Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cavalier, Jean - Cavaliere, Emilio del - Cavalieri, Francesco Bonaventura - Cavalli, egentl. Pier-Francesco Caletti Bruni - Cavallin, svensk slägt - 1. Cavallin, Severin - 2. Cavallin, Samuel Gustaf - 3. Cavallin, Christian - Cavallius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mod och en härförares skicklighet. Med på sin högsta
höjd 3,000 "guds barn" (så kallade kamisarderna sig
sjelfva) slog han gång efter annan de mycket talrikare
kungliga trupperna, vann rykte vidt och bredt och
sina landsmäns tillit. Katolikernas härjningar
i bergstrakterna återgäldade han med förfärliga
hemsökelser på slättbygden och hotade till och med
Nîmes. Vid Nages kämpade han med endast 1,000 man
mot marskalk Montrevels 5,000, blef visserligen
slagen, men gjorde ett mästerligt återtåg och
räddade två tredjedelar af sitt folk. Så och än
värre blef han några gånger slagen, men aldrig of
ver vunnen. Marskalk Villars fann tjenligast att
ingå i underhandlingar med honom. Följden blef,
att C. nedlade vapen mot en fullmakt som öfverste i
konungens tjenst och 1200 livres i årligt underhåll,
sin fars och några andra hugenotters frigifvande, en
viss religionsfrihet o. s. v. Men någon allmän
frihet i religiöst hänseende aftalades icke, hvadan
kamisarderna betraktade sin forne höfding som
förrädare. Hatad och öfvergifven af de sina, misstrodd
af och sjelf misstroende franska styrelsen, öfvergaf
han Frankrike, tillbragte sedan någon tid i Schweiz
och Holland, och slog sig derefter ned i England. I
spetsen för ett regemente kamisarder kämpade han
i Spanien, under spanska tronföljdskriget, på
engelsmännens sida mot fransmännen. I slaget
vid Almanza (1707) blef han svårt sårad. Efter
återkomsten till England befordrades C. slutligen
till generalmajor och guvernör, först öfver Jersey
och sedan öfver Wight. Död i Chelsea 1740. Jfr
Kamisarder.
Cavaliere, Emilio del, italiensk kompositör,
f. omkr. 1550, till 1596 intendent för hofmusiken
i Florens, d. i början af 1600-talet. Han var bland
dem, som grundade operan och skapade en mellan
recitation och melodi sväfvande solosång. Hans
Il satiro och La disperazione di Vileno (1590)
äro måhända de första herdespel, som från början
till slut blifvit genomkomponerade. C. skref
äfven ett andligt allegoriskt oratorium,
Dell’anima e del corpo, som gafs i Rom 1600.
A. L.
Cavalieri, Francesco Bonaventura,
italiensk matematiker och astronom, f. 1598,
d. 1647 som professor i matematik i Bologna. Genom
sina undersökningar af kroklinier och buktiga ytor
ledde han sig till begreppet "odelbara element"
och uppställde den satsen att linien består af ett
oändligt antal punkter, ytan af ett oändligt antal
linier, och kroppen af ett oändligt antal ytor – en
åsigt, som gaf anledning till en häftig strid. Han
författade bl. a. Geometria indivisibilium
continuorum nova quadam ratione promota (1635), Rota
planetaria (1640), Trigonometria plana et sphaerica,
linearis et logarithmica (1635) och Exercitationes
geometricae (1647).
Cavalli, egentl. Pier-Francesco Caletti Bruni,
italiensk kompositör, f. omkr. 1600, d. 1676 som
kapellmästare vid Marcus-kyrkan i Venezia, byggde
på Monteverdis grund och främjade i väsentlig man
utvecklingen af den dramatiska musikstilen såväl i
recitativet som i synnerhet i den ariösa sången. Den
sistnämnda
är hos honom icke längre hopblandad med
det reciterande föredraget, utan bildar mera
sjelfständiga partier. C:s första opera var Le nozze
di Teti e di Peleo (1639), den sista Coriolano (1669),
den berömdaste Giasone (1649). A. L.
Cavallin, svensk slägt, som härstammar från
biskopen O. Cavallii son Samuel C. Denne,
som var militär, ändrade på Karl XII:s
befallning sitt namn till Cavallin. Från honom
härstamma nedan nämnde tre bröder.
1. Cavallin, Severin, Samuel C:s sonsons son, prest,
skriftställare, f. i Borrlunda socken af
Malmöhus län d. 24 Sept. 1820, blef student i Lund
1831, filos. doktor 1841, docent i grekiska
1843, prestvigd 1849, kyrkoherde i Hvellinge
1858 och teol. doktor 1868. Han är utgifvare af
Lunds stifts herdaminne, efter mestadels
otryckta källor bearbetadt (5 delar, 1854–58), ett
af den svenska literaturens bästa arbeten af detta
slag. Dessutom har han författat tre akademiska
dissertationer och en mängd tidningsuppsatser,
minnestal m. m. Af hans öfversättningar
hafva Johan Arndts "Postilla", M. F. Roos’
"Andaktsbok" och Hillers sånger fått en mycket
stor spridning.
2. Cavallin, Samuel Gustaf, den förres
broder, prest, föddes i Borrlunda socken af Malmöhus
län d. 6 April 1828, blef student i Lund
1844, filos. doktor 1850, var 1851–58 extra
ordinarie lärare vid elementarläroverken i Lund
och Kristianstad, blef 1858 adjunkt, 1859 lektor och
1861 rektor vid läroverket i sistnämnda stad. 1868
blef han prestvigd, utnämndes 1870 till kyrkoherde
i Ystad och 1877 i S:t Peders klosters pastorat i
Lunds stift samt blef kontraktsprost 1878. C.
har deltagit i flere komitéer, hvilka haft uppdrag
att afgifva utlåtanden i skolfrågor (bl. a. 1865–66
i Kommisionen för behandling af åtskilliga till
språkundervisningen inom elementarläroverken
hörande frågor), och har ifrån 1874 varit censor
vid examina för afgång från elementarläroverken.
Han har utgifvit en upplaga af Langes grekiska
grammatika och tre upplagor af Ovidii "Metamorphoses
selectae" samt författat åtskilliga uppsatser i
periodiska skrifter.
3. Cavallin, Christian, den förres broder,
universitetslärare, lexikograf, föddes i Borrlunda
socken af Malmöhus län d. 3 Sept. 1831, blef student
i Lund 1847, filos. doktor (ultimus) 1853, docent i
romersk vältalighet och poesi 1857, adjunkt
i samma ämne 1864 och professor i grekiska
1875. Såsom akademiska disputationer utgaf han
1857 De L. Apulejo, scriptore latino, adversaria
och 1863 De positione nominum latinorum o. s. v.
Sistnämnda år trycktes äfven hans prof-föreläsning
Om romames parentalia. 1873 utkom Latinskt lexicon,
1875–76 Svensk-latinsk ordbok, och 1875 Sophoclis
Philoctetes, med kritiska och exegetiska kommentarier.
Dessutom har C. lemnat bidrag till åtskilliga
tidskrifter.
Cavallius, svensk slägt, som härstammar från den
i Vestra Torsås socken i Kronobergs län belägna
gården Håldala (latiniscradt Cava vallis), efter
hvilken en af medlemmarna, omkr. 1640, tog sig namnet
Cavallius. Slägterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
