- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
297-298

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chile-salpeter - Chili - Chiliark - Chiliarki - Chiliasm - Chiliast - Chillan - Chillicothe - Chillon - Chiloë

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förekommer i Chile. På gräns en mellan Chile och
Perú i distriktet Tampa, finnes ett lager af
1/4–1 1/2 m. (8 t.–5 f.) mäktighet, innehållande
48–75 proc. chile-salpeter, 20–40 proc. koksalt och
vexlande mängder gips, glaubersalt, klormagnesium,
kaliumjodat m. m. Denna naturliga blandning af
salter, "caliche", träder endast sällan i dagen; den
täckes vanligen af ett hårdt konglomerat ("costra"),
af sand, fältspat, fosfat m. m. Ur caliche utdrager
man chile-salpetern genom att koka blandningen
med vatten och låta de mättade lösningarna
kristallisera. Det utkristalliserade saltet utbredes
sedan i tunna lager för att lufttorkas, hvarefter
varan är färdig för export. Denna innehåller
omkr. 94–95 proc. natriumnitrat samt flere salter,
bl. a. omkr. O,3 proc. natriumjodat. Den till Europa
importerade varan renas genom omkristallisering. Den
moderlut, som dervid fås, innehåller ej obetydligt
(0,25–0,5 proc.) jod, som derur utdrages. Exporten
från Syd-Amerika af chile-salpeter uppgick 1830
till 22,000 ctr, 1860 till 1,558,000 ctr, 1870 till
3,463,000 ctr och 1873 till 7,316,000 ctr (allt i
runda tal; en ctr = 42,5 kilogr.). Nämnda salpeters
bildningssätt är ännu ej fullt tillförlitligt
förklaradt. Sannolikast är den åsigten, att
salpetern uppstått af väldiga massor hafs-tång,
hvilka, då landet var lägre än nu, drefvos i
land och vid sin förruttnelse gåfvo upphof till
natriumsalpeter. P. T. C.

Chili [tjili], republik i Syd-Amerika. Se Chile.

Chiliark (Kiliark), föreståndare för en chiliarki.

Chiliarki (Kiliarki) kallades i Athen före det
macedoniska herraväldet den trupp fotfolk (1,000 man
eller mera), som uppsattes af en fyle (ett skrå)
och som fördes af en chiliark. – I den macedoniska
falangen var en chiliarki lika med en fjerdedel af
falangen eller 1,024 tungt väpnade män. (Jfr Falang.)
C. O. N.

Chiliasm l. Kiliasm (Grek. chiliasmos,
tidrymd af 1,000 år) är den vanliga benämningen
på föreställningen om ett efter det nuvarande
verldsloppets slut inträdande tusenårigt rike af
förut icke anad glans och härlighet, då Kristus i
synlig och sinlig måtto skall herska på jorden. Redan
forntidens judar väntade af sin Messias, att
han skulle upprätta ett jordiskt härlighetsrike,
och detta synnerligen djupt rotade åskådningssätt
öfverfördes till den kristna kyrkan af hennes
judekristne medlemmar, likväl med den förändringen,
att förverkligandet af nämnda förhoppning enligt
deras tanke skulle inträffa först vid Kristi andra
tillkommelse. Nazaréer och ebioniter hyllade med
förkärlek denna lära. – Chiliasmens framgång inom
den första kristna kyrkan berodde dock ej uteslutande
på inflytelsen af judiska föreställningar. Äfven
aposteln Johannes’ profetiska utsaga (Upp.-b. 20:
4) att de helige skulle regera med Kristus i
tusen år samt hedningarnas grymma förföljelser
gåfvo kraftigt stöd åt de kristnes förväntningar
i detta afseende. Den förste målsmannen för läran
om ett omedelbart förestående tusenårigt rike var
biskop Papias af Hierapolis. Ej häller Justinus
Martyr
var främmande för densamma. Likaledes voro
Tertullianus och montanisterna äfvensom Lactantius
och Irenaeus ifriga chiliaster. Emellertid funnos många kyrkolärare,
som betraktade deras åsigt med rätt mycket
misstroende. I synnerhet gäller detta om de till
den alexandrinska skolan hörande kyrkolärarna
Clemens, Origenes, Dionysius m. fl. Kyrkans
egen förändrade yttre ställning under Konstantin
den store bidrog dock måhända kraftigast till att
efter hand bringa hoppet om det tusenåriga riket i
förgätenhet. – Under medeltiden gåfvo i synnerhet
korstågen näring åt de å nyo uppdykande chiliastiska
funderingarna. En med chiliasmen beslägtad svärmisk
profetism möter oss jämväl hos de fransiskanske
spiritualerna. En synnerligen tacksam jordmån
fann chiliasmen äfven hos de med allt kyrkligt
bestående missnöjda revolutionärt fanatiska sekterna,
t. ex. apostolikerna m. fl. Vid reformationstiden
framträdde chiliasmen i sin krassaste form hos
vederdöparna, eller anabaptisterna.
Äfven de reformerta sekterna i England, Holland
och Amerika upptogo mer eller mindre af chiliasmens
grundåskådningar. Likaså voro den teosofiska
riktningens målsmän, J. Böhme, W. Weigel
och deras efterföljare, chiliasmen synnerligen
tillgifna. Under hugenottkrigen fick chiliasmen en
riklig näring genom cevenner-profeterna m. fl. Äfven
bland de böhmiske och mähriske bröderna
vann den insteg, liksom ock bland labadisterna.
Af nyare tiders sekter är det framför allt
bland irvingianerna och mormonerna, som den krassa
chiliasmen vunnit anhängare. I sin allra subtilaste
form deremot, såsom innebärande en på skriftens
egna utsagor grundad förhoppning om en Kristi kyrkas
kraftiga uppblomstring före hans rikes slutliga seger
öfver verldsriket, kan chiliasmen sägas hafva vunnit
fullt erkännande äfven bland rättrogna teologer.
J. H. B.

Chiliast l. Kiliast, anhängare af läran om det
tusenåriga riket. Se Chiliasm.

Chillan [tsjiljan], San Bartolomeo de C., hufvudstad i
chilenska prov. Nuble, s. v. om Santiago. Omkr. 20,000
innev. C. var fordom medelpunkten för jesuiternas
missionsverksamhet i Chile.

Chillicothe [tjillikåt], stad i nordamerikanska
staten Ohio. Omkr. 9,000 innev. Jern- och
stenkolsgrufvor.

Chillon [sjijång], slott i schweiziska kantonen
Pays de Vaud (Waadt), vid östra änden af Genève-sjön,
mellan Villeneuve och Montreux. Det lär vara bygdt
1328. Särskildt bekant är C. såsom fängelse for
reformatorn Bonnivard, hvilken är hjelten i Byrons
dikt "The prisoner of Chillon".

Chiloë [tsjilåe], en utanför Chile belägen och till
detta land hörande ögrupp, som består af en större och
omkr. sextio mindre öar. Den större ön, Chiloë l. Isla
grande,
har en areal af 13,542 qv.-kilom. (244
qv.-mil) samt skiljes från fastlandet genom det smala
Chacao-sundet i norr och Ancud-viken i öster. Dess
ännu föga bekanta inre är fyldt af berg. Kusten är rik
på goda hamnar. Klimatet är mildt, men fuktigt och
befordrar i hög grad växtligheten. Skogsafverkning
utgör hufvudnäringen. Befolkningen, som 1875
uppgick till 64,536, utgöres till största delen af
indianer. Hufvudstad är Ancud l. San Carlos de Ancud,
med omkr. 5,000 innev.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free