Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chalmersska slöjdskolan - Chalon, Alfred Edward - Chalonnes - Châlons-sur-Marne - Châlon-sur-Saône - Chalosse - Chalotais, Louis René de Caradeuc de la C. - Chaloupe, Fr., sjöv. Se Slup - Chalybæus, Heinrich Moritz - Cham, Noaks son. Se Ham - Cham, egentl. Amédée de Noé - Chama, zool. - Chamade, krigsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årligen utgående med 4,500 kr., ökades lärarnas antal
med en andre lärare i kemi samt en lärare i frihands-
och ornamentsteckning. Året derpå ställdes läroverket
under en egen styrelse, med länets landshöfding
som ordförande. – Genom enskilda gåfvor och ökade
statsanslag kunde undervisningen med åren allt mer
utvidgas. Men samtidigt växte behofvet af en rymligare
undervisningslokal, och sedan riksdagen 1867 beviljat
ett årligt anslag af 32,000 kr., blef det möjligt att
för skolans egna medel uppföra en ny byggnad. Den nya
lokalen, byggd efter ritning af C. F. V. von Gegerfelt
och belägen vid det s. k. Engelska qvarteret, öppnades
för undervisning 1869. Läroverket består nu af tvänne
afdelningar, en lägre, förberedande, och en högre,
med treårig kurs. I 2:dra och 3:dje årskurserna äro
eleverna grupperade i tre afdelningar: en för mekanik,
en för teknisk kemi och en för byggnadskonst. – Under
läsåret 1876–77 var lärarnas antal 11: 4 lektorer,
bland dem en föreståndare, och 7 andra lärare,
och lärjungarnas 175. Jämlikt förnyade stadgar för
skolan samt dermed ökadt statsanslag upprätthålles
undervisningen numera af 4 lektorer, 8 andra lärare
samt 4 repetitörer; det årliga statsanslaget är för
närvarande 39,800 kr.
Chalon [sjalång], Alfred Edward, engelsk målare,
föddes 1781 i Genève och tillhörde en fransk
emigrantfamilj. Han dog 1860 i London, der han hade
gjort sina studier och förvärfvat sig stort rykte
som akvarellist, särdeles som den förnäma verldens
porträttmålare. C. behandlade äfven ämnen från Ludvig
XIV:s tid och illustrerade Walter Scotts romaner
m. fl. arbeten. – Hans äldre broder, John James
C. (f. 1778, d. 1854), var likaledes en på sin tid
omtyckt målare.
Chalonnes [sjalån], stad i franska
depart. Maine-et-Loire (Anjou), s. v. om
Angers. Omkr. 6,000 innev. C. är medelpunkten i ett
stort stenkolsdistrikt.
Châlons-sur-Marne [sjalång syr marn],
stad i franska depart. Marne (Champagne), vid
floden Marne och Marne-Rhen-kanalen. 20,215
innev. (1876). Biskopssäte. Vacker katedral från
13:de årh. Den förnämsta industrien är tillverkning
af champagne-vin. – C. hette fordom Catalaunum
l. Durocatalaunum samt var katalaunernas hufvudort
och en af de förnämsta städerna i Gallia belgica. I
närheten, på Katalauniska fälten,
besegrade kejsar Aurelianus 274 upprorsmakaren
Tetricus, och der led Attila det bekanta nederlaget
451. Under medeltiden lydde C. ej under grefvarna af
Champagne, utan endast under biskopen. Der höllos
flere kyrkomöten, och 1147 predikade den helige
Bernhard der det andra korståget. Ett stycke n. ö. om
C. upprättade Napoleon III ett stort öfningsläger för
den franska hären. I Aug. 1870 samlade Mac Mahon der
spillrorna af sin egen och de Faillys armékårer samt
bildade af dem och en nybildad kår den s. k.
Châlons-armén, hvilken straxt derefter kapitulerade
vid Sedan.
Châlon-Sur-Saône [sjalåns-syr-sån], stad i franska
depart. Saône-et-Loire (Bourgogne), vid floden
Saône. 20,571 innev. (1876). Liflig industri.
Ansenlig handel, företrädesvis med säd och vin. –
C. hette fordom Cabillonum och var säte för en
romersk prefekt.
Chalosse [sjalås], fordom landskap i franska
provinsen Gascogne, motsvarande sydöstra delen af
nuv. depart. Landes.
Chalotais [sjalåtä], Louis René de Caradeuc de la C.,
fransk jurist, f. 1701, d. 1785, var generalprokurator
vid parlamentet i Bretagne och angrep genom sina
två parlamentet förelagda Comptes-rendus des
constitutions des jésuites (1761 och 1762) jesuiterna
med sådan skärpa, att orden inom kort blef fördrifven
ur Frankrike.
Chaloupe [sjaloup], Fr., sjöv. Se Slup.
Chalybaeus, Heinrich Moritz, tysk filosof,
f. 1796, blef 1839 professor i Kiel, men måste,
till följd af den ställning han intagit under
det slesvig-holsteinska upproret, 1852 taga
afsked. Död i Dresden 1862. Han tillhörde den s. k,
ny-schellingianismen samt uppträdde polemiskt mot
Hegel och Herbart. I likhet med denna riktnings
öfrige representanter sökte han göra den meningen
gällande, att filosofien, sedan hon redogjort för
varandets och tänkandets allmännaste former, eller de
s. k. kategorierna, måste hemta sitt konkreta innehåll
ur erfarenheten och uppenbarelsen. Verlden eger,
enligt honom, sin grund deri alt Gud gifvit realitet
åt sitt ideella innehåll. C:i förnämsta arbeten äro
Die historische entwicklung der speculativen
philosophie von Kant bis Hegel (1837), System
der wissenschaftslehre (1846) och System der
speculativen ethik (1850).
L. H. Å.
Cham, Noaks son. Se Ham.
Cham [kamm], egentl. Amédée de Noé, fransk
karrikaturtecknare, f. 1819, utbildade i
synnerhet under Charlet sin talang för grotesk
komposition. Under pseudonymen Cham (Noaks son)
började han 1842 att för album, kalendrar m. m. och
1843 att för det satiriska veckobladet "Charivari"
teckna sina allmänt omtyckta, af äkta fransk humor
genomandade karrikaturer. Bland de mest komiska
af dessa må nämnas Les souvenirs de garnison,
L’exposition de Londres, Punch à Paris, Revue
comique du salon (1851–53) och Les représentants
en vacances.
Chama, zool., ett mussleslägte, typ för en särskild
familj, Chamidae, bland de s. k. chama-artade
musslorna (ordn. Chamaceae), som utmärka sig genom
korta sifoner, med fransade öppningar. De hafva
dubbel mantelrand – hvars inre rand likväl från den
ena kroppssidan sammanväxer med den motsvarande
på andra sidan –, föga utvecklad fot och olika
formade skal med två stora muskel-intryck, men
utan mantelbukt. De nu lefvande formerna af denna
ordning tillhöra kustfaunan, och de flesta arterna
lefva i de varma hafven, fästa, likt ostron,
vid klippor och koraller. Ordningens största
formrikedom tillhörde emellertid kritformationen.
F. A. S.
Chamade [sjamad], krigsv., kallades fordom dels de
trum- eller trumpetsignaler, som en befälhafvare
lät gifva för att underrätta fienden om sin önskan
att underhandla, och dels den trumsignal, som gafs
från en belägrad fästning, då hennes försvarare var
beredvillig att dagtinga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
