Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chartism - Chartister - Chartres - Chartreuse - Chartreuse, ett slags likör - Charybdis - Chasarer - Chase - Chasidaeer - Chasköi - Chasles, Michel - Chasles, Victor Euphémion Philarète
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
people’s charter" hafva sedan dess blifvit lag:
census för valbarhet till parlamentet är afskaffad;
genom reform-akten 1867–68 blef rösträtten i
sjelfva verket allmän, och 1872 infördes sluten
omröstning.
J. Th. W.
Chartister (jfr Charta). 1) Ett konstitutionelt
moderat parti i Portugal, som höll fast vid den af
dom Pedro i 1826 års "charta" gifna
statsförfattningen och kämpade mot anhängarna af
1822 års mera frisinnade konstitution, eller
septembristerna, såsom de efter revolutionen i
Sept. 1836 kallades. Bland chartisterna intogos de
främsta rummen af Saldanha, Costa Cabral och
hertigen af Terceira, bland septembristerna af
Palmella och Sa da Bandeira. Under stridens gång
uppstod inom det förstnämnda partiet en brytning, i
det att de rena chartisterna ville upprätthålla
chartan utan ändringar, hvaremot cabralisterna
(Cabrals anhängare) ansågo åtskilliga liberala
eftergifter behöfliga. Jfr Portugal. – 2) Ett
radikalt parti i England, som fick sitt namn efter
"the people’s charter", partiets reformprogram. Se
Chartism. J. Th. W.
Chartres [sjartör], stad i franska depart.
Eure-et-Loir (Orléanais), vid floden Eure, s. v. om
Paris. Omkr. 20,000 innev. (1876). Biskopssäte.
Gotisk katedral, den största i Frankrike. – Staden
hette i forntiden Autricum. Den var medelpunkt för
Galliens druidkult och hufvudort för karnuterna.
Ludvig XIV upphöjde C. och dess område till ett
hertigdöme för huset Orléans, och derefter förde
sonen till hufvudmannen för detta hus titeln hertig
af C. – F. n. (1878) bäres denna titel af Ludvig
Filips sonson Robert, f. 1840.
Chartreuse [sjartrös], by i franska depart. Isère
(Dauphiné), n. om Grenoble. I närheten ligger La
grand chartreuse, kartusian-ordens äldsta,
vigtigaste och berömdaste kloster.
Chartreuse [sjartrös], ett slags likör, tillverkad
af kartusian-munkarna i klostret "La grande
chartreuse", nära byn Chartreuse. 1864 förbjöd
påfven likörtillverkningen.
Charybdis, Grek. mytol., ett vidunder, som hade sin
boning på en klippa i det sicilianska sundet och
lockade sjöfarande i förderfvet. Jfr Scylla.
Chasarer (Chazarer), en finsk folkstam, norr om
Kaspiska och Svarta hafven. Se Kasarer.
Chase [tjäs], Salmon Portland, amerikansk statsman,
f. 1808 i Cornish (i Newhampshire), flyttade 1830
till Cincinnati (Ohio), der han snart vann rykte
som en mycket begåfvad advokat samt, genom sin
(1832–35 utgifna) kommenterade upplaga af staten
Ohios författningar och sin (tre volymer digra)
inledning till samma stats historia, skaffade sig
ett namn inom den lärda verlden. Slaffrågan
omfattades af C. med lifligt intresse; han
försvarade slafvar, som rymt in på Ohios område,
och bevisade, att författningen måste tolkas till
förmån för slafvarnas frihet. Derigenom blef han en
af upphofsmännen till det republikanska partiet.
1849 valdes han af demokraterna till medlem af
Förenta staternas senat, der han inom kort väckte
uppseende, i synnerhet genom sitt motstånd mot
"Nebraska-billen" samt genom sitt försvar för "Homestead-billen"
och anläggningen af Pacific-banan. 1855–59 var C.
guvernör i Ohio, men inträdde 1861 såsom
finansminister i Lincolns kabinett. Ehuru
statsutgifterna under kriget stego till 7 1/2 mill.
kr. om dagen, skaffade C. dock penningar, i
synnerhet genom att utsläppa en mängd s. k.
"green-backs", ett slags sedelmynt, och genom
påbudet att dessa sedlar skulle gälla som lagligt
betalningsmedel – något som i en senare tid vållat
mycken oreda i Förenta staternas finanser. 1864
utträdde C. ur ministèren och utnämndes s. å. till
president i högsta domstolen ("chief justice"), det
högsta lifstidsämbete Förenta staternas författning
känner. 1868 försökte C., fast utan framgång, att
genom demokraterna blifva vald till president. Död
1873.
Chasidaeer l. Chasidéer (af Hebr. chasidim, fromma).
1. I allmänhet alla judar, som vinnlägga sig om
fromhet. – 2. Ett förbund af ortodoxa judar, som
under förföljelserna på seleucidernas tid sökte
lifva den nationella och religiösa andan hos sina
landsmän. – 3. En sekt, som i 18:de årh. stiftades
af den polske juden Israel Bescht (sammandr. af Bal
Schemtob, "den högt berömde", efter hvilken sektens
anhängare jämväl kallas "beschtaner"). Denne
uppträdde som profet och undergörare samt lärde,
att tillfredsställandet af de sinliga lustarna
främja gudsfruktan. Sedan han för denna lära vunnit
anhängare, förklarade han sig för Guds
ställföreträdare på jorden, antog titeln zadik
(helgon) och gjorde anspråk på gudomlig tillbedjan.
Sekten håller föga på talmud. Vid Beschts död,
1760, utgjorde chasidaeernas antal 40,000. De äro
fördelade i små församlingar, hvardera stående
under en zadik, och spridda öfver Polen, Galizien,
Ungern och Donau-provinserna.
Chasköi, köping i turkiska ejaletet Adrianopel,
mellan Adrianopel och Filippopel. Omkr. 15,000
innev. Stor marknad.
Chasles [sjal], Michel, fransk matematiker, f.
1793,fick 1846 en särskildt åt honom inrättad
lärostol i högre geometri vid universitetet i Paris
och blef 1851 ordinarie medlem af franska
vetenskapsakademien. Han har grundlagt den s. k,
nyare geometrien, hvarigenom, på syntetisk väg,
lösningen af en mängd uppgifter, som med stor
svårighet lösas analytiskt, betydligt förenklats.
Hans mest betydande arbeten äro Aperçu historique
sur l’origine et le développement des méthodes en
géométrie (1837), Traité de géométrie supérièure
(1852) och Traité des sections coniques (1865).
Chasles [sjal], Victor Euphémion Philarète, fransk
kritiker, föddes d. 8 Okt. 1798. Han kom 1816 i
boktryckarelära och uppehöll sig 1819–26 i England,
der han, på samma gång som han fortsatte sitt yrke,
förvärfvade grundlig kännedom om den engelska
literaturen. Sedan han derefter en kort tid vistats
i Tyskland, återvände han till Frankrike. 1837 blef
han bibliotekarie vid "Bibliothèque Mazarine" i
Paris och 1841 professor i europeiska språk och
europeisk literatur vid Collége de France. Död
1873. – C. var en produktiv författare och försökte
sig på nästan alla literaturens områden. Bland hans
mera allmänt kända arbeten äro Tableau de la marche
et des progrès de la langue
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
