön"), liten klippö bland de Buccinariska
öarna, n. ö. om Sardinien, vid östra inloppet till
Bonifacio-sundet. Sedan 1854 har Garibaldi merendels
haft sin bostad på denna ö.
Caprese, stad i den italienska prov. Arezzo, vid
en biflod till Tiber. Omkr. 2,000 innev. Vin- och
oliv-odling. I C. föddes Michelangelo 1475.
Capri, forntidens Capreae, ö vid inloppet
till Neapolitanska bukten. 55 qv.-kilom. (1
qv.-mil). Omkr. 3,000 innev. Den vestra delen kallas
Anacapri. Bergstoppen Monte Solaro är 610 m. (2,050
f.) hög. En af öns största märkvärdigheter är den 1826
af A. Kopisch upptäckta blå grottan. (Se Blå grottan
på Capri.) Kejsar Tiberius tillbragte på C. de sista
tio åren af sitt lif.
Capriccio [-pritjå], Ital., musikt., tonstycke,
i hvilket komponisten icke strängt bundit sig vid
några gifna former, utan modifierat dessa efter
godtycke. – Capriccioso, godtyckligt. Jfr. Kapris.
A. L.
Caprice, Fr., nyck. Se Kapris.
Capricornis l. Nemorhedus, zool., ett indiskt
antilop-slägte, hvars medlemmar (äfven honorna)
ega jämförelsevis korta, koniska, bakåt böjda
horn. Deras lefnadssätt är snarlikt gemsens. En
art, goral, har hittills träffats endast på
Nepals berg; en annan art, tar, hvars hanne
(bock) får en rätt stor man, synes hafva en
större utbredning, från Nepal måhända in i Kina.
F. A. S.
Capricornus, Lat., "Stenbocken", astr., en af
stjernbilderna i djurkretsen.
Caprifoliaceae, bot., en naturlig familj af
dikotyledonernas grupp. Den innefattar buskar,
som ofta äro slingrande eller krypande och hafva
sambladig, vanligen mer eller mindre tydligt
tvåläppig krona, fäst ofvanpå fruktämnet. Familjen,
som ej är synnerligen artrik, tillhör den norra
tempererade zonen och bergstrakterna af den
heta. I Sverige finnas två slägten med fyra arter,
bl. a. den välbekanta Linnaea. Flere arter odlas –
allmännast kaprifoliebusken (Lonicera Caprifolium)
och snöbärsbusken (Symphoricarpus racemosus). Några
anmärkningsvärdare egenskaper eger familjen ej. S. A.
Caprimulgus, zool. Se Nattskärra.
Capsicin (Kapsicin) och Capsicol (Kapsicol),
farmak. Se Capsicum.
Capsicum, bot. farmak., ett till solanacéerna
hörande slägte, som kännetecknas af halfklotformigt,
kantigt tvärhugget blomfoder med sex små tänder
samt af hjulformig blomkrona och bärlik, men
läderartadt torrskalig, uppblåst frukt, innehållande
en mängd frön. Slägtet är inhemskt i de varmaste
delarna af Amerika, men flere arter odlas i andra
land. C. annuum L. har genom odling fått många
former, som ofta utgifvits för olika arter. Nu skiljer
man emellan två hufvudformer, af hvilka den ena fått
behålla det af Linné gifna namnet och den andra
kallas C. longum. Det är af dem, som man får den
officinella drogen fructus capsici, spansk peppar,
hvilken består af de torra, mogna eller nästan mogna
frukterna med qvarsittande foder och skaft. Frukterna
äro 6–8 centim. (20–27 lin.) långa, till formen
koniska, men vanligen hopklämda. Skalet är brunrödt,
glatt och glänsande, mycket segt och nästan omöjligt
att pulverisera, om det icke stötes med gummi
och vatten till en deg, som får torka och sedan
rifves till pulver. Fröen skola borttagas, förrän
drogen användes. Smaken är brännande skarp, länge
ihållande; lukt saknas. Af C. baccatum, C. crassum
och C. frutescens m. fl., hvilkas frukter äro mycket
mindre, endast 2–3 centim. (7–10 lin.) långa, beredes
cayenne-peppar, en till soppor och flere andra rätter
ofta använd krydda, som anlitas företrädesvis i varma
land, för att lifva en förslappad matsmältning. – Den
verksamma beståndsdelen är capsicin (kapsicin). Detta
har blifvit framstäldt dels såsom en mjuk, brunröd
massa, med häftigt brännande smak, dels såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
