Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Champignoner - Champigny - Champion - Championnet - Champlain - Champmesle - Champollion 1. Jaques Joseph - Champollion 2. Jean Francois - Champs-Elysées - Chamsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"champignogenbrut", Engl. "brick mushroom") visat sig1 vara bättre
än engelskt. V. W.
Champigny [sjangpinji], by s. ö. om Paris, vid
Marne. Under det tyskarna 1870 belägrade Paris,
gjorde fransmännen (d. 30 Nov.), under anförande
af Trochu och Ducros, ett kraftigt utfall mot denna
by och besatte densamma, men nödgades efter ett par
dagar utrymma platsen, sedan de mist 10–12 tusen man.
Champion [sjangpiång], Fr. (af Fornhögt. kamfjo;
jfr Sv. kämpe), kallades under den äldre medeltiden
en kämpe, som, mot en på förhand utfäst belöning,
i en laglig tvekamp (jfr Ordalier) företrädde den
ene af parterna, om denne på grund af kön, ålder eller
vanförhet var urståndsatt att sjelf deltaga. De, som
utöfvade detta yrke, hörde gemenligen till de lägsta
klasserna i samhället och ansågos för ärelösa. De
buro en läderklädnad och särskildt föreskrifna
vapen samt fingo ej kämpa till häst eller visa sig
inom skrankorna utan rakadt hufvud. I en senare
tid betecknades med champion en riddare, som trädde
inom skrankorna för att försvara en förolämpad dam,
ett barn o. s. v. Ännu förekommer vid den engelske
regentens kröning den seden att en s. k. champion
utmanar till strid hvar och en, som ej erkänner den
nye konungen (drottningen) såsom laglig suverän öfver
hela det britiska väldet.
Championnet [sjangpionne], Jean Etienne, fransk
general, son af den bekante advokaten Legrand, var
född i Valence 1762. Efter en stormig ungdom ingick
han i det vallonska gardet, i hvilket han tjenade
under Gibraltars belägring 1781. Revolutionen beredde
honom snabb befordran. Sedan han vid Rhen-armén
och derefter vid Mosel-armén under Hoche aflagt
lysande tapperhetsprof, vardt han mot slutet af 1793
divisionsgeneral vid Sambre- och Maas-armén, i hvars
rörelser vid nedre Rhen han ända till 1797 tog en
vigtig del. 1798 sattes han till öfverbefälhafvare
för den till romerska republikens skydd afsända
franska härafdelningen. Med sin nyskapade armé måste
han utrymma Rom och retirera för neapolitanernas
femdubbla öfvermakt, men han återtog snart den
påfliga staden, eröfrade sedan, efter en fruktansvärd
strid med lazzaronerna, Neapel och proklamerade
der den Partenopeiska republiken (Jan. 1799). Hans
ingrepp i de franske civilkommissariernas verksamhet,
hvilkas snikenhet han ville hindra, och direktoriets
misstanke att han ärnade göra sig oberoende vållade
hans afsättning och fängslande. Genom revolutionen
d. 30 Prairial VII (d. 18 Juni 1799) blef han fri
och fick befälet öfver armén uti Italien, men blef
slagen vid Fossano och Savigliano i Nov. 1799. Den
9 Jan. 1800 bortrycktes han i Antibes af en bland
trupperna gängse farsot.
Champlain [tjämplen], insjö i Förenta staterna,
på gränsen mellan New-York, Vermont och Nedre
Canada. Längd 177 kilom. (24 mil) och bredd 1–24
kilom. (1/7–3 mil). Sjön har sitt aflopp genom S:t
Lawrence-floden och står genom kanaler i förbindelse
med Hudsonfloden och Erie-sjön. – Sjön har sitt namn
efter Samuel Champlain (f. 1570, d. 1635), hvilken
1608 upptäckte
densamma och 1620 utnämndes till guvernör i Nedre
Canada.
Champmeslé [sjangmäle], Marie de, född Desmares,
fransk skådespelerska, f. 1644, d. 1698, var jämte
sin man en af de förnämsta sujetterna vid teatern i
Hôtel de Bourgogne i Paris. Hon är mest bekant genom
sin kärleksförbindelse med Racine, som utbildade
henne till en ypperlig framställarinna af tragiska
roler. Hennes hem var en samlingsplats för allt hvad
Paris på den tiden hade snillrikt och vittert.
1. Champollion [sjangpålliång], Jacques Joseph,
kallad C.-Figeac [-fisjak], fransk arkeolog,
f. 1778, d. 1867, var först professor i grekiska
och bibliotekarie i Grenoble, sedan bibliotekarie i
Fontainebleau. Hans många skrifter afhandla dels
arkeologi (fransk och egyptisk), dels bibliografi.
2. Champollion [sjangpålliång], Jean François,
kallad C. le jeune, den förres broder, fransk
vetenskapsman, egyptologiens grundläggare, föddes
d. 23 Dec. 1791, begaf sig 1807 till Paris, der han
blef regeringens elev vid lycéum, och utnämndes
1816 till professor i historia vid universitetet
i Grenoble. Redan i sitt sextonde år hade han
uppträdt som vetenskaplig författare. 1814 utgaf han
sitt första stora verk, L’Egypte sous les pharaons.
1821 utkom hans första verk öfver den fornegyptiska
skriften. Der uttalade han den åsigten att
hieroglyferna äro tecken för begrepp, ej för ljud,
och att de sålunda ej äro bokstäfver – en mening,
som han året derpå fullständigt uppgaf. I sitt
nästa arbete, Précis du système hiéroglyphique
des anciens égyptiens (1824), uppvisade han, att
hieroglyferna hafva fonetiskt värde i alla språkets
ord och att de hieroglyfiska inskrifterna till stor
del äro sammansatta af rent fonetiska tecken.
1824–26 uppehöll han sig uti Italien, förnämligast i
Turin. Vid sin hemkomst blef han föreståndare för det
nybildade egyptologiska museet i Louvren, hvarest han
tillika höll föreläsningar öfver egyptisk arkeologi.
På uppdrag af franska regeringen vistades han
1828–30 i Egypten, der han åtföljdes af målare
och arkitekter. Vid sin återkomst blef han medlem
af Franska institutet och utnämnd till professor i
egyptologi vid Collége de France. Död d. 4 Mars
1832. – C:s efterlemnade handskrifna verk, som
fylla öfver 2,000 sidor, inköptes för 50,000 francs
af det kungliga biblioteket i Paris. Af dem äro
hittills utkomna: Grammaire égyptienne (1836–41),
Monuments de l’Egypte et de la Nubie etc. (1835–45)
och Dictionnaire égyptien etc. (1842–44).
Champs-Elysées [sjangs-elisé], promenadplats i Paris.
Chamsin (Kamsin), meteor., kallas i Egypten den torra
och brännande heta vind, som blåser från öcknen och
medför ett fint stoft, hvilket i hög grad förminskar
luftens genomskinlighet. Nämnda vind har fått sitt
namn af det koptiska chamsyn l. chamsein (femtio),
emedan den plägar förekomma under en tidrymd af
omkr. 50 dagar, från slutet af April till efter
midten af Juni. Det är under denna period, som Nilens
vatten är stadt i sjunkande och torkan alltså är
som störst. I andra trakter af Afrika och Asien har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
