Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Casalmaggiore, stad i den italienska prov. Cremona (Lombardiet) - Casamanca (Cazamance), kustflod i Senegambien i vestra Afrika - Casamicciola, "badens drottning", mycket välbesökt badort på ön Ischia - Casanova. 1. Giovanni Jacopo C. de Seingalt - Casanova. 2. Giovanni Battista C. - Casanova. 3. Francesco C. - Casares, stad i spanska prov. Malaga (Andalusien) - Casas, Bartolomeo de las, spansk andlig. Se Las Casas - Casati, Gabrio - Casaubonus l. Casaubon, Isaac - Cascina, stad i den italienska prov. Pisa (Toscana) - Casco (Kasko), Sp., egentl. skål, kruka; ett slags kortspel, liknande l'hombre - Casco, sjöv. Ett slags pråm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Casalmaggiore [-madjåre], stad i den italienska prov. Cremona
(Lombardiet), vid Po, med omkr. 16,000
innev. Tillverkning af lervaror (majolika),
glas och läder. Omgifningen är rik på vin, säd och
hampa. Vid C. blef 1448 en veneziansk flotta besegrad
af Francesco Sforza.
Casamanca (Cazamance), kustflod i Senegambien i
vestra Afrika.
Casamicciola [-mitjåla], "badens drottning", mycket
besökt badort på ön Ischia. Omkr. 4,000 innev.
Casanova. 1. Giovanni Jacopo C. de Seingalt, italiensk
äfventyrare och skriftställare, f. 1725 i Venezia,
ingick vid 16 års ålder i ett prestseminarium,
men blef för sin osedliga vandel snart bortvisad
derifrån och började sedan ett kringflackande lif samt
uppträdde än som abbé, än som tidningsskrifvare, än
som diplomat o. s. v. 1755 återkom han till Venezia,
der han, misstänkt för politiskt spioneri, blef
kastad i "blykamrarna". Sedan han på ett nästan
underbart sätt rymt ur nämnda fängelse, började
han åter ströfva omkring i Europa. Genom sitt goda
hufvud och sitt intagande sätt att vara skaffade
han sig tillträde till flere lysande kretsar,
och stundom förvärfvade han sig förmånliga
anställningar. Öfverallt var han hjelte i en mängd
kärleksäfventyr, dueller och häktningshistorier. När
han slutligen blef trött på sitt kringirrande lif,
tog han 1788 anställning som "bibliotekarie" hos en
grefve af Waldstein (hvilken icke hade några böcker)
och framlefde sista delen af sitt lif på dennes
slott Dux, i Böhmen. Död 1803. Bland hans många
skrifter äro Mémoires de Casanova de vigtigaste. De
äro affattade på franska och utgåfvos i Leipzig
1826–38. Deras betydelse såsom sedeskildringar är
ganska stor, och de hafva dessutom åtskilliga rent
literära förtjenster, men äro flerstädes afskyvärdt
cyniska. Ett utdrag utkom 1855 i svensk öfversättning
under titeln "Ur Casanovas memoirer". – 2. Giovanni
Battista C., den förres broder, italiensk tecknare
och historiemålare, f. 1728, d. 1795, studerade i
Dresden, kom 1752 till Rom, der han blef lärare för
bl. a. Angelica Kauffmann, och kallades 1764 till
Dresden såsom professor vid konstakademien. Han
utförde teckningarna till Winckelmanns "Monumenti
antichi" m. m. – 3. Francesco C., de föregåendes
broder, landskaps- och bataljmålare, f. omkr. 1730
i London, d. 1807 (1805?), fick i Florens sin
första undervisning i målning, kom 1751 till Paris,
men flyttade 1752 till Dresden, der han studerade
Wouverman. Återkommen till Paris, blef han derstädes
medlem af akademien. Slutligen bosatte han sig i
Wien, der han för ryska kejsarinnans räkning målade
flere stora bataljstycken från det rysk-turkiska
kriget (Stormningen af Oczakov m. fl.). Han raderade
äfven förträffligt i koppar.
Casares, stad i spanska prov. Malaga (Andalusien),
i en af floden Genal bildad dal. Omkr. 4,500
innev. Mineralkällor och badanstalter.
Casas, Bartolomeo de las, spansk andlig.
Se Las Gasas.
Casati, Gabrio, grefve, italiensk statsman, f. 1798,
broder till den hjeltemodiga Teresa
Gonfalonieri. var 1837–48 podestà i Milano och
blef derefter president i provisoriska regeringen i
nämnda stad. Såsom sådan verkade han för föreningen
med Piemont. Från d. 27 Juli till d. 23 Aug. 1848 var
han president i fusionsministèren i Turin. Sedermera
var han under fyra år president i senaten. Död 1873.
Casaubonus l. Casaubon [-såbang], Isaac, filolog
och protestantisk teolog, f. 1559 i Genève, blef 1596
professor i Montpellier och kallades 1598 af Henrik
IV till Paris för att der öfvertaga en professur,
men blef, då religionshatet uppreste sig mot denna
utnämning, i stället bibliotekarie. Efter Henriks död
(1610) begaf C. sig till England, dit han blifvit
kallad af Jakob I. Död 1614. Bland hans många
skrifter må nämnas Animadversionum in Athenaei
Deipnosophistas libri XV (1600, 1612 och 1654) och
den grundliga undersökningen De satyrica graecorum
poesi et romanorum satira libri II (1605). Dessutom
utgaf han värdefulla upplagor af åtskilliga grekiska
författares skrifter.
Cascina [-sjina], stad i den italienska prov. Pisa
(Toscana), vid floden Arno. Omkr. 20,000 innev. Der
blefvo pisanerna d. 29 Juli 1364 öfvervunna af
florentinerna under Galeotto Malatesta.
Casco (Kasko), Sp., egentl. skål, kruka; ett
slags kortspel, liknande l’hombre. – Sjöv. Ett slags
pråm, som på Filippinerna begagnas för transport af
laster från och till fartyg. Cascon
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
