- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
267-268

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chebeck - Check - Check - Cheddar-ost - Cheduba - Cheer - Chef - Chef-d'oeuvre - Chefsfartyg - Cheiranthus - Chelard - Chelezie - Chelidonin - Chelidonium majus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af hvilka den främsta är mycket framåtlutande. Alla
masterna äro försedda med latinsegel, som vid storm
utbytas mot smärre, fyrkantiga segel, hvilket i
Frankrike gaf anledning till att chebecker försågos
med polack-tackling (der hvarje mast är i ett trä)
och fyrkantiga segel, så att de liknade skepp. De
minsta örlogs-chebeckerna förde tolf större och
mindre skjutpjeser; de största hade ända till fyratio
sådana och en drägtighet af 3–4 hundra tons. –
Chebecker förekommo redan i 15:de årh., ehuru icke
som krigsfartyg. I de svensk-ryska sjökrigen i slutet
af 1700-talet deltogo många chebecker, synnerligast
i ryska flottan. – De svenska chebeckerna (se
fig.) skilde sig till

illustration placeholder


sin konstruktion betydligt från
medelhafs-chebeckerna. De förra förde fyra ganska
grofva kanoner, två för och två akter, hvilka
sköto öfver relingen. För rodd funnos tofter
samt nio årtullar eller klykor på hvarje sida.
R. N.

Check [tjäck], Eng. (jfr Fr. echec, Sv. schack), ett
slags rutigt eller randigt tyg, som hufvudsakligen
användes till sjömanskläder.

Check [tjäck], handelst., Eng., en på en bankir eller
en bank ställd kassa-anvisning, som lyder antingen
på innehafvaren eller order.

Cheddar-ost [tjäd-], ett slags sötmjölksost, som har
sitt namn efter byn Cheddar i det engelska grefskapet
Somersetshire.

Cheduba (Tscheduba), en England tillhörig,
fruktbar ö i Bengaliska viken, vid Bortre Indiens
vestkust. Omkr. 9,000 innev. C. har flere dyvulkaner.

Cheer [tjir], Eng. (Fr. chère, Sp. o. Port. cara),
egentl. min, uppsyn; munterhet; bifallsrop.

Chef, Fr. (af Lat. caput, hufvud), öfverhufvud;
befälhafvare, anförare; styresman (inom ett
ämbetsverk, en handelsaffär, en fabrik o. s. v.). –
Milit. Vid svenska krigsmakten till lands
nyttjas denna benämning om hvarje befälhafvare,
t. ex. brigad-chef, regements-chef, kompani-chef,
stabs-chef o. s. v. Inom svenska och norska flottorna
förstås med chef den officer eller underofficer,
som är befälhafvare på beväradt, obeväradt eller
för kronans räkning förhyrdt fartyg. Chefen förer
på fartygets stortopp eller (der mast ej finnes) på
särskild flaggstång sitt befälstecken, hvilket för
officer utgöres af örlogsvimpeln och för underofficer
af en blå galjadett (se Flaggtafla). Om en person
af högre rang, berättigad

att föra sitt befälstecken, finnes ombord, får dock
ej fartygschefens befälstecken föras. – I åtskilliga
härar, t. ex. den preussiska, österrikiska m. fl.,
är benämningen chef liktydig med heders-chef och
tillägges kungliga personer eller högre officerare,
som upptagas vid ett regemente eller en motsvarande
trupp-enhet. I franska benämningar förekommer
chef i förening med ett annat ord för att utmärka
den högste ledaren, t. ex. "general en chef".
C. O. N. R. N.

Chef-d’oeuvre [sje-dövör], Fr., mästerverk.

Chefsfartyg, sjöv. 1) Ett fartyg, som förer högste
befälhafvares, eskaderchefs eller afdelningschefs
befälstecken. Jfr Chef. – 2) En särskild,
från skärgårdsflottans tid qvarstående klass af
logementsfartyg för bataljonschefen och hans stab.
O. E. G. N.

Cheiranthus L., bot., växtslägte af
nat. fam. Cruciferae, kl. Tetradynamia L.,
ordn. Siliquosae. Det innefattar ett fåtal arter
(örter och halfbuskar) från norra hemisferens
tempererade land, bl. a. C. Cheiri L., den välbekanta
lackviolen. Ingen krukväxt torde vara allmännare odlad
än denna. Det är en omkr. 2–3 f. (59–89 centim.) hög
halfbuske med lansettlika blad och guldgula, bruna
eller violetta, enfärgade eller flammiga, enkla
eller dubbla, välluktande blommor. Den förekommer
vild i södra och mellersta Europa. – Flere af detta
slägtes arter växa i mängd på Greklands kuster
och odlades ofta af de gamle. Romarna använde dem
till sina blomsterkransar. De violfält (violaria),
om hvilka Ovidius, Virgilius m. fl. tala, syfta
på dithörande arter och på vinterlöfkojan;
Matthiola incana. Dessa växter (jämte luktviolen,
Viola odorata) innefattades af dem under namnet
Viola. Ldt.

Chelard [sjölär], André Hippolyte Jean Baptiste,
fransk kompositör, f. 1789, blef 1816 violinist vid
stora operan i Paris och 1828 hofkapellmästare
i München, dirigerade 1832–33 teater-orkestrar i
London, blef 1836 direktör för hofkapellet i Weimar
och pensionerades 1852. Död 1861. Han skref för Neapel
operan La casa da vendere (1815), för Paris Macbeth
(1827), för München Die Hermannsschlacht (1835)
och dessutom flere andra operor samt kantater och
sånger. Mindre originel än skicklig och erfaren,
i stilen röjande en blandning af tyska och franska
element, vann C. på sin tid väl ett ganska stort,
men ej ett varaktigt erkännande. A. L.

Chelczic [-tsjik], Peter af, böhmisk skriftställare
under 15:de årh. Se Böhmiska språket och literaturen.

Chelidonin, kem., en i växten Chelidonium majus
förekommande, ej giftig alkaloid, som bildar färglösa,
glänsande taflor. P. T. C.

Chelidonium majus, Svalört, bot., en mycket
allmän, gulblommig ört af nat. fam. Papaveraceae,
kl. Polyandria L. Den har liksom dess samslägtingar
sin största märkvärdighet genom mjölksaften (här
rödgul), hvars skarpa, frätande egenskaper gjort
den mycket använd i folkmedicinen – deraf namnet
ref-ormgräs och skelört. Enligt folktron tillkomma
dessa egenskaper i synnerhet den på kyrkogårdar
växande örten, som tros uppsuga sitt gift från
liken. I sammanhang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free