Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centripetal - Centripetalkraft - Centro-Amerika - Centrum, Lat., Medelpunkt, Midtpunkt - Centrum. 1. Centrum curvaturæ, geom. Se Krökningscentrum - Centrum. 2. C. gravitatis, mek. Se Tyngdpunkt - Centrum. 3. C. pressionis, mek. Se Tryckningscentrum - Centrum. 4. C. oscillationis, mek. Se Svängningspunk - Centrum. 5. Geometriskt centrum, geom. Se Medelpunkt - Centrum. 6. Optiskt centrum, fys. Se Optiska medelpunkten - Centrumborr, mek. - Centumviri - Cent-un, Fr., "hundraett", namn på ett slags kortspel - Centuria, Lat. (af centum, hundra). 1. Afdelning af det romerska folket - Centuria. 2. En afdelning af den romerska legionen. Se Legion - Centuriæ Magdeburgenses l. Magdeburg-centurierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Centripetal (af Lat. centrum, medelpunkt, och
petere, söka), som sträfvar att närma sig
medelpunkten. Jfr Centrifugal.
Centripetalkraft, mek., den utefter en banas
normal riktade komposanten till den kraft, som
åstadkommer en kroklinig rörelse. Den är lika stor
med, men alldeles motsatt centrifugalkraften.
G. R. D.
Centro-Amerika, landsträcka mellan Amerikas båda
stora landmassor. Se Central-Amerika.
Centrum, Lat., Medelpunkt, Midtpunkt, geom.,
mek. och fys., en i ett plan eller i rymden så
belägen punkt, att tvänne på ömse sidor om och på
lika afstånd från honom belägna punkter förhålla
sig i något afseende lika, hvilken riktning
sammanbindningslinien dem emellan än må hafva.
1. Centrum curvaturae, geom. Se
Krökningscentrum. – 2. C. gravitatis,
mek. Se Tyngdpunkt. – 3. C. pressionis, mek. Se
Tryckningscentrum. – 4. C. oscillationis, mek. Se
Svängningspunkt. – 5. Geometriskt centrum,
geom. Se Medelpunkt. – 6. Optiskt
centrum, fys. Se Optiska medelpunkten.
R. R.
Centrumborr, mek., ett slags borr, som ofta användas
vid borrning i trä. De engelska centrumborren äro vid
medelpunkten försedda med en tre- eller fyrkantig
spets, som först intränger i träet och bildar ett
slags axel, kring hvilken borret roterar, så att hålet
blir fullkomligt rundt. På ena sidan om spetsen har
borret en skärtand eller en egg, som i träet ristar
en cirkel, och på andra sidan en egg, som utskär
träet inom denna cirkel. Derigenom hindras träet
att spricka, och hålet blir slätare, än det skulle
blifva genom användning af något annat slags borr,
hvarjämte man får en jämn botten på hålet, i fall
träet icke fullständigt genomborras. Flere olika
anordningar af dessa borr förekomma. Så t. ex. kan vid
universal-centrumborret afståndet mellan spetsen och
skärtanden förändras, så att samma borr kan användas
för hål af olika diameter. Äfven vid borrning i
metall gör man stundom bruk af ett slags centrumborr.
G. R. D.
Centumviri, Lat. (af centum, hundra, och vir, man),
"hundramännen", fornromersk domstol. Dennas
befogenhet är icke närmare känd, men den
tyckes hafva dömt i vissa civilmål, synnerligen
arfsfrågor och egotvister. Antalet domare var,
noga taget, 105 (3 ur hvarje af de 35 tribus).
R. Tdh.
Cent-un [sang-öng], Fr., "hundraett", namn på ett
slags kortspel.
Centuria, Lat. (af centum, hundra). 1) Afdelning
af det romerska folket, enligt Servii Tullii
författning. Denne konung omdanade det romerska
samhällsskicket för att med staten införlifva
plebejerna. I stället för den patriciska slägtstaten
uppkom ett på lagligen fastställd medborgarerätt
grundadt och af såväl plebejer som patricier
bestående samhälle. Folkets indelning grundades af
Servius, efter Solons föredöme, på förmögenheten
såsom normen för aktivt deltagande i statsbördorna
(jfr Censor), krigstjensten och skattebidragen. Till
huru stor del den författning, som bär Servii
namn, härrör från
honom sjelf, är dock svårt att säga; det tyckes, som om
den först med tiden utvecklat sig till den form, den
slutligen fick, men utan tvifvel fastställdes under
hans tid den bestämmande grundsatsen. Man bildade
af de besutne (assidui) eller fastighetsegarna
(locupletes), hvilka hade att erlägga skatt samt voro
berättigade och förpligtade att göra krigstjenst, fem
klasser. Utom dessa funnos de, som upptogos endast för
sina personer (capite censi) och kallades proletarii
(proletärer), såvida som de endast genom att ega barn
(proles) voro staten till gagn. Medborgarena skulle
i krig sjelfva bekosta sin utrustning, och skatten
stod i förhållande till hvars och ens uppskattade
förmögenhet. Denna var ursprungligen jordegendom. För
de ofvan nämnda fem klasserna ställde sig förhållandet
antagligen sålunda:
för 1:sta klassen 20 jugera (plogland à 28,800
qv.-fot), värderade till 20,000 libral-as eller
100,000 sextantar-as (à 7,5 öre).
2:dra kl. 15 jug. 15,000 libr. 75,000 sext.
3:dje " 10 " 10,000 " 50,000 "
4:de " 5 " 5,000 " 25,000 "
5:te " 2 " 2,000 " 10,000 "
Det sista var minimum för att gälla såsom besuten. Hvarje klass var
indelad i centurier (egentl. hundramannaflockar, sedan
afdelningar med obestämdt antal personer). I 1:sta
klassen funnos 18 centurier, som hade skyldighet att
göra krigstjenst till häst (ryttare eller riddare),
och 80 centurier fotfolk. Den 2:dra, den 3:dje och
den 4:de klassen innefattade 20 centurier hvardera,
den 5:te 30. Dessutom gjordes skilnad i ålder,
näml. mellan juniores ("yngre"), från 17 till
46 år, och seniores ("äldre"), från 46 till 60
år. De förre skulle tjena i fält, de senare egde
endast skyldighet att försvara Rom mot fientliga
anfall. Af de 170 fotfolkscenturierna bestodo 85 af
yngre och 85 af äldre män (omfattande äfven gubbar,
öfver 60 år). Riddarecenturierna utgjordes endast
af yngre. Dessutom funnos 2 centurier handtverkare
och 2 centurier fältmusikanter. Centuriernas
antal var således i allt 192, eller, om obesutna
medräknas, hvilka sedan blefvo en centuria för sig,
193. Omyndiga faderlösa barn och ogifta qvinnor hade
att i stället för utgörande af krigstjenst erlägga
afgifter till underhåll af rytteriets hästar. Klass-
och centurieindelningen, som ursprungligen hade
militärisk karakter, så att folket uppträdde såsom
"den sammankallade hären" eller "det stridsrustade
häruppbådet", blef äfven grund för rösträtten. Se
Comitia (centuriata).
2) En afdelning af den romerska legionen. Se Legion.
R. Tdh.
Centuriae Magdeburgenses l. Magdeburg-centurierna,
ett kyrkohistoriskt verk i 13 folioband (utg. i Basel
1559–74), hvars fullständiga titel är Ecclesiastica
historia, integram ecclesiae christianae ideam
complectens, congesta per aliquot studiosos et
pios viros in urbe Magdeburgica. Arbetet skrefs
af Flacius Illyricus, Vigand, Basilius Faber m. fl.,
och syftet dermed var att genom en framställning af
kristendomens historia bevisa protestantismens
öfverensstämmelse med den ursprungliga kristendomen. Hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
