Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cedrela L., bot. - Cedro-olja Ætheroleum cedro, farmak. - Cedrus, bot. Se Ceder - Cefalopoder, zool., hufvudfotingar. Se Cephalopoda - Cefalù - Ceiba-ull - Celadon l. Seladon - Celakvský, Franz Ladislav, böhmisk skald. Se Czelakovský - Celano - Celano, Tomas af - Celeber (Fr. célèbre, Lat. celeber) - Celébes. 1. En af de s. ö. om Asiens fastland liggande Stora Sunda-öarna - Celébes. 2. Holländskt residentskap på ön C. (se ofvan.) Hufvudstad Makassar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Citrus hörer), kl. Pentandria L.,
ordn. Monogynia. Dithörande arter äro höga träd
med parbladiga blad samt inhemska i Asiens och
Amerikas tropiska delar. Deras ved är färgad och
stundom välluktande. Den nyttjas, liksom veden
af flere andra till samma familj hörande växter
(t. ex. mahogniträdet), för hvarjehanda ändamål,
bl. a. till cigarrlådor. Vestindiska sockerkistor
göras af veden af C. odorata L., som ock derför
kallas sockerkistträ. Den källas äfven
"vestindiskt cederträ", hvilket namn, liksom slägtets
latinska benämning, torde härröra deraf att veden
till lukten påminner om Libanoncederns ved. Några
arter äro i sitt hemland af medicinsk nytta.
Ldt.
Cedro-olja, AEtheroleum cedro, farmak., är den flyktiga
oljan ur den sura citronens eller limonens (Citrus
limonum Risso) fruktskal. Denna olja fås uti Italien
och södra Frankrike, antingen derigenom att de färska
citronskalen pressas eller destilleras med vatten,
eller ock derigenom att man låter hela citroner rulla
omkring i trattar, som invändigt äro tätt besatta
med spetsiga nålar, hvilka upprista oljegömmena i
fruktskalets yttre lager. Man kan ur färska citroner
erhålla 8 % olja, som till en början är färglös och
något grumlig, men sedan vanligen blir gulaktig. Den
har i färskt tillstånd en behaglig aromatisk lukt och
smak samt reagerar neutralt. När den blifvit gammal,
får den en något skarp smak och reagerar surt. Oljan
består af en kamfin (eller möjligen af två sådana:
citrin och citronel) samt innehåller vanligen en
i färglösa pelare kristalliserande citronkamfer.
O. T. S.
Cedrus, bot. Se Ceder.
Cefalopoder, zool., hufvudfotingar. Se
Cephalopoda.
Cefalù [tje-], stad i den italienska prov. Palermo
(Sicilien). Omkr. 10,000 innev. Biskopssäte.
Ceiba-ull, bot., ullen af Bombax Ceiba. Se
Beklädnadsväxter och Bombax.
Celadon l. Seladon (uttalas ibland på franskt sätt:
söladång), ett i d’Urfés roman "Astrée" förekommande
herdenamn, hvilket sedermera nyttjats som appellativ
med betydelsen öm och smäktande älskare. –
Celadongrönt, ljusgrönt (efter färgen på herdarnas
drägt, enligt 17:de århundradets herdedramer).
Celakovský, Franz Ladislav, böhmisk
skald. Se Czelakovský.
Celano [tje-], stad i den italienska prov. Aqvila
(Abruzzo), vid norra kusten af Celanosjön
(Lacus Fucinus), som nu är i det närmaste
uttorkad. Omkr. 7,000 innev.
Celano [tje-], Tomas af, italiensk andlig skald,
författare af den berömda hymnen Dies irae, dies
illa, var en af den hel. Francisci förste lärjungar,
blef 1221 kustos öfver alla konvent i Worms, Mainz
och Köln, begaf sig 1229 åter till Assisi, der han
fått sin uppfostran, och skref der, på uppdrag af
påfven Gregorius IX, en lefnadsteckning öfver S:t
Franciscus, hvilket verk ännu förvaras i handskrift
i ett kloster i Soissons. Död 1250. Af de andliga
sånger, som tillskrifvas C., är endast den ofvannämnda
"Dies irae" med visshet författad af honom. Den har
ingått i den katolska ritualen och försetts med
musik af Palestrina, Pergolese. Haydn, Mozart (i
"Requiem"), Cherubini, Vogler, Verdi m. fl.
Celeber (Fr. célèbre, Lat. celeber), namnkunnig,
ryktbar, frejdad. – Celebrera, fira, prisa. –
Celebritet, berömdhet, frejdad person.
Celébes. 1. En af de s. ö. om Asiens fastland liggande
Stora Sunda-öarna. Den är belägen ö. om Borneo,
hvarifrån den skiljes genom Makassarsundet, och
omgifves i n. af Sulu- eller Celébes-sjön, i ö. af
Molucka-sjön och i s. af Flores-sjön. Areal 189,643
qv.-kilom. (3,417 qv.-mil). Omkr. 3 mill. innev. Ön,
hvars egendomliga form blifvit jämförd med en
sjöstjernas, består af fyra landtungor, som sträcka
sig åt s., s. ö., ö. och n. ö., den sistnämnda med
spetsen svängd åt n. Dessa landtungor åtskiljas af
tre hafsvikar: Boniviken, Tomaika l. Tolo-viken
och Tomini l. Gorontalo-viken. C. är bergigt, i
synnerhet i n., der flere verksamma vulkaner finnas
och jordbäfningar ej äro sällsynta. Floderna äro
många, men små. Sjöar, somliga ganska stora, finnas
i mängd. Störst är den i sydvestra delen belägna sjön
Tamparang-Labaya l. Tempe. Klimatet är tropiskt, men
ej ohelsosamt; regntiden infaller regelbundet. De
vigtigaste mineralen äro guld och salt; jern
af förträfflig och stenkol af dålig beskaffenhet
finnes rikligt. Växtligheten är yppig. De vigtigaste
produkterna äro ris, majs, kaffe, kakao, sago, indigo,
bomull och tobak. Djurverlden är rik på individer,
men ej på arter. Många djur äro egendomliga för ön:
80 fogelarter, 86 fjärilarter o. s. v.; men å andra
sidan saknas åtskilliga djurarter, som förekomma på
de öfriga Sunda-öarna. Hästrasen, på senare tiden
mycket hopsmält, står i högt anseende på kringliggande
öar, och hästar utskeppas. Befolkningen utgöres af
invandrade européer och kineser samt af alfurerna
(de i det inre landet boende urinnevånarna) och de
genom dessas blandning med främlingarna uppkomna
kustinnevånarna. Den herskande religionen är islam,
men hedendomen är långt ifrån utrotad. Kristendomen
gör f. n. stora framsteg. Ön lyder under Holland,
men styres ej öfverallt omedelbart af detta lands
regering. På ön finnes nämligen en mängd små
stater, hvilka erkänna Hollands öfvervälde, men
styras af inhemska höfdingar. – C. indelas i tre
residentskap: Celébes, landet kring Boni-viken,
d. v. s. den södra landtungan och vestra sidan af
den sydöstra samt öarna Buton, Sumbava och Bima;
Ternate, landet kring Tolo-viken, och Monado, landet
kring Tomini-viken, d. v. s. de bägge nordliga
landtungorna. – C. upptäcktes af portugiserna i
början af 1500-talet. Omkr. 1609 började holländarna
knyta förbindelser med Makassar (på vest-kusten),
och 1618 fingo de fast fot derstädes. Efter häftiga
krig med Makassarfolket blefvo de 1667 erkända
som öfverherrar i denna trakt af ön. Sedan hafva
de efter hand underlagt sig det öfriga C. Ännu
1859 gjorde innevånarna i Boni dem genom ett
våldsamt uppror väldet stridigt. Hollands vinst
af ön har, ur finansiel synpunkt, varit långt ifrån
lysande. – 2. Holländskt residentskap på ön C. (se
ofvan.) Hufvudstad Makassar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
