Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 303-304 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chiron - Chironectes, zool. Se Sim-pungdjur. - Chiroplast - Chiroptera, zool. Se Fladdermöss. - Chirotherium - Chiselhurst - Chisr, mytisk personlighet. Se Chidr - Chiswick - Chiusa - Chiusi - Chizerots - Chladni, Ernst Florens Friedrich - Chladnis klangfigurer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Achillevs’ bästa vapen. C. blef, då han sökte medla
fred mellan Herkules och centaurerna, träffad af
en förgiftad pil. De qval han led förmådde honom
att anropa Zevs om befrielse från sin odödlighet,
hvilken enligt hans bön öfverflyttades på Prometheus.

Chironectes, zool. Se Sim-pungdjur.

Chiroplast l. Kiroplast (af Grek. cheir, hand, och
plazein, bilda), en af J. B. Logier uppfunnen och
till inlärande af riktig handställning vid pianospel
afsedd apparat, som hufvudsakligen består af en
framför klaviaturen fastskrufvrad list, hvilken stöder
handlederna. Förbättrad af Stöpel och Kalkbrenner, var
denna apparat en tid rätt mycket använd, förlorade
sedermera förtroendet, men tyckes helt nyligen,
väsentligen förbättrad af W. Bohrer, hafva återvunnit
detsamma. A. L.

Chiroptera, zool. Se Fladdermöss.

Chirotherium (af Grek. cheir, hand, och therion,
djur), paleont., handlika spår, som träffas i
trias-formationens sandstenar. De hafva bildats



af jättestora grodlika djur, tillhörande
labyrintodonternas ordning. Spåren äro vexelvis
större och mindre, antydande att framfötterna varit
betydligt mindre än bakfötterna. G. L.

Chiselhurst [tjisslhörst], by i det engelska
grefskapet Kent, 15 kilom. (2 mil) s. ö. från
London. Der finnes ett slott, Camden house (uppkalladt
efter den forne egaren, historieskrifvaren W. Camden,
som dog 1623), i hvilket Napoleon III afled, d. 9
Jan. 1873, och som ifrån 1870 varit bebodt af hans
familj. Exkejsåren är begrafven i slottskyrkan
derstädes.

Chisr, mytisk personlighet. Se Chidr.

Chiswick [tjisoick], by i det engelska grefskapet
Middlesex, vid Themsen, nära London.

Omkr. 8,500 innev. Der finnes en mängd präktiga
landtställen, bl. a. den hertigen af Devonshire
tillhöriga villan Chiswick house, i hvilken finnes
ett dyrbart tafvelgalleri och en stor trädgård,
som till en icke obetydlig del förser London med
grönsaker. Statsmännen Fox och Canning samt målaren
Hogarth dogo i C.

Chiusa [ki-], Ital., bergspass, förekommer i namnen
på flere italienska orter.

Chiusi [ki-], stad i den italienska prov. Siena
(Toscana). Nära 5,000 innev. Biskopssäte. Etruskiska
och romerska fornsaker och grafvar, bl. a. den
s. k. Porsena-grafven. C. motsvarar det gamla Clusium,
som var en af de tolf etruskiska republikerna och
konung Porsenas residens.

Chizerots [sjisörå] l. Burins [byräng], namn på
en i franska depart. Ain boende egendomlig folkstam,
hvars medlemmar tros härstamma från sarasenerna. De
äro arbetsamma och välmående, men föraktas af sina
grannar. (Jfr F. Michel, "Histoire des races maudites
de la France et de l’Espagne", 1847.)

Chladni, Ernst Florens Friedrich, tysk fysiker och
ljudfysiolog, den nyare akustikens grundläggare,
f. 1756, d. 1827, upptäckte de efter honom uppkallade
klangfigurerna (se nästa art.). Af hans skrifter må
nämnas Entdeckungen über die theorie des klanges
(1787), Akustik (1802) och Ueber die hervorbringung
der menschlichen sprachlaut (i Gilberts "Annalen der
physik und chemie").

Chladnis klangfigurer, fys. Om en skifva af något
elastiskt ämne (glas, metall eller trä) försättes i
stående vibrationer (se d. o.), t. ex.



genom en strykning på dess kant med en violinstråke,
och om den dervid gifver ifrån sig en tydlig
musikalisk ton, så delar den sig i rutor eller
afdelningar, af hvilka två närliggande alltid svänga
i motsatta riktningar. Gränslinierna mellan dessa
delar, de s. k. nodlinierna, äro deremot i fullkomlig
hvila. De figurer, som formeras af dessa nodlinier,
upptäcktes först af Chladni och blefvo efter honom
kallade Chladnis klangfigurer. Deras form är beroende
af det ställe på skifvan, hvarest vibrationerna
uppväckas, det eller de ställen på skifvan, som vid
strykningen fasthållas eller beröras med fingret,
vidare af skifvans material, tjocklek och form
(huruvida den är qvadratisk, rektangulär, cirkulär
eller elliptisk), slutligen af strykningens styrka
och hastighet. Den enklaste figuren gifver en skifva,
när dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>