- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
193-194

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cerretti, Luigi - Cerrito, Fanny - Cerro blanco, bergspets bland Anderna. Se Cayambe - Cerro de Pasco - Cerro Gordo - Cers, Vent de Cers - Cert, sjöv. - Certaldo - Certeparti - Certhia - Certim - Certifikat - Certosa di Pavia - Cerularius, Michael - Cerulein - Cerutti, Joseph Antoine Joachim - Cervantes. Miguel de Cervantes Saavedra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrifter i obunden form intager Instituzione di
eloquenza
(1811). Ett urval af C:s arbeten utkom
1812.

Cerrito [tjär-], Fanny, italiensk danserska, f. 1823,
väckte såväl uti Italien som i Österrike, England
och Frankrike ett entusiastiskt bifall för sin
skicklighet. Utmärktast var hon i framställningen af
det naiva, täcka och behagliga. 1850 skilde hon sig
från sin man, violspelaren och dansören S:t Leon,
och s. å. afgick hon från scenen.

Cerro blanco, bergspets bland Anderna. Se Cayambe.

Cerro de Pasco, stad i depart. Junin i den
sydamerikanska republiken Perú, 4,352 m. (14,622
f.) öfver hafvet, på en kall och öde högslätt,
n. ö. om Lima. Omkr. 12,000 innev., mest indianer
och mestizer. Berömda silfverbergverk.

Cerro Gordo, bergspass i Mejico, mellan Vera
Cruz och staden Mejico. Der blefvo d. 18 April
1847 mejicanerna under Santa Anna slagna af den
nordamerikanske generalen Scott.

Cers, Vent de Cers [vang dö sär; Lat
circius], en i Provence förekommande benämning på
nordvestvinden. Ett vanligare namn för denna vind
är mistral.

Cert, sjöv., fartygssort med afseende på
byggnadssätt, form, storlek, bestyckning
och tackling. Krigsfartyg indelas numera
vanligen i "klasser", och inom hvarje
klass förekomma en eller flere "typer".
O. E. G. N.

Certaldo [tjär-], köping i den italienska
prov. Firenze (Toscana). Omkr. 7,000 innev. Ännu visas
der det hus, i hvilket Boccaccio bodde och der han dog
(1375).

Certeparti (Lat. charta partita, Fr. charte
partie,
Ital. carta partita, "deladt papper"),
sjöv., befraktningsbref, ett mellan redare eller
befälhafvare och en eller flere befraktare upprättadt
skriftligt kontrakt, innehållande alla de vilkor,
under hvilka ett fartyg blifvit befraktadt. Certeparti
brukas vid alla befraktningar af helt fartyg eller
större delen deraf. Jfr Befrakta, Charta partita,
Konossement
och Liggedagar. R. N.

Certhia, zool. Se Trädkrypare.

Certim, Lat., säkerligen, otvifvelaktigt.

Certifikat (Fr. certificat, af Lat. certus,
säker, och facere, göra), skriftligt intyg,
betyg, beriktigande. – Sjöv. Lastcertifikat
l. manifest, förteckning öfver
ett fartygs hela last (jfr Märkrulla, ett
skeppsdokument, som innehåller uppgift om ett
fartygs lästetal, namn o. s. v.). Utan certifikat
å aflagd redare-ed kan fribref icke utfärdas.
R. N.

Certosa di Pavia [tjär-], La, "Pavias
kartusiankloster", berömdt kartusiankloster
i närheten af Pavia. Det grundlades 1396 af
Giov. Galeazzo Visconti, upphäfdes 1782 af kejsar
Josef II, men återupprättades 1843 af Ferdinand
I. Kyrkan, som är byggd i gotisk stil, med fasad i
renaissance-stil, anses för ett af Italiens härligaste
byggnadsverk.

Cerularius, Michael, patriark i Konstantinopel
från 1043 till 1054, var en äregirig, hersklysten
natur och gaf uppslaget till skilsmässan
mellan den grekiska och den romerska kyrkan. I

förening med Bulgariens metropolit, Leo, utsände
han nämligen 1053 en rundskrifvelse, hvari han
beskyllde latinarna för en mängd kätterier, och detta
framkallade från påfven Leo IX genast en omständlig
vederläggning äfvensom motbeskyllningar mot
grekerna. Alla försök till förlikning misslyckades,
och d. 16 Juli 1054 blefvo både C. och hans anhängare
förklarade för kättare samt bannlysta. Kejsar Isak
Komnenos förvisade C. till Prokonnesos. Död 1059.

Cerulein (af Lat. caeruleus, blå), tekn., vackert
himmelsblå, väl täckande och varaktig färg, bestående
af tenn- och kobolt-oxider, med tillsats af gips. Den
begagnas vid olje- och aqvarellmålning.

Cerutti [tje-], Joseph Antoine Joachim, fransk
skriftställare, f. 1738 i Turin, skref redan tidigt
lärda afhandlingar, som förskaffade honom akademiska
pris och en lärareanställning vid jesuitkollegiet i
Lyon. 1789 uppträdde han som en ifrig anhängare af den
franska revolutionen. C. var en bland stiftarna af den
republikanska tidningen "La feuille villageoise", stod
i nära förbindelse med Mirabeau och inträdde efter
dennes död (1791) i lagstiftande kåren. Död 1792. C:s
förnämsta arbete är Apologie de l’institut et de la
doctrine des jésuites
(1762; ny uppl. 1846). Hans
Oeuvres diverses utkommo 1793.

Cervantes. Miguel de Cervantes Saavedra, den spanska
vitterhetens förnämste man och ett af verldens största
snillen, föddes af adliga, men fattiga föräldrar i den
lilla staden Alcalá de Henares, hvarest han döptes
d. 9 Okt. 1547. Enligt all sannolikhet lemnade han
tidigt sin fädernestad och begaf sig till Madrid,
hvarest han åtnjöt den lärde humanisten Juan Lopez
de Hoyos undervisning. I början af 1569 finner
man honom i Rom, i tjenst hos kardinalen Julio
Aquaviva. 1570 tog han krigstjenst i den här, som
Spanien då underhöll i Italien, bevistade sjöslagen
1570 och 1571 och förlorade vid Lepanto bruket af
sin venstra arm. Han deltog äfven i de för Spanien
olyckliga krigen i Tunis 1573–74 och erhöll slutligen,
1575, afsked ur krigstjensten. När han sistnämnda år
återvände till Spanien, blef det fartyg, hvarpå han
befann sig, taget af en sjöröfvare, och han sjelf förd
till Alger, der han måste som slaf tillbringa fem år
i sträng fångenskap. Sedan han blifvit på hårda vilkor
utlöst och återkommit till Madrid, tvungo hans knappa
omständigheter honom att å nyo taga krigstjenst och
deltaga i härnadståget mot Portugal och Azoriska
öarna. Det var under detta tåg, som han började
författa herderomanen Galatea, hvilken ofullbordad
offentliggjordes 1584 och lade grunden till hans
vittra ära. Hans rykte skulle dock svårligen hafva
spridt sig utom Spanien, om det ej haft annat att
stödja sig på än denna efterbildning af Montemayors
och Gil Polos "Diana enamorada". Efter att 1584 å nyo
hafva lemnat krigstjensten gifte sig C. och slog sig
då ned i Madrid. Der egnade han sig, såväl af böjelse
som af behof, åt skriftställareyrket i synnerhet åt
författande af dramatiska arbeten, emedan detta var
mest inbringande. Enligt sin egen uppgift skref

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free