- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
255-256

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chateaubriand - Chateaubriand - Châteaubriant - Château-Cambresis - Châteaudun - Château d'Yquem - Château-Gonthier - Châteaulin - Châteauneuf - Château-Renard - Châteauroux - Château-Salins - Château-Thierry - Chatel - Châteldon - Châtelet - Châtelet - Châtelet-Lomont - Châtelineau - Châtellerault - Châtel Naudarry - Chatham - Chatham, William Pitt, earl of C., engelsk statsman. Se Pitt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det starka anlopp, som af revolutionen gjordes mot
densamma. För mycket fantasimenniska för att vara
en säker politiker, förvärfvade han dock äfven
som sådan en ganska framstående plats i Frankrikes
historia. – C. dog i Paris d. 4 Juli 1848 (kort efter
revolutionen) och blef med stor högtidlighet jordfäst
på en klippa i hafvet, straxt utanför Saint-Malo.
P. A. G.

Chateaubriand l. Chateaubriant [sjatåbriang], ett
slags biffstek.

Châteaubriant [sjatåbriang], stad i franska
depart. Loire inférieure (Bretagne), vid floden Cher,
n. om Nantes. Omkr. 5,000 innev. Derifrån utfärdade
Henrik II d. 27 Juni 1551 sitt religionsedikt emot
de reformerte.

Château-Cambresis [sjatå-kambrösi], stad i franska
depart. Nord (Flandern). Se Cateau.

Châteaudun [sjatådöng], stad i franska
depart. Eure-et-Loire (Orléanais), vid
Loire. Omkr. 6,500 innev. Garfverier, spanmålshandel
m. m. C. är en af Frankrikes vackraste städer. Den
18 Okt. 1870 egde der en strid rum mellan fransmän
och preussare.

Château d’Yquem [sjatå dikäm], ett slags hvitt
bordeaux-vin.

Château-Gonthier [sjatå-gångtie], stad i
franska depart. Mayenne (Maine), vid floden
Mayenne. Omkr. 7,000 innev. Intressant kyrka från
11:te årh. Ylle- och linnemanufakturer. Olje-
och vinhandel.

Châteaulin [sjatåläW], stad i franska
depart. Finistère (Bretagne), vid floden
Aulne. Omkr. 3,500 innev. Skifferbrott.

Châteauneuf [sjatånöf], namn på många städer och
orter i Frankrike. De förnämsta bland dem äro: 1)
C. de Randon [dö rangdång], en fordom befäst stad
i depart. Lozère (Languedoc). Omkr. 900 innev. Du
Guesclin dog under belägringen af denna stad,
1380. – 2) C. sur Charente [syr sjarangt],
stad i depart. Charente (Angoumois). Omkr. 4,000
innev. Ullspinneri. – 3) Ch. de Faou [dö fou],
stad i depart. Finistère (Bretagne), vid floden
Aulne. Omkr. 3,000 innev. Biskötsel. Skifferbrott. –
4) C. sur Loire [syr låar], stad i depart. Loiret
(Orléanais). Omkr. 3,500 innev.

Château-Renard [sjatå-rönar]. 1) Stad i
franska depart. Bouches-du-Rhône (Provence),
nära Durance. Omkr. 6,000 innev, Ruiner
efter ett slott, tillhörigt grefvarna af
Provence. Murbärsplanteringar. – 2) Stad i
franska depart. Loiret (Orléanais). Omkr. 2,600
innev. Silkesodling.

Châteauroux [sjatåron], stad i franska depart. Indre
(Berry), vid floden Indre. Omkr. 18,000
innev. Yllemanufakturer, tobaksfabriker.

Château-Salins [sjatå-saläng], stad i tyska rikslandet
Elsass-Lothringen, regeringsområdet Lothringen. 2,060
innev. (1875). Glasfabrikation.

Château-Thierry [sjatå tiäri], stad i franska
depart. Aisne (Champagne), vid Marne. Omkr. 7,000
innev. Ruiner efter ett kungligt slott. Af Karl
IX blef C. 1566 upphöjdt till hertigdöme. Den 12
Febr. 1814 vann Napoleon der en seger öfver ryssar
och preussare. I C. har en staty blifvit rest öfver
fabeldiktaren Lafontaine, som föddes der d. 8 Juli
1621.

Chatel [sjatäl], Ferdinand Toussaint François, fransk
kyrkoreformator, f. 1795, vigdes 1818 till katolsk
prest och utnämndes 1823 till regementspastor vid
det kungliga gardet. Efter Juli-revolutionen år 1830
samlade han omkring sig åtskilliga missnöjda prester,
hvilka liksom han fordrade reformer i kyrkans kult
och författning, bl. a. öronbiktens upphäfvande
och det presterliga celibatets afskaffande. Hans
anhängare konstituerade sig till ett kyrkligt samfund,
"Eglise unitaire française", och C., som förklarade
sig sjelf för "primas af Gallien", utgaf den nya
kyrkans trosbekännelse. Dennas fundamentalsats,
"la loi naturelle, toute la loi naturelle, rien que
la loi naturelle" ("naturlagen, den rena naturlagen,
ingenting annat än naturlagen"), visade emellertid
en betänklig tomhet hos den nya läran samt vållade
en mängd brytningar och affall. 1842 stängde
polisen samfundets tempel; straxt derefter fick
C. anställning vid postverket. Han skref bl. a. Le
code de l’humanité
etc. (1838) och Profession de
foi de l’église catholique française
(1831). Död 1857.

Châteldon [sjateldång], stad och badort i
franska depart. Puy-de-Dôme (Auvergne), n. ö. om
Clermont-Ferrand. Omkr. 2,000 innev. Mineralkällor.

Châtelet [sjatöle], Grand-C. och Petit-C.,
tvänne torn, som fordom utgjorde delar af Paris’
befästningsverk. Det förra, som fans redan 885 och
enligt en sägen var bygdt af Julius Caesar, låg
på högra Seine-stranden och blef nedbrutet 1802;
det senare, hvilket begagnades som statsfängelse,
låg på venstra stranden och förstördes 1782.

Châtelet [sjatöle], stad i belgiska provinsen
Hainaut (Hennegau), vid Sambre. Omkr. 7,000
innev. Tobaksfabriker. Stenkolsgrufvor.

Châtelet-Lomont [sjatöle-låmång], Gabrielle Emilie,
markisinna du C., född Letonnelier de Breteuil, fransk
författarinna, f. 1706, d. 1749, skref bl. a. en
afhandling om Leibniz’ filosofiska system samt
öfversatte Newtons "Principia" på franska (1756)
och blef af Franska akademien prisbelönt för sin
Traité de la natrure du feu. Hon underhöll i flere år
en kärleksförbindelse med Voltaire och stod i liflig
brefvexling med filosofen Wolf. 1878 utgaf Eugène
Asse Lettres de la marquise du Châtelet etc. jämte
en biografi.

Châtelineau [sjatölinå], stad i belgiska prov. Hainaut
(Hennegau), vid floden Sambre. Omkr. 5,000
innev. Stenkolsgrufvor. Stora metallfabriker.

Châtellerault [sjatällörå], stad i franska
depart. Vienne (Poitou), vid den derstädes segelbara
Vienne. 15,244 innev. (1876). Stor vapenfabrik. Handel
med vin, jern och stålvaror.

Châtel Naudarry [sjatäl nådari], stad i franska
depart. Aude (Languedoc). Se Castelnaudary.

Chatham [tjatham], befäst stad i engelska grefskapet
Kent, vid Medway. Omkr. 46,000 innev. Det är
flott-station samt har stora skeppsvarf, arsenaler,
repslagerier och andra till flottans behof hörande
verkstäder. Stort marinhospital.

Chatham [tjatham], William Pitt, earl of C.,
engelsk statsman. Se Pitt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free