Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cevallo, Pedro - Cevennerna - Ceylon (Sanskr. Lankâ, på de inföddes språk Singhala, Arab. Selendib)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Neapel och Wien. 1820 drog han sig tillbaka till
privatlifvet. Död i Bayonne 1838.
Cevennerna (Lat. Mons cebenna), en lång, smal
bergskedja i södra Frankrike. Med sina fortsättningar
och utgreningar skilja de floderna Rhônes och Garonnes
vattensystem. De börja i södra delen af Lyonnais och
sträcka sig, under olika lokala namn, i sydvestlig
riktning till Canal du midi, som skiljer dem från de
norra utgreningarna af Pyrenéerna. Deras centralmassa
ligger i depart. Lozère och Ardèche. Medelhöjden
är 900–1,200 m. (3–4,000 f.). De högsta topparna
äro Mont Lozère (1,718 m. = 5,785 f.) och Mezenc
(1,754 m. =5,907 f.). I förening med Cevennerna stå
Forezbergen i n. och Auvergnes högland i n. v.
Ceylon (Sanskr. Lankâ, på de inföddes språk Singhala,
Arab. Selendib), britisk ö i Indiska oceanen. Det är
beläget mellan 5° 56’–9° 49’ n. br. och 79° 42’–81°
55’ ö. l. (från Greenwich) samt har en längd från
n. till s. af 445 kilom. (60 mil) och från ö. till
v. af 160–235 kilom. (21–32 mil). Från sydspetsen
af Hindostan skiljes det genom Manaarviken och det
omkr. 100 kilom. (14 mil) breda Palksundet. Arealen
63,928 qv.-kilom. (1,161 qv.-mil). En rad af klippref
och sandbankar, som antyder öns ursprungliga förening
med kontinenten, går, under namn af Adamsbron, i
nordvestlig riktning från C. öfver öarna Manaar och
Ramiseram till fastlandet och gör genomfarten omöjlig
for större skepp. Ön är till sin gestalt ägg- eller
päronformig. Midten och södra delen är ett bergland,
norra delen en fullständig slätt. Den sammanträngda
bergmassan Neura Ellia, s. om Kandi, har en medelhöjd
af 1,600 m. (5,350 f.). De högsta topparna äro:
Piduru Tallagalla, 2,430 m. (8,184 f.), Kirigalpota,
2,399 m. (8,080 f.), Adams Pik, 2,204 m. (7,420 f.),
och Totapelakanda, 2,353 m. (7,925 f.). Mellan bergen
sträcka sig dalar och slätter, som i fruktbarhet och
naturskönhet söka sin like. Mindre fruktbara äro de
flacka kuststräckorna på nordvestra sidan. Ön är
på alla sidor tillgänglig för de största skepp. Den
bästa och säkraste hamnen finnes vid Trincomali;
de för handeln vigtigaste äro belägna vid Point
de Galle och Colombo. Kustlandet eger en mängd
laguner, hvilka äro förenade genom konstgjorda,
för smärre farkoster segelbara kanaler. I höglandet
finnas några småsjöar, som i stor utsträckning
användas till artificiel bevattning, och en mängd
små strömmar flyta derifrån mot kusten. På vestra
kusten utfalla Kelani-Ganga och Kalu-Ganga, på östra
Mahaveli-Ganga. Klimatet är tropiskt, men dess hetta
mildras af sjövindarna. Medeltemperaturen är i Colombo
27°C., i Kandi 24° C. och i Nuvara Eliya 15° C. Under
April–Sept. blåser sydvestmonsunen; i Nov.–Febr. äro
nordöstliga vindar förherskande. Häftiga stormar
förekomma sällan; deremot regnar det ofta och
mycket. Mineralriket erbjuder få metaller (endast
jern, mangan och grafit), men en stor mängd ädla
stenar: rubiner, safirer, ametister, karbunklar,
granater, topaser, turmaliner m. fl.; den rikaste
fyndorten är Anarâdhâpura. Vid kusten fås hafssalt. –
Vegetationen på C. är utomordentligt rik. Ingenstädes
visar sig den
tropiska växtverlden yppigare utvecklad än
der. Nästan hela det inre af ön är en stor skog
af nyttiga träd: ebenholz, färgträd, teakträd,
brödfruktträd, tamarinder, bananer och framför
allt kokospalmer, hvilka sistnämnda utgöra öns
förnämstarikedom. De vigtigaste kulturväxterna
äro bomullsbusken, kaffebusken, kanelträdet,
tobaksväxten och pepparbusken. Ris och öfriga
näringsmedel måste införas.– Äfven djurriket företer
stor rikedom på arter. Den för Ostindien egendomliga
elefanten (Elephas sumatranus) förekommer både
vild och tam samt värderas för sin styrka och
läraktighet. Buffeloxar användas i halftamt tillstånd
vid åkerbruket. Fem arter af apslägtet och fyra af
rådjursslägtet äro inhemska på ön. Tigrar förekomma
ej på C., men pantrar, schakaler och snabel-
eller läppbjörnar äro tämligen allmänna. Inemot
320 fogelarter finnas, deribland salanganen, flere
arter dufvor samt många slags vadare och simfoglar. I
floder och dammar förekomma i stor mängd tvänne arter
krokodiler. C. är rikt på stora ormar, deribland
fyra giftiga arter. Termiter och blodiglar äro en
landsplåga. På vestkusten, mellan 8° och 9° n. br.,
drifver regeringen perlfiske. – Befolkningen uppgick
1875 till 2,459,542 personer, af hvilka de flesta äro
singaleser, en i södra delen boende folkstam, hvilken
talar en af sanskrit, urspråket, och arabiska element
bildad dialekt. I norr bo omkr. 540,000 tamiler,
från Indien invandrada malabarer. Af urinnevånarna,
vedderna, finnasr i de inre skogarna, numera endast
omkr. 8,000, hvilka lefva i ett tämligen vildt
tillstånd. Dessutom finnas morer (omkr. 165,000),
européer och blandningar af européer med singaleser
samt kineser och japaneser. Hvad religionsbekännelsen
vidkommer, äro omkr. 1 1/2 mill. buddhisterr 1/2
mill. brahmadyrkare, 170,000 muhammedaner och 240,000
kristna, deraf omkr. 186,000 romerska katoliker
och 54,000 protestanter. – Industrien är icke
betydlig. Bland exportvaror äro kanel och kaffe de
vigtigaste. Ceylons hela export uppgick 1874 till ett
värde af 79,099,686 kr., och importen till 96,050,142
kr. S. å. utgjorde inkomsterna 22,348,044 kr. och
utgifterna 19,983,240 kr. Vägarna äro jämförliga
med de bästa europeiska. Kandi, i det inre, är genom
jernväg förenadt med Colombo, vid v. kusten. Den
vigtigaste handelsplatsen är Point de Galle; dit
inlöpa alla ångare, som underhålla samfärdseln
mellan Europa samt kusterna af östra Asien och
Australien. – Den anglikanska kyrkan, hvilken har
en biskop i Colombo, samt metodister och baptister
arbeta på utbredande af kristendom och skolbildning,
och regeringen har på sista tiden börjat egna stor
omsorg åt folkets undervisning. – I administrativt
hänseende bildar C. ett guvernement, hvars guvernör,
biträdd af ett verkställande och ett lagstiftande
råd, står omedelbart under britiska kronan. Det
indelas i sju provinser: den norra, den nordvestra,
den vestra, den östra, den södra, den nordcentrala
och den centrala. Hufvudstad är Colombo.
Historia. Om öns första kolonisation känner man
föga. Den stora hjeltedikten Ramajana förtäljer om en
eröfring genom Rama och hans följeslagare. Omkr. 540
f. Kr. invandrade från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
