Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 143-144 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cellbildning - Celle - Cellfamilj, bot. Se Cellförening - Cellfängelse. Se Fängelse - Cellfängelsesystem. Se Fängelsesystem - Cellförening - Cellföryngring, bot. Se Cellbildning - Cellini, Benvenuto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

protoplasmapartier afrunda sig samt omgifva sig hvar
och en med en cellulos-vägg. Karakteristiskt


Fig. 3. En del af arkegoniets centralcell hos Ephedra
altissima. Fyra dotterceller äro här under daning
(i olika utvecklingsskeden) medelst fricellbildning.


Fig. 4. Cellbildning medelst konjugation hos en
Spirogyra-art. A. Tvänne celler, hvilka förbereda
sig till konjugation, i det de utsända två små utskott,
a, mot hvarandra. Fig. visar de skrufformiga
klorofyllkropparna, cl, och cellkärnorna, K. –
B. Ett cellpar, der den ena cellens protoplasmakropp,
p¹, sammansmälter med den andras, p. –
C. Den genom konjugation nybildade cellen (zygosporen),
Z, ligger här färdigbildad inom den ena af de bägge
modercellernas membran.

för den fria cellbildningen är, att ej
modercellens hela protoplasma-innehåll användes
till bildning af dottercellerna, och att dessa från
början äro fullständigt fria från hvarandra. Detta
cellbildningssätt förekommer vid alstringen af de
första fröhvitecellerna hos flertalet fanerogamer

samt vid sporbildningen hos sporhylssvamparna
(ascomycetes). – 5:o. Cellföryngring består deruti att
en cells hela protoplasma-innehåll efter förutgången
sammandragning omgestaltar sig till en ny cell,
hvilken merendels i form af svärmcell begifver sig
ut ur det rum, som omslutes af modercellens vägg. På
sådant sätt bildas zoosporerna hos en del alger,
t. ex Oedogoniaceae. – 6:o. Vid cellsammansmältningen
förena sig två (eller flere) celler till en. Äro de
celler, som skola sammansmälta, nakna (membranlösa),
så kan föreningen ske omedelbart. Äro deremot dessa
celler försedda med cellvägg, måste föreningen föregås
af en resorption utaf den del af denna, som åtskiljer
cellernas protoplasmakroppar. Cellsammansmältning
förekommer vid befruktningen hos de flesta
kryptogamer. Om de sammansmältande cellerna äro
likartade, så benämnes akten konjugation eller
kopulation, äro de olikartade (en hanlig och en
honlig) kallas den fekundation. Jfr Befruktning,
Kopulation, Cell, bot., Cellväfnad, bot., samt
artiklarna om de olika slagen af sådan. V. W.

Celle, stad i preussiska prov. Hannover,
regeringsområdet Lüneburg, vid floden Fuses
sammanflöde med Aller. 18,187 innev. (1875). Gammalt
slott.

Cellfamilj, bot. Se Cellförening.

Cellfängelse. Se Fängelse.

Cellfängelsesystem. Se Fängelsesystem.

Cellförening, bot., en förening af sinsemellan
väsentligen likartade celler, hvilka sammanhållas
med hvarandra af gemensamma cellväggar. Allt efter
de sinsemellan förenade cellernas större eller mindre
grad af sjelfständighet plägar man urskilja tre slag
af cellföreningar, näml. cellfamiljer, cellväfnader
och cellfusioner eller kärl. I cellfamiljerna är
sammanhanget mellan cellerna ej väsentligt för
cellernas bestånd. Dessa kunna lefva och växa,
äfven om de äro skilda från hvarandra. Sådana
cellföreningar finnas hos vissa lägre alger, t. ex. en
del desmidiacéer och palmellacéer. Cellväfnader
äro genom celldelning alstrade cellföreningar,
hvilkas celler stå i nödvändigt samband med
hvarandra, men hvilkas celler allt framgent
bibehålla sin fulla sjelfständighet, så att de
särskilda cellernas protoplasmakroppar förblifva
skilda från hvarandra genom hela (ingenstädes
genombrutna) cellväggar. Cellfusionerna eller
kärlen utgöras af cellrader, i hvilka cellerna
förlorat sin individualitet, derigenom att
väggarna mellan de radade cellerna helt eller
delvis blifvit upplösta (resorberade). Af såväl
kärl som cellväfnader finnas flere olika slag.
V. W.

Cellföryngring, bot. Se Cellbildning.

Cellini [tjelllni], Benvenuto, italiensk
guldsmedskonstnär och bildhuggare, föddes 1500 i
Florens, der han tidigt kom i lära hos guldsmeden
Ant. Sandro och flitigt studerade Michelangelos
berömda kartong ("klättrarna"). För att utbilda sig
äfven i bildhuggarekonsten begaf han sig till Rom
och trädde der i tjenst hos Klemens VII. 1527 deltog
han i stadens försvar mot konnetabeln af Bourbon,
hvilken (enl. C:s egen uppgift) stupade för en kula
från Cellinis gevär. Efter stadens intagande reste
han till Mantua och derifrån till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>