Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 179-180 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centrifugalkraft, mek. - Centrifugalmaskin, mek. - Centrifugalpendel, mek. Se Konisk pendel - Centrifugalpump, mek. - Centrifugalregulator, mek. - Centrifugalventilator l. Centrifugalfläkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot ytan, i normalens riktning, alltid nedåt och
lika mycket, vare sig kulan är i hvila eller i
rörelse. Men utom denna tryckning, som är en komposant
af tyngdkraften, lider kulan en annan, äfvenledes
normal, tryckning, som växer med hastighetens qvadrat
och kulans massa, men aftager, i samma förhållande som
ytans radie växer, så att den vid en plan yta blir
noll. Sistnämnda tryckning är centrifugalkraften,
hvilken uppstår derigenom att kulan, till följd af
sin tröghet, sträfvar att fortgå i rät linie med
oföränderlig hastighet, men genom ytans krökning
tvingas att afvika derifrån, så att en utåt eller från
den konkava mot den konvexa sidan riktad tryckning
eger rum. – Om en kropp kringsvänges med ett snöre,
uppstår till följd af centrifugalkraften en spänning
i snöret. Brister detta, kastas kroppen i tangentens
riktning. I armarna på ett svänghjul uppkommer af
samma orsak en spänning, som vid hastig rotation kan
uppnå en sådan storlek, att hjulet sönderslites. –
Till följd af den centrifugalkraft, som uppkommer
vid jordens rotation kring axeln, är en kropps tyngd
mindre, än hvad den skulle vara, om jordens attraktion
ensam egde inflytande. Jordens afplattning mot polerna
härrör af den centrifugalkraft, som under den tid, då
jordens hela yta ännu var i flytande tillstånd, uppkom
derigenom att han roterade kring sin axel. G. R. D.

Centrifugalmaskin, mek., benämning för flere olika
slag af maskiner, afsedda antingen endast för att
åskådliggöra centrifugalkraftens verkan eller för
att praktiskt tillgodogöra denna kraft. Af särskildt
intresse är centrifugaltorkmaskinen, som vunnit stor
användning för torkning af ull, tyg m. m. Denna maskin
uppfans 1836 af Penzoldt i Paris. Vanligen utgöres
den af ett öppet cylindriskt kärl af metallplåt,
hvari en mängd små hål äro borrade, eller ock af
metalltrådsduk. Kärlet roterar med stor hastighet
– någon gång ända till 1,800 hvarf i minuten –
kring en vertikal axel. Den vätska, som finnes hos
de föremål, hvilka inläggas i kärlet, blifver med
stor hastighet af centrifugalkraften utkastad genom
öppningarna. Rörelsen åstadkommes antingen genom
handkraft eller genom maskinkraft. G. R. D.

Centrifugalpendel, mek. Se Konisk pendel.

Centrifugalpump, mek., en pump, vid hvilken man för
vattens uppfordrande gör bruk af centrifugalkraften. I
sin äldre och enklaste form utgöres denna maskin
af ett vertikalt rör, som upptill är grenadt i
horisontalt utgående rör och som med sin undre,
med en ventil försedda del står nere i vattnet. Det
vertikala röret fylles med vatten och försättes
derefter, medelst en utvexling, i hastig rotation. Af
centrifugalkraften drifves detta vatten inifrån
och utåt samt utkastas till följd deraf genom de
horisontala rören. I stället upptryckes af atmosferen
mera vatten, hvilket i sin ordning utkastas af
centrifugalkraften. – Vid nyare centrifugalpumpar
brukar man ett litet, mycket hastigt roterande
skofvelhjul. Centrifugalkraften pressar vattnet upp
i ett stigrör, vid hvars öfre del det rinner ut,
hvaremot atmosferen, genom ett sugrör, trycker annat
vatten upp till hjulet. Detta kan anbringas så,
att dess axel blir horisontal eller vertikal.

Skoflarna äro vanligen krökta. Pumpar af detta
slag äro konstruerade af Appolds, Gwynne m. fl.
G. R. D.

Centrifugalregulator, mek., en maskin, som nyttjas
för reglering af rörelsen hos kraftmaskiner,
särdeles landt-ångmaskiner, och hvars verkan beror
på centrifugalkraften. Watt gjorde vid sin ångmaskin
bruk af sådana, men redan före honom voro de använda
vid engelska väderqvarnar. Centrifugalregulatorn
utgöres af två metallkulor (se fig.), hvilka äro



fästa vid de nedre ändarna af två stänger, som äro
rörliga kring en vertikal axel, hvilken sättes i
rörelse af kraftmaskinen. Genom centrifugalkraften
drifvas dessa kulor allt längre från hvarandra, ju
hastigare axeln roterar. När denna regulator användes
vid ångmaskinen, sättes den (med häfstänger eller
på annat sätt) i förbindelse med en ventil i det rör,
som leder ångan till cylindern. Om ångmaskinen går med
normal hastighet, är den ånga, som ventilen insläpper,
tillräcklig att bibehålla denna hastighet; men när,
genom förminskadt motstånd hos arbetsmaskinen eller
af annan orsak, hastigheten hos ångmaskinen, och
följaktligen hos regulatorn, växer, föras kulorna
längre ifrån hvarandra; de vid dem fästa stängerna
bilda då en större vinkel mot hvarandra, och genom
utvexlingen vrides ventilen, så att ångtilloppet
till cylindern förminskas. Äfven hastigheten blir då
mindre, hvilket har till följd, att kulorna närmas
och att ventilen öppnar ångtilloppet. På detta sätt
reglerar ångmaskinens rörelse sig sjelf, så att dess
hastighet hålles inom vissa gränser. Äfven vid andra
maskiner (vattenkraftmaskiner m. fl.) kan man med
fördel göra bruk af centrifugalregulatorn. Denna
maskin förekommer under en mängd olika former.
G. R. D.

Centrifugalventilator 1. Centrifugalfläkt, mek.,
ett särskildt slags ventilator, vid hvilken man
begagnar sig af centrifugalkraften för att sätta
luft i rörelse. Den utgöres af ett af en mantel
omgifvet enkelt skofvelhjul, vid hvars rotation luften
uppsuges genom en mynning i närheten af axeln och af
centrifugalkraften utslungas genom en mynning vid
mantelns omkrets. Står den förstnämnda mynningen
i förbindelse med ett slutet rum, förtunnas luften
i detta; ventilatorn verkar då genom sugning, och
den utsugna luften får utströmma i atmosferen. Om
deremot mynningen vid omkretsen står i förbindelse
med ett slutet rum, komprimeras luften i detta;
ventilatorn verkar då genom pressning, och den
atmosferiska luften insuges genom mynningen vid
axeln. Centrifugalventilatorer finnas af flere olika
konstruktioner: med parallela eller konvergerande
sidoytor, med plana eller krökta skoflar o. s. v. Jfr
Ventilator. G. R. D.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>