289-290
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
| Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant 289-290 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >> | ||
| Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments? | |||
PDF (B/W) - On this page / på denna sida - Chichester - Chickahominy - Chickamauga - Chickasaw - Chiciana - Chicova - Chiem-see - Chieri - Chiers - Chiese - Chieti - Chiewitz - Chievitz, Poul, dansk författare - Chiffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den
maskintolkade texten
från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289 Chichester-Chiffer. 290 Chichester [tji'tjästör]. hufvudstad i engelska grefskapet Sussex. nära sydkusten, vid floden Lavant. Omkr. 9,000 innev. Biskopssäte. Be-römd katedral, den enda femskeppiga kyrkan i England. Chickahominy [tjickahainini]. flod i nordamerikanska staten Vindnia. 12 kilom. (l.c mil) ofvanför Jainestown förenar den sig' med York river. Yid stränderna af densamma kämpade d. 31 Maj och d. l Juni 18(32 general Mac Clellan olyckligt mot sydstaternas trupper. Chickamauga [tjickamåga], bäck i nordamerikanska staten Georgia. Efter en hårdnackad strid vunne de konfedererade der d. 19 och 20 Sept. 1803 en seger öfver unionisterna. Chickasaw [tjiekaså], indianstam, som förekommer i de nordamerikanska staterna Mississippi, Alabama och Kentucky. Den är beslägtad med chcrokee-stammen och räknas till de mest civiliserade indianstammarna. Cliickasawcrna äro bofasta samt idka åkerbruk och vinodling. Deras antal uppgår numera ej till mer än omkr. 4,000. Chicläna [tsji-], stad i spanska prov. Cadiz (Andalusien). Omkr. 8.000 innev. Berömda svaf-vclkällor. Chicova, landskap i sydöstra Afrika, vid floden Zambeze. Fordom ryktbart för sina silfvergrufvor. Hufvudstaden., hvilken har samma namn. ligger vid nämnda flod. som der nedanför bildar ett stort vattenfall. Chidr (C h i sr), enligt den arabiska sagan en fältherre och profet hos den fornpcrsiskc her-skaren Chcihobad. Han hade druckit ur lifvets källa och derigenom blifvit odödlig. Denna sägen är poetiskt behandlad af Kiickert. Chiem-see 1. Bay ris c lic s m e er. sjö i öfre Bajern, vid foten af Alperna, 182 ([v.-kilorn. (?>.?, <jv.-mil). Den erhåller sin näring genom floderna Achen, Pri en och Roth samt liar sitt utlopp genom Al/, i Lin. Berömd för sin naturskönhet. Chiéri [ki-], stad i den italienska prov. To-rino. Omkr. 15,000 innev. Sidenmanufakturer samt linne- och bomullsväfvericr. Romarna kallade det Carea. Chiers [sjie 1. sjiar], biflod till Meusc (Maas), i norra Frankrike. Chiése [ki-], biflod till Oglio, i Loin bardiet. Chieti [ki-]. 1) Provins i södra Italien, före 1871 kallad Abruzzo citeriorc. Arealen 2,861 ([v.-kilom. (52 qv.-mil). 345.224 innev. (1876). - 2) Befäst hufvudstad i nämnda provins. vid Pcscara, 23.884 innev. (1876). Ärkebiskopssäte. Stor katedral. Ull- och silkesspirincri. Det hette fordom Teate. Chiewitz [tjev-]. 1) Elis C., tecknare och målare, f. i Stockholm 1784. d. på Åland 1839, gjorde sina studier på Stockholms konstakademi och utgaf åtskilliga illustrationer, såsom Svenska teater galleriet (24 kolorerade etsningar med text, 1826) och Ett år i Stockholm (hvaraf endast ett häfte utkom, ined 4 litografier, 1837) m. fl. Mest bekanta äro hans Galleri till 'Fredmans epistlar och sånger samt Scener ur Fredmans epistlar ock sånger (12 blad, 1827-28), hvilka båda till största delen graverades af Euckman. Endast det förra arbetet, framställande enstaka figurer, är ur konstnärlig synpunkt någorlunda tillfredsställande. Tryckt den 12/i2 78. C. saknade nämligen all djupare begaf n ii ig för sammansättning och hade knappast någon aning* om belysning eller massornas fördelning. Hans 'Handbok l lineartcckniny (1836) blef prisbelönt af Sällskapet för vexcl undervisningens befrämjande. - 2) Georg Teodor P o Ii er o n C., arkitekt,, civilingeniör, f. i Stockholm 1815, d. i Finland 1862. dit han 1850 nödgats öfverflytta lur gäld, började sina studier på Akademien för de fria konsterna, vid hvilken .han sedermera blef agré, och utbildade sig vidare genom resor i utlandet. Han var en skicklig ritare och en af de förste, som sökte' införa en renare och ädlare smak i den svenska arkitekturen. I Stockholm byggde han bl. a, det s. k. 'Folckerska huset vid Bruiikc-borgs torg. Sina bästa krafter egnade han åt Finland, der han uppförde flere kyrkor, privathus och fabriksbyggnader samt upprättade planerna till städerna Björneborgs och Xystads reglering. Hans förnämsta verk äro 'Finska riddar-huset (i Helsingfors, 1862) och Nya teatern i Ilelsintjjors (fullb. 1860. nedbrunnen 1803 och å nyo, ined åtskilliga för bättringar, uppbyggd 1866). för hvilken Sempers berömda hofteater i Dresden tjenade som förebild. Chievitz, Poul, dansk författare, f. 1817, var under 1848 års krig anställd vid intendentureii och fick, derefter plats i krigsministeriet. Död 1854. Ar 1845 utkom hans första berättelse, Således forholder det siy, hvilken snart efterföljdes af flere andra, och 1847 uppfördes på K. teatern i Köpenhamn hans första komedi. Yenskal) 0(j kjärlicjhed. Tillsammans med Adolf von der liocke författade han sedermera åtskilliga vådeviller, bl. a. For al ror (1851), hvilken pjes. öfversatt och lokaliserad under titeln "Af skämtet blef allvar", d. 20 Xov. 1853 uppfördes vid invigningen af (den sommaren 1857. nedbrunna) Södra teatern i Stockholm. Den nyare franska literaturens inflytande skönjcs tydligt i C:s arbeten, i hvilka dock här och der framskymta drag af äkta danskt lynne. Chiffer (Fr. chi/re, som nr af arabiskt ursprung* och återfinnes i ordet siffra, egentl, taltecken), skriftecken för hemlig skrift; äfven en persons-namnteckning, bildad af de sammanbundna bc-gynnelsebokstäfverna; namnchiffer, m o n o g ram. - Chifferskriften (kryptografien) består af tecken (bokstäfvcr, siffror, matematiska figurer, punkter o. d.), hvilka äro afsedda att kunna läsas endast af den, som eger "nyckeln" till skriften, d. v. s. den, ined hvilken den skrif vande kommit öfvcrens om tecknens betydelse. En särskild konst,, dechiffreringskonsten (Lat. ars notas in-restiyandi}, har till ändamål att upptäcka nyckeln till en dylik skrift. Den enklaste af all chifferskrift är den, i hvilken alfabetets bokstäfver på ett regelbundet sätt få byta plats med hvarandra,. så att inan t. ex. skrifver d i st. f. a, e i st. f. 1), f i st. f. c o. s. v. Denna lätt genomskådade metod kan på mångahanda sätt invecklas, t. ex., genom att här och der tecken inskjutas, om hvilka öfverenskommits, att de ingenting betyda (Fr., non-raleurs)'. att två olika tecken väljas för ea och samma ofta förekommande bokstaf; att den ena raden skrifves från venster till höger och den andra tvärtom o. s. v. För bokstafschiffer 3 b. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
