- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
251-252

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chasles, Victor Euphémion Philarète - Chasmops - Chasmops-kalk - Chassé - Chasseloup-Laubat - Chasse-marée - Chassepot - Chasseral - Chasseriau - Chasseron - Chasseur - Chasteler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

et de la littérature françaises depuis le
commencement du XVI:e siècle jusqu’en 1610
(1828;
prisbelönt af Franska akademien), Caractères et
paysages
(1833), Etudes de la litterature comparée
(1847–64) och Etudes sur le seizième siècle en France,
précedes d’une histoire de la littérature et de la
langue françaises de 1470 à 1610
(1848). 1876–77
utgåfvos hans Mémoires. C. verkställde äfven
öfversättningar af latinska och engelska verk. Hans
kritiska uppsatser äro mycket uddiga och spirituella,
men röja alltför ofta författarens sträfvan att
öfverraska genom paradoxer och sökta vändningar.

Chasmops, paleont., ett trilobitslägte med stora,
koniska ögon och framåt starkt vidgad panna. I
Sverige förekommer det ymnigt i det kalklager,
som fått namnet chasmops-kalk och ligger närmast
ofvan ortoceratitkalken. Det är äfven utmärkande
för de motsvarande lagren i Norge och ryska
östersjöprovinserna. G. L.

Chasmops-kalk, paleont. Se Beyrichia och
Chasmops.

Chassé, Fr. (af chasser, jaga, Med. Lat. captiare,
af Lat. captare, fånga), ett slags danssteg.

Chasseloup-Laubat [sjassölou-låba]. 1) François,
marquis de C., ingeniörgeneral, f. 1754, deltog
under revolutionskrigen med utmärkelse såsom ledare
af fästningsförsvar och belägringar under fälttågen
vid Rhen och uti Italien samt ådagalade prof på mod
och skicklighet särskildt vid Milanos och Mantuas
intagande. Han blef 1796 brigadgeneral och 1799
divisionsgeneral. Napoleon anförtrodde honom flere
befästningsarbeten i Italien, bl. a. ombyggandet
af Alessandrias fästningsverk. 1801–05 tjenade
C. under Brune och Massena uti Italien, 1806 ledde
han belägringen af och intog Danzig, och 1812 deltog
han i ryska fälttåget. 1813 blef han senator,
slöt sig 1814 till bourbonerna och blef sedan af
Ludvig XVIII upphöjd till markis. Död 1833. – 2)
Justin Napoléon Samuel Prosper, markis de C., den
förres son, fransk statsman, f. 1805, blef 1830
föredragande i statsrådet ("maître des requêtes")
och 1838 statsråd. Efter Februari-revolutionen
slöt han sig till bonapartisterna, invaldes
1849 i lagstiftande församlingen och var 1851 (10
April–26 Okt.) marinminister. Efter statsstrecket
blef han medlem af lagstiftande kåren, dit han
återinvaldes 1857. Sedan han 1859–60 tjenstgjort
som kolonialminister, beklädde han 1860–67 å nyo
marinministerplatsen och utnämndes i Juli 1869
till ministerpresident i statsrådet, hvilken post
han lemnade vid årets slut. 1871 blef han medlem
af nationalförsamlingen. Död 1873. – C. skref flere
värdefulla uppsatser i "Revue des deux mondes".

Chasse-marée [sjass-mare], Fr., sjöv.,
franskt kustfartyg, som förekommer i synnerhet i
Bretagne. Chasse-maréen är starkt byggd samt däckad
och seglar bra. Den har två eller tre master, försedda
med loggert-segel, och förer dessutom ofta toppsegel
på stortoppen äfvensom flygande klyfvare, hvilka alla
refvas och bergas i däck. Redan på 1300-talet funnos
chasse-meréer. Då för tiden begagnades de uteslutande

till fiske, men numera seglas med dem i de flesta
europeiska farvatten. I de franska

illustration placeholder


oceanhamnarna är chasse-marée-tacklingen den på småbåtar
mest brukliga. R. N.

Chassepot [sjassöpå], Antoine Alphonse, fransk
uppfinnare, f. 1833, blef 1858 kontrollör vid den
staten tillhöriga fabriken Saint Thomas i Paris
och 1864 dess föreståndare. Trots sin bristfälliga
tekniska bildning har han tillegnat sig en betydlig
mekanisk skicklighet. Hans förnämsta uppfinning är
det efter honom benämnda chassepotgeväret, hvilket
1866 antogs till gevärsmodell för franska armén. Se
Eldhandvapen.

Chasseral, berg bland Jura-alperna, mellan kantonerna
Bern och Neuchâtel, vester om Biel-sjön. Omkr. 1,600
m. (5,376 f.) högt.

Chassériau [sjasseriå], Théodore, fransk
historiemålare, f. 1819, d. 1856. Han var lärjunge af
Ingres och E. Delacroix samt tillhörde den romantiska
skolan. Af honom finnas flere monumentala målningar
i Paris äfvensom åtskilliga scener, framställande
österländskt och fornromerskt lif.

Chasseron [sjassörång], berg bland Jura-alperna, i
kantonen Pays de Vaud (Waadt). Omkr. 1,600 m. (5,376
f.) högt.

Chasseur [sjassör], Fr., krigsv., jagare,
skarpskytt. I franska armén äro fötjägarna, chasseurs
è pied,
f. n. (1878) indelade i 30 bataljoner, med 4
kompanier i hvardera. De organiserades först under
Ludvig Filips regering och kallades då chasseurs
d’Orléans;
sedermera benämndes de chasseurs de
Vincennes.
De franske hästjägarna organiserades
första gången 1776; men sedan den tiden har stor
omvexling egt rum med afseende på styrka och
sammansättning. Napoleon I var en ifrig gynnare
af detta slags trupper och ökade deras styrka. Nu
utgöra de 20 regementen chasseurs à cheval, à 5
sqvadroner, och 4 regementen chasseurs d’Afrique,
à 6 sqvadroner. I början voro hästjägarna afsedda
förnämligast till patrullering, förposttjenst och
flankernas skydd, men numera utbildas och användas
de liksom det öfriga rytteriet. Jfr Skarpskytt.
G. U.

Chasteler, Johann Gabriel, markis von C.,
österrikisk ingeniörgeneral, f. 1763, inträdde 1780
som underlöjtnant i ingeniörkåren, deltog i Österrikes
krig mot Turkiet (1788–91), hvarunder han avancerade
till major, och mot Frankrike, hvarunder han utmärkte
sig vid försvaret af Namur (1792) och Mainz (1794–95)
samt blef öfverste i generalstaben. 1795–97 deltog
han som österrikisk kommissarie vid de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free