- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
219-220

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chambord, Henri Charles Ferdinand Marie Dieudonne d'Artois - Chambre - Chambre ardente - Chambre introuvable - Chambrière - Chamfort - Chamisso - Chamois - Chamond - Chamonix - Chamotte - Champagne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från den sistnämnde (27 Okt. s. å.), hvaruti han
vägrade att låta sig bindas af några vilkor för
kronans ernående eller lemna några garantier för
folkfriheten, omintetgjorde hvarje tanke på fusionens
fortvaro och en legitimistisk restauration. Hos
C. lefver, jämte idén om ett "konungadöme af Guds
nåde", öfvertygelsen att påfvens verldsliga makt måste
försvaras. "Han vore färdig", skref han med afseende
derpå 1861, "att med sitt blod köpa framgången af en
sak, som är Frankrikes, kyrkans och Guds egen". –
C. ingick d. 16 Nov. 1846 äktenskap med den rike
hertigens af Modena dotter Maria Teresia, men har
med henne inga barn. J. Th. W.

Chambre [sjangbör], Fr. (af Lat. camera), kammare,
rum, gemak; domstol (se följ. ord), ämbetslokal;
"kammare", såsom afdelning af folkrepresentationen
(motsvarande det engelska house). – Chambre
ardente,
med ljus upplyst likrum; ett slags domstol
(se nedan). – Chambre garnie, möbleradt rum.

Chambre ardente [sjangbör ardangt], Fr., "glödande
kammare", namn på några i Frankrike för särskilda
ändamål inrättade tillfälliga domstolar, så benämnda
sannolikt derför att det straff de ådömde merendels
var bålet. Med detta namn betecknades särskildt
det utomordentliga inqvisitionstribunal, som 1535,
till protestanternas förföljande, nedsattes af Frans
I och som dömde i andra instansen. Under Henrik II
organiserades en annan "chambre ardente", med samma
uppgift, och under Ludvig XIV inrättades 1677 en
tredje, för att anställa undersökningar rörande de
rykten om förgiftningsfall, hvilka kommit i omlopp
efter markisinnans de Brinvilliers död. Sistnämnda
domstol, Cour des poisons, bragte flere personer
ur de högsta samhällsklasserna, såsom marskalken af
Luxemburg och prinsessan Louise af Savojen, inför
sina skrankor. Dess verksamhet upphörde 1680. Jfr
föreg. ord.

Chambre introuvable [sjangbör ängtrouvalböl],
Fr., "oupphinnelig kammare", ett namn, som Ludvig
XVIII gaf den 1815, efter restaurationen, samlade
deputerade-kammaren (andra kammaren), hvilken utmärkte
sig genom fanatisk rojalism; namnet har sedermera
användts i tadlande bemärkelse.

Chambrière [sjangbriär], Fr. (af chambre, kammare),
egentl. kammarjungfru, kammarsnärta; i öfverförd
bemärkelse: stallmästarepiska. (Jfr i afseende
på begreppsöfvergången Sv. snärt och snärta,
samt T. zopf, hårpiska, och zofe, kammarjungfru.)
R. G.

Chamfort [sjangfår] l. Champfort, Sebastien
Roch Nicolas,
fransk skriftställare, f. 1740, kom
vid unga år till Paris, der han först försökte
sig som tidningsskrifvare. 1764 framträdde
han med den versifierade komedien La jeune
indienne
("Den indiska flickan"), som 1770
efterföljdes af komedien Le marchand de Smyrne
("Slafhandlaren i Smirna"), i hvilken han förfäktade
jämnlikhetsgrundsatsen. Tragedien Mustapha et
Zéangir
(1776) mottogs med köld af publiken, men
skaffade honom en sekreterarebefattning hos prinsen
af Condé samt drottning Marie Antoinettes beskydd
och en kunglig pension. 1781 blef han medlem af Franska

akademien, som 1769 prisbelönat hans Eloge de
Molière.
C:s yppersta arbete är Pensées, maximes,
anecdotes, dialogues
(1803; ny uppl. 1860). Den
bästa upplagan af hans verk utgafs 1852 af Houssaye. –
1789 års revolution grep C. mäktigt och kom honom att
sluta sig till Mirabeau. Senare blef han bibliotekarie
vid nationalbiblioteket, men 1793 afskedades han från
denna befattning och kastades i fängelse, derför att
han uppträdt mot skräckregeringen, hvars våldspolitik
han karakteriserade i det qvicka yttrandet: "Var min
bror, eljest dödar jag dig". Död 1794 till följd af
ett sjelfmordsförsök.

Chamisso [sja-], Adelbert von (egentl. Louis Charles
Adelaïde de C
.), tysk skald och naturforskare, f. 1781
på slottet Boncourt i Champagne, åtföljde 1790 sina
föräldrar till Berlin, ingick i preussisk krigstjenst,
men återvände, efter fälttåget 1806, till Frankrike,
åtföljde 1815–18 såsom naturforskare den ryska
verldsomseglaren "Rurik" under O. von Kotzebue och
fick efter sin återkomst anställning vid den botaniska
trädgården i Berlin. Död derstädes 1838. De första af
C:s dikter utgåfvos i den af honom och Varnhagen von
Ense utgifna "Musenalmanach". Hans berömdaste verk
är sagan Peter Schlemihl (1813), berättelse om en
man, som förlorat sin skugga. C. skildrar deri den
landsflyktiges egendomliga sorg. Bland hans öfriga
dikter må nämnas Salas y Gomez. Böjelse för svårmod
samt förkärlek för det hjertskakande och rysliga äro
kännetecknande drag hos C:s sångmö. En frukt af C:s
naturforskningar är afhandlingen De animalibus
quibusdam e classe vermium Linnaei. Fasc. 1: De
salpa
(1819), hvari han först lade i dagen salpernas
underbara fortplantning genom generationsvexel. C:s
Gesammelte werke utkommo 1842 (5:te uppl. 1864).

Chamois [sjamåa], Fr., stenget, stengetsskinn; en
ljusgul, i rödt stötande färg (ett slags isabellfärg,
sämskfärg).

Chamond [sjamång], Saint, stad i franska
depart. Loire, n. ö. om S:t Etienne. Omkr. 13,000
innev. Sidenmanufakturer, färgerier, garfverier. I
trakten finnas stenkolsgrufvor och jernbruk.

Chamonix [sjamåni], vanligen, men oriktigt,
skrifvet Chamouny, en naturskön alpdal i franska
depart. Haute-Savoie (Savojen), vid foten af
Montblanc. På romarnas tid hette det Campus
munitus.
1,050 m. (3,528 f.) öfver hafvet. Dalen
genomflytes af floden Arve och är rik på egendomliga
växter. Den var länge nästan obekant, men besökes
nu årligen af omkr. 15,000 resande. Från en by med
samma namn sker vanligen bestigandet af Montblanc.

Chamotte [sjamått], Fr., tekn., bränd och krossad
eldfast lera, som användes vid tillverkning af
smältdeglar o. d.

Champagne [sjangpanj], fordom provins i Frankrike,
mellan Liége (Lüttich), Luxemburg, Lorraine,
Franche-Comté, Bourgogne och Isle de France. Det
omfattade omkr. 30,600 qv.-kilom. (558 qv.-mil) och
motsvaras af de nuv. depart. Marne, Haute-Marne,
Aube och Ardennes samt delar af Yonne, Aisne,
Seine-et-Marne och Meuse. Man delade C. i Nedre C.,
Öfre C
. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free